Det här önskar människor

I min förra krönika berättade jag om en ungdomspanel med tonårstjejer i Köpenhamn som reflekterade kring varför de inte idrottar. Det som lyftes fram som huvudsakligt argument var att de hellre umgås med kompisar.
Idrotten ses, av dessa flickor, inte som en social arena där man träffar vänner och umgås.
Kraftig reaktion
Traditionella idrottsytor, såsom bollplaner, idrottshallar, isbanor mm, är ofta väl avgränsade och tydligt definierade som just idrottsytor genom särskilda mått, linjer etc. Om du inte är en bra fotbollsspelare och kanske bara vill prova på att sparka boll på ett lekfullt sätt är det en ganska stor barriär att ta sig över.
När kommunen för ca tio år sedan ville bygga en oval basketplan i Malmö, med visst stöd från Handslaget, blev man hos Riksidrottsförbundet upprörda eftersom planen då inte skulle kunna användas av föreningar. Varför inte, undrar jag. Planen byggdes.
De senaste åren har dock synen på idrottsytornas utformning, främst vad gäller spontanidrott, förändrats och ett visst mått av nytänkande har smugit sig in. Detta är positivt, men fortfarande brister det när det gäller att inkludera och integrera olika sociala och kulturella aktiviteter i idrottsmiljöerna.
Det här ger perspektiv
Jag vill här lyfta tre exempel, eller snarare perspektiv, och samtidigt passa på att rekommendera det kapitel om idrottens anläggningar som jag skrivit i antologin Idéer för idrottsutveckling (SISU, 2015). Dessa exempel syftar till att visa på nytänkande och beaktande av de sociala inslagen i samband med planering av idrottens rum och ytor.
Mitt första perspektiv är hämtat från en fokusgrupp som jag arrangerade förra hösten för att tillsammans med representanter för idrottsrörelsen och Malmö stad diskutera idrotten i den fysiska planeringen. En av frågorna vi arbetade med var vilka ytbehov som de uppfattade som de mest alarmerande eller problematiska.
Flera i gruppen lyfte då att det som är den främsta bristvaran när det gäller idrottsrelaterade lokaler är samlingslokaler och liknande, sådant som alltså inte har med själva idrottsutövandet att göra.
De sociala sammanhangen och mötena är en mycket viktig ingrediens i den organiserade idrotten, och kanske det som idrotten främst kan konkurrera med, men då lokaler för detta rationaliseras bort eller inte finns så mister idrotten en viktig funktion. Så, sociala uppehållsytor i anslutning till idrottsytorna är viktiga.
Utmanade vanetänket
Nästa exempel är hämtat från föreningen LUGI Gymnastiks planer på en ny anläggning. Lugi Gymnastik hade identifierat ett behov av fler och modernare lokaler och tanken på att skapa en större och mer nytänkande anläggning började ta form.
Föreningen anlitade ett arkitektkontor för att ta fram en projektskiss på hur en sådan anläggning skulle kunna utformas. Anläggningen är tänkt att omfatta flertalet olika aktiviteter med fokus på gymnastik, motorik, parkour, dans och spontanidrott. I anläggningens hjärta finns en välutrustad gymnastikhall som lämpar sig för tränings- och tävlingsaktiviteter i organiserad form för barn och unga, såväl nybörjare som elit.
Denna är tänkt att angränsa till en stor motorikhall som skiljs från gymnastikhallen med en glasvägg. Motorikhallen, som också ska innehålla ett parkourlandskap ska vara öppet för spontanaktivitet.
På andra våningen ska det enligt förslaget finnas två danssalar, ett par mindre lokaler, en läktare samt ”hangouts” för läxläsning, mellanmål och samvaro. Byggnadens innehåll ska signaleras utåt dels genom glaspartier, dels genom aktiviteter utomhus.
