Utvecklingen har pågått i över 20 år – och mycket talar för att den kommer att förstärkas ytterligare.

Det är därför knappast förvånande att resultaten ser ut som de gör. Förutsättningarna är helt enkelt fundamentalt olika.

fond med 21 miljarder kr

Norge förfogar över en enorm ekonomisk tillgång genom sin oljefond, officiellt kallad Statens pensjonsfond utland. Fonden uppgår till omkring 21 000 miljarder norska kronor, motsvarande cirka 2 000 miljarder amerikanska dollar. När det behövs "lite extra" finns det alltid resurser att hämta.

Statliga miljoner – och i praktiken miljarder – kanaliseras till norsk idrott i en omfattning som gör jämförelser med Sverige svåra. De samlade årliga idrottsmedlen uppgår till över fyra miljarder norska kronor. Pengar som stimulerar både ledare och aktiva, från breddverksamhet till elitidrott.

Nya anläggningar byggs och äldre moderniseras. Finansieringen sker huvudsakligen genom det statliga spelbolaget Norsk Tipping och fördelas vidare via Norges idrettsforbund (NIF). Den övergripande fördelningen styrs av Kultur- och likestillingsdepartementet genom den så kallade spillemiddelordningen.

Så fördelas resurserna

Fördelningen sker i huvudsak enligt följande principer:

1. 6,4 procent avsätts till hälsa och rehabilitering.

2. Av det återstående överskottet går omkring 64 procent direkt till idrotten.

3. Resterande medel fördelas till kulturverksamhet och humanitära organisationer.

Ett omfattande och stabilt ekonomiskt flöde pågår ständigt och jämnt till organisationer och anläggningar över hela landet.

Men pengar är inte hela förklaringen. Det finns också tydliga skillnader i synen på idrottens roll.

I Norge är målet uttalat: resurserna ska bidra till att skapa en internationellt konkurrenskraftig idrottselit, särskilt inom individuella idrotter. I Sverige betonas oftare breddidrottens värde, tillgänglighet och folkhälsa.

Den norska strategin att identifiera och utveckla individuell spetskompetens har bidragit till fostran av en rad internationella stjärnor inom framträdande idrotter. Finansieringen sker genom de så kallade spillemidlene från Norsk Tipping, samtidigt som den bredare idrottspolitiken fortsatt värnar om deltagande och tillgänglighet.

De viktigaste finansieringsformerna kan sammanfattas enligt följande:

Moderniserar anläggningar

Den största delen av de statliga idrottsmedlen går till byggnation och upprustning av idrottsanläggningar. Omkring 90 procent av medlen används för infrastrukturinvesteringar. Bidragen täcker ofta mellan 18 och 22 procent av projektkostnaderna och har gjort det möjligt att skapa moderna anläggningar över hela landet.

Grasrotandelen

Genom systemet Grasrotandelen kan spelare hos Norsk Tipping välja att låta sju procent av sin spelinsats gå direkt till en lokal förening eller verksamhet inom Norges idrottsrörelse. Modellen har blivit ett betydande komplement till den statliga finansieringen och stärker föreningslivet på lokal nivå.

Thomas Ejderhov