Om regeringen ändå ville se fakta

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Nu visar regeringen korten. Det är inte vackert. Den provocerande, negativa särbehandlingen av kommersiell idrott, underhållning och kultur från regeringens sida blir tydligare än någonsin.

Eliidrott tillhör underhållningdbrsnschen betonar Johan Englund och anser att klubbar och förbund borde behandlas därefter.tt

Igår kom socialminister Lena Hallengren med beskedet att man ser över möjligheten att införa en tillfällig lag för att bl a kunna begränsa antalet passagerare i kollektivtrafiken och att reglera öppettider och antal besökare i butiker. Man vill arbeta snabbt men räknar ändå med att det kommer att ta fram till sommaren innan man har något framme. Enligt DN idag (20 oktober) säger socialministern:

” – När jag säger snabbt och skyndsamt säger jag det med en väldigt stor respekt för att man begränsar människors frihet och man begränsar verksamheters möjligheter. Det är inget som går med ett par veckor. Det är komplicerad lagstiftning som ska hanteras varsamt eftersom det gränsar till grundlagsskyddad frihet.”

Förenligt med grundlagen?

Samtidigt lever kultur och idrott med den förordning Regeringen med stöd i ordningslagen efter en process om bara ett fåtal veckor beslutade om den 27 mars och som begränsar antal åskådare vid bl a kultur och idrottsevenemang till maximalt 50 personer.

Regeringen använder som bekant möjligheten i ordningslagen (2 kap. 15 §) att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att motverka en epidemi. 

Som Svenska Fotbollförbundets chefsjurist Anders Hübinette skriver i sin artikel i Dagens Juridik den 9 oktober: ”Som Folkhälsomyndigheten framhöll redan i sin hemställan till Justitiedepartementet den 11 mars innebär förordningen en inskränkning av de grundlagsfästa mötes- och demonstrationsfriheterna (2 kap. 1 § Regeringsformen). Sådana begränsningar får enligt 2 kap. 20 § RF göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.”…. ” 

Även den grundlagsskyddade näringsfriheten bör nämnas här, där det i 2 kap. 17 § RF föreskrivs att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.”

Hübinette ställer mot bakgrund av detta den relevanta frågan om det verkligen är förenligt med grundlagen att regeringen avstår från att lätta på det näringsförbud som 50 personers begränsningen för kultur- och idrottsevenemang i praktiken innebär.

Häv näringsförbudet 

När det gäller alla andra delar av näringslivet än den kommersiella idrotten, underhållning och kultur vill regeringen alltså av respekt vara omsorgsfull och noga analysera de inskränkningar det innebär i grundlagsskyddade rättigheter; där säger man att inskränkningar i grundlagsskyddade rättigheter är mycket allvarliga saker. 

Men att snabbt införa publikbegränsningen i ordningslagen som i snart sju månader gett kommersiella idrotten, underhållning och kultur näringsförbud kunde man göra just på några veckor, utan någon som helst dialog med berörda. 

Till det kommer att man på grundlagsstridigt också aktivt avstått från att löpande anpassa åtgärderna från mars i takt med att smittspridningsläget skiftat och skiftar.

Kompensation täcker inte

Som reaktion på socialministerns besked om en ny pandemilag kommenterade Företagarnas Günther Mårdner direkt (Ekot den 20 oktober) att hans medlemmar uttrycker stark oro för att man kan komma införa en lag som i praktiken innebär näringsförbud och att lagen också per definition måste komma med regelverk och kompensation för det intäktsbortfall ett sådant näringsförbud innebär.

Vi välkomnar Företagarna och dess medlemmar till vår verklighet sedan snart sju månader i den kommersiella idrotten, underhållningen och kulturen. Vi är också en näring och en del av näringslivet, men särbehandlas negativt gång på gång. 

Vi får höra att man ju beslutat om kompensation till idrotten och kulturen om totalt 3,5 miljarder kronor. Av dessa är 1,5 miljarder till idrotten och 2 miljarder till kulturen. Detta täcker inte tillnärmelsevis intäktsbortfallen.

Frågor söker svar

Här är frågorna som vi i den kommersiella idrotten, underhållningen och kulturen måste få svar på av Regeringen

  • Varför behandlar man oss annorlunda än resten av näringslivet och samhället?
  • Om man nu tänker ta fram kompletterande lagstiftning; varför samordnar man den inte så att det blir denna som också täcker in våra näringar?
  • Varför fattar Regering och myndigheter gång på gång beslut utan att ha dialog med oss
  • - När får vi besked om att vi också kan få kompensation för bortfall av intäkter från sponsorer (de täcks inte av det stöd Regeringen låter RF disribuera)?
  • -När får vi besked om stödpaket för 2021?

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.