Gör som Diesel Jeans och Adidas
Svensk idrottsrörelse kan bli miljömässigt hållbar och klimatsmart snabbare – om den tittar och lär av textil- