Politiker tycker att idrotten är mer till besvär

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

För politiker och myndigheter av idag har idrotten absolut ingen betydelse.

Pandemin är förvisso inte på något sätt över. Men redan nu kan och bör idrotten dra några viktiga slutsatser, menar Johan Englund.

Idrotten måste komma ikapp verkligheten, skärpa tonen rejält och medverka till att partierna formulerar idrottspolitiska program!

Idrotten har tappat i värde för politiker som inte längre är lika intresserade och engagerade i landets störst folkrörelse

Politiken ser numer idrotten som en leverantör man kan köpa billiga tjänster av, när det passar, inte en central del av samhällsbygget.

Jag påstår att för 99,9 procent av landets politiker är idrotten oväsentlig. Idrotten är bara till besvär för politiker och myndigheter. Den blir ett problem i stads- och samhällsplaneringen, eftersom det behövs anläggningar som kostar pengar och upptar dyrbar mark. Därtill kommer idrottens infrastruktur med miljöfrågor som ”buller”, konstgräs och energiförbrukning. Ideellt arbetande föreningsföreträdare anses gnälliga, krångliga och förstår inte förvaltningsprocesser och myndigheter; man tycker elitidrotten är osund såväl på och kring läktare som i barn- och ungdomsleden, etc.

Deras agerande visar vad de tycker

 Nej – i politikernas värld står inte idrotten för något viktigt och bra i det svenska samhället och näringslivet.  På annat sätt går det inte att tolka hur politiker och myndigheter förhållit sig till idrotten under pandemin. Hade man sett idrotten som en på riktigt samhällsbärande/samhällsviktig företeelse så hade man rimligen agerat annorlunda. Idrotten är inte ”must have” utan möjligen på sin höjd ”nice to have”, och bara ”nice to have” när det passar…

 Hur kunde det bli så här?

 Svensk idrott har i årtionden lutat sig mot det gamla informella kontraktet med staten, där idrotten svarar för sitt stora bidrag till fostran av unga, samhällsutvecklingen och folkhälsan, i utbyte mot att det allmänna (stat, kommun) bidrar med finansiering. Men idrotten har inte insett att politiken gradvis, ensidigt, har omformulerat detta kontrakt.

 Traditionella beteendet har upphört

När folkhemmet började byggas fungerade det gamla informella kontraktet fint. Idrotten var en helt ideellt driven folkrörelse, som flera andra centrala för folkhemsbygget, och elitidrotten ingen egen bransch/näring, som den är idag. På mindre orter var ofta de ledande företagarna också engagerade i kommunpolitiken och de ledande politikerna och företagarna på orten delaktiga i styrelserna för de lokala idrottsföreningarna. Idrotten kunde på goda grunder förlita sig på att få det stöd man behövde och politiken såg, erkände och stöttade idrottens roll i samhällsbygget och hade förtroendet för att idrotten genom sin kärnverksamhet – inte påklistrade särskilda projekt - levererade det samhället behövde.

Här grundlades företeelser som fortfarande är ett faktum: Idrotten blev något där alla politiska inriktningar tyckte lika och RF en organisation som vande sig vid att lugnt och försiktigt, utan att ställa till debatt, lita på att man fick det man behövde av staten.

 Men sedan en tid har såväl samhällsutvecklingen som idrottens utveckling sprungit ifrån detta informella kontrakt. Det har politikerna fattat, för när man idag över huvud taget bryr sig om idrotten är det för att billigt försöka köpa våra tjänster inom integration och folkhälsa, med öronmärkta medel och pekpinnar. Förtroendet för att idrotten genom sin kärnverksamhet (organisation och ledning av träning, utbildning av ledare och organisation av tävlingar) levererar till samhällets behov av till ex integration och folkhälsa finns uppenbarligen inte, utan det ska till särskilda projekt; tjänster som staten vill köpa av idrotten.

Ointresserade och oengagerade

Inte heller finns förtroendet från politiken för att den kommersiella idrotten som bransch, som en egen näring, är professionell och kan anförtros att driva sin verksamhet utan avsevärd inblandning av exempelvis polismyndigheten eller folkhälsomyndigheten på ett sätt som saknar motstycke i andra branscher.

 I idrotten har vi inte förstått att det gamla informella kontraktet är obsolet. Vi tror fortfarande att det räcker med att vara bidragande för att få det vi behöver och vågar inte vara kravställare: 

Envist fortsätter vi att i enlighet med den gamla samhällskontraktsmodellen snällt lägga vår fritid på miljontals timmar av ideellt engagemang i den naiva förhoppningen att det - som förr - ska uppskattas och mötas av samhället med infrastruktur, stadsplanering och andra resurser. 

Vi tar – som i fotbollen härom året – fram siffror på samhällsnyttan (22 miljarder om året) och tror att det ska medföra att man från politiskt håll faktiskt börjar se pengar som går till idrotten som en investering; något som är ”must have” och till nytta, inte en kostnad för något ”nice to have”. Men icke.

I den kommersiella elitidrotten har vi utgått från att vi – precis som andra näringsidkare - ska respekteras för vår professionalism och den samhällsnytta vi skapar i form av arbetstillfällen för idrottare, men också för branscher runtomkring, som t ex media. Men vi ses mer som tärande av t ex kommuner och polismyndigheten och vi har förbisett att RF inte är riggade för att vara en branschorganisation för den kommersiella idrotten som näring och att politiker inte vill ta tag i problem med lagstiftning och myndigheter.

 Covid-19 pandemin har satt dessa problem i strålkastarsken. I pandemin förefaller Amanda Lind ha visat engagemang för idrotten och göra vad hon kan. Men trots sin ministerposition rår hon inte på kollegorna Lena Hallengren, Magdalena Andersson, Mikael Damberg och Ibrahim Baylan. Utan social-, finans-, inrikes- och näringsdepartementens uppmärksamhet och insikt kommer vi i idrotten aldrig att få det vi behöver och förtjänar; varken nu akut under pandemin eller i mer normala tider.

 För vår egen – men också kommande generationers skull – måste vi nu klara att parallellt med den akuta krishanteringen också ta ordentligt tag i den mer långsiktiga agendan.

I takt med våra allt mindre resurser och de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av pandemin som lök på laxen, urholkas nu snabbt vår förmåga att genom idrotten leverera det som vi som verkar i den vet att vi varje dag gör i vår kärnverksamhet - dvs meningsfull fritid, fostran, folkhälsa och spännande, engagerande underhållning. 

Idrotten urholkas

Med den urholkningen kommer ökade kostnader i samhället för sjukvård, problem med integration, brottslighet, förlorade arbetstillfällen, etc. Problem som kommande generationer kommer att få betala dyrt för.

Jag törs garantera att vi kommer att få uppleva att politikerna om några månader ”kommer på” att man behöver oss för att ta hand om de olika problem som pandemin harskapat i samhället. 

Då tycker jag inte att vi som ska vanligt bocka och buga och säga ”javisst”, och sälja de tjänster politikerna/samhället vill köpa, utan ställa krav på att det är vår kärnverksamhet och dess behov som finansieras och att det sker mer på våra villkor än tidigare.

Johan Englund

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.