Det här önskar människor

I min förra krönika berättade jag om en ungdomspanel med tonårstjejer i Köpenhamn som reflekterade kring varför de inte idrottar. Det som lyftes fram som huvudsakligt argument var att de hellre umgås med kompisar.
Idrotten ses, av dessa flickor, inte som en social arena där man träffar vänner och umgås.
Kraftig reaktion
Traditionella idrottsytor, såsom bollplaner, idrottshallar, isbanor mm, är ofta väl avgränsade och tydligt definierade som just idrottsytor genom särskilda mått, linjer etc. Om du inte är en bra fotbollsspelare och kanske bara vill prova på att sparka boll på ett lekfullt sätt är det en ganska stor barriär att ta sig över.
När kommunen för ca tio år sedan ville bygga en oval basketplan i Malmö, med visst stöd från Handslaget, blev man hos Riksidrottsförbundet upprörda eftersom planen då inte skulle kunna användas av föreningar. Varför inte, undrar jag. Planen byggdes.
De senaste åren har dock synen på idrottsytornas utformning, främst vad gäller spontanidrott, förändrats och ett visst mått av nytänkande har smugit sig in. Detta är positivt, men fortfarande brister det när det gäller att inkludera och integrera olika sociala och kulturella aktiviteter i idrottsmiljöerna.
Det här ger perspektiv
Jag vill här lyfta tre exempel, eller snarare perspektiv, och samtidigt passa på att rekommendera det kapitel om idrottens anläggningar som jag skrivit i antologin Idéer för idrottsutveckling (SISU, 2015). Dessa exempel syftar till att visa på nytänkande och beaktande av de sociala inslagen i samband med planering av idrottens rum och ytor.
Mitt första perspektiv är hämtat från en fokusgrupp som jag arrangerade förra hösten för att tillsammans med representanter för idrottsrörelsen och Malmö stad diskutera idrotten i den fysiska planeringen. En av frågorna vi arbetade med var vilka ytbehov som de uppfattade som de mest alarmerande eller problematiska.
Flera i gruppen lyfte då att det som är den främsta bristvaran när det gäller idrottsrelaterade lokaler är samlingslokaler och liknande, sådant som alltså inte har med själva idrottsutövandet att göra.
De sociala sammanhangen och mötena är en mycket viktig ingrediens i den organiserade idrotten, och kanske det som idrotten främst kan konkurrera med, men då lokaler för detta rationaliseras bort eller inte finns så mister idrotten en viktig funktion. Så, sociala uppehållsytor i anslutning till idrottsytorna är viktiga.
Utmanade vanetänket
Nästa exempel är hämtat från föreningen LUGI Gymnastiks planer på en ny anläggning. Lugi Gymnastik hade identifierat ett behov av fler och modernare lokaler och tanken på att skapa en större och mer nytänkande anläggning började ta form.
Föreningen anlitade ett arkitektkontor för att ta fram en projektskiss på hur en sådan anläggning skulle kunna utformas. Anläggningen är tänkt att omfatta flertalet olika aktiviteter med fokus på gymnastik, motorik, parkour, dans och spontanidrott. I anläggningens hjärta finns en välutrustad gymnastikhall som lämpar sig för tränings- och tävlingsaktiviteter i organiserad form för barn och unga, såväl nybörjare som elit.
Denna är tänkt att angränsa till en stor motorikhall som skiljs från gymnastikhallen med en glasvägg. Motorikhallen, som också ska innehålla ett parkourlandskap ska vara öppet för spontanaktivitet.
På andra våningen ska det enligt förslaget finnas två danssalar, ett par mindre lokaler, en läktare samt ”hangouts” för läxläsning, mellanmål och samvaro. Byggnadens innehåll ska signaleras utåt dels genom glaspartier, dels genom aktiviteter utomhus.
Lugi Gymnastiks förslag befinner sig fortfarande bara på konceptstadiet. Jag vet inte om det kommer att bli verklighet (troligtvis inte) och i vilken form i så fall. Jag inkluderar det i denna text just för att jag tror att det som koncept utgör ett utmärkt underlag för en fortsatt diskussion kring hur olika aktiviteter kan integreras.
Värt att nämna är att gymnastiken, och friidrotten, är väl framme när det gäller att tänka nytt kring sina anläggningar.
Tilläggen som betyder något
Mitt sista exempel är köpcentra, inte nödvändigtvis något specifikt sådant utan i stort sett vilket som helst. Vän av ordning kanske tycker att detta har väldigt lite med idrott att göra. Och det är i stort sett rätt!
Köpcentrum är ett exempel på en långt gången kommersialisering och privatisering av det som tidigare förknippades med det offentliga rummet. Här finns tydliga regler för hur du får bete dig och det är inte tillåtet att cykla, åka skateboard, springa eller utöva annan fysisk aktivitet. Dock ska jag tillägga att avgränsade ytor för t ex skridskoåkning blir ett vanligare inslag stora köpcentra.
Idag är det så at köpcentrum och andra kommersiella rum fyller en viktig funktion i många ungas liv.
Dessa anläggningar kan ses som en slags fritidsgårdar i modern, privatiserad tappning. Vad är det i dessa miljöer som är så lockande? Går det att överföra några av de karaktäristika som uppfattas som positiva av ungdomar till idrottens anläggningar?
Jag misstänker att jag kommer att återkomma till fenomenet köpcentra i någon av mina kommande krönikor. Det finns nämligen fler kopplingar till idrotten som kan belysas.
Mest lästa just nu
Det är en världsmästare i innebandy, fyra gånger, som bollar med SOK:s miljoner. Under 2024 kunde ekonomichef Mikael Gunnarzon, 54 år, bokföra 125 miljoner i sponsorintäkter, det bästa utfallet någonsin. Under året bestod SOK:s sponsorgrupp av 19 företag, utöver de som är IOK:s internationella partners.
SOK, Sveriges Olympiska Kommitté, är ett företag i olympiska medaljer.
I Paris-OS sommaren 2024, levererades 11 medaljer, fyra guld, fyra silver och tre brons. De medaljmässigt främsta sommarspelen sedan Sydney 2000. Plats 16 i medaljligan var den främsta sedan bojkottspelen i Los Angeles 1984 och Moskva 1980.
Publiksuccén fortsätter. Fler människor följer elitfotbollen än någonsin.Klubbarna räknar glatt publikintäkterna. Över en kvarts miljon åskådare på premiärmatcherna i Allsvenskan och Superettan.
Över 260 000 åskådare såg klubbarnas hemmapremiärer på plats i Allsvenskan och Superettan. Totalt sågs de två första omgångarna av 261 385 åskådare, en stor ökning jämfört med förra årets 240 021 åskådare vid samma tidpunkt.
- Vi har haft två fantastiskt premiärhelger, säger Ola Rydén, ligaansvarig på Svensk Elitfotboll.
Det är dags att skärpa lagstiftningen och höja straffen för att motverka våldsamheter och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Det skriver regeringens särskilde utredare för tryggare idrottsarrangemang, Anders Hübinette, på DN Debatt.
Regeringens specielle utredare, Anders Hübinette och utredningssekreteraren Anders Lundmark på måndagen skulle presentera åtgärder för att att åtgärda den negativa supporterkulturen valde de de nämligen ovanliga att gå ut vid DN Debatt och då betonades att det gäller att identifiera, lagföra och stänga ute de individer som stör och begår brott vid arrangemangen.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Carlsberg Group är tillbaka i den europeiska landslagsfotbollens finrum. Här är man väl insatta i konsten att skapa avtal som gynnar varumärket. Via nya partnerskap med dels UEFA och dels Svenska Fotbollförbundet är bolaget nu fotbollsölet till och med år 2030.
Avtalet har en betoning på en jämn fördelning mellan herr- och dammästerskapen.
Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.
De delar på grannlåten. Viaplay sänder UEFA fotbolls-EM i sommar tillsammans med SVT(2-27 juli i Schweiz). De är lika glada på båda håll.
- Det känns grymt kul, menar Viaplays sportchef Erik Westberg.
– Fotbollsmästerskap och svensk sommar hör ihop, och damlandslaget är ett av Sveriges mest populäraevenemang , säger SVT:s sportchef Max Bursell.
Hans karriär är en dröm för åtskilliga ungdomar med förhoppningar om ett likadant genombrott. 19-åriga Lucas Bergvall fick chansen och tog den också via 45 framträdanden under första säsongen i Tottenham och ett nytt kontrakt. Avtalet innebär att han blir kvar i London till och med 2031 med förbättrade villkor.
Han har gjort succé , men saknades i Tottenhams Europa League-trupp mot Bodö/Glimt på grund av en skada. Nu bekräftar Tottenhams tränare Ange Postecoglou att Bergvall troligtvis blir borta resten av säsongen.
– Han har sträckt ledbanden i fotleden. Skadan är allvarlig.