Lugi Gymnastiks förslag befinner sig fortfarande bara på konceptstadiet. Jag vet inte om det kommer att bli verklighet (troligtvis inte) och i vilken form i så fall. Jag inkluderar det i denna text just för att jag tror att det som koncept utgör ett utmärkt underlag för en fortsatt diskussion kring hur olika aktiviteter kan integreras.
Värt att nämna är att gymnastiken, och friidrotten, är väl framme när det gäller att tänka nytt kring sina anläggningar.
Tilläggen som betyder något
Mitt sista exempel är köpcentra, inte nödvändigtvis något specifikt sådant utan i stort sett vilket som helst. Vän av ordning kanske tycker att detta har väldigt lite med idrott att göra. Och det är i stort sett rätt!
Köpcentrum är ett exempel på en långt gången kommersialisering och privatisering av det som tidigare förknippades med det offentliga rummet. Här finns tydliga regler för hur du får bete dig och det är inte tillåtet att cykla, åka skateboard, springa eller utöva annan fysisk aktivitet. Dock ska jag tillägga att avgränsade ytor för t ex skridskoåkning blir ett vanligare inslag stora köpcentra.
Idag är det så at köpcentrum och andra kommersiella rum fyller en viktig funktion i många ungas liv.
Dessa anläggningar kan ses som en slags fritidsgårdar i modern, privatiserad tappning. Vad är det i dessa miljöer som är så lockande? Går det att överföra några av de karaktäristika som uppfattas som positiva av ungdomar till idrottens anläggningar?
Jag misstänker att jag kommer att återkomma till fenomenet köpcentra i någon av mina kommande krönikor. Det finns nämligen fler kopplingar till idrotten som kan belysas.
Mest lästa just nu
Svenska Friidrottsförbundet och ideella Folkspel växlar upp sitt samarbete.
– Att våra föreningar genom åren tjänat över 269 miljoner på att sälja Folkspels produkter talar väl för sig självt om hur viktig Folkspel är som partner till oss, säger Jan Larsson, marknadschef på Svenska Friidrottsförbundet.
Degerfors kommun vill sälja klassiska Stora Valla. Det chockartade beskedet nådde klubben plötsligt på måndagen, en och en halv vecka innan allsvenska premiären.
-Vi är chockade över att det kommer utan någon dialog, säger klubbchef Lars Weman. På sin hemsida skriver Degerfors:
"Vänsterpartiet och Moderaterna i Degerfors kommun harkommit överens om att försöka sälja Stora Valla. Beskedet kom som en chock för föreningens styrelse och personal, som inte delgivits planerna eller deltagit i någon form av dialog rörande en försäljning".
Utgången av fredagskvällens match mot världsfyran Belgien på ett fullsatt Friends och resultatet av lördagens förbundsmöte påverkar svensk fotboll i synnerligen hög grad.
Det är 24 ödestimmar - när fredagens spelare och lördagens delegater ska bli vinnare – eller förlorare. Så mycket står på spel under dessa ödestimmar.
A-landslagets vinnarkaraktär och varumärke ska präglas, förbundets och cntralkansliets prägel ska förnyas. Såväl spelare som delegater har ett stort ansvar inför utvecklingen.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Förre statsministern Fredrik Reinfeldt, som kandiderar för att bli ordförande i Svenska Fotbollförbundet, kunde på måndagen räkna in 18 tunga röster.
Det största distriktet, Stockholm, har vid årsmöte beslutat att stödja valberedningens förslag, det vill säga Fredrik Reinfeldt, som har föreslagits av allsvenska BP.
-Vi har tidigt sagt att vi stödjer valberedningen i den här processen, något som bekräftades vid vårt årsmöte.
Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering.
– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).
Under ishockeyns SM-slutspel, ångestkvalet mellan Brynäs och Malmö samt hockeyallsvenskans play off kan lagens supporters vakna upp med programmet ”Hockeymorgon” måndag-fredag 8.00-9,00.
1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext, - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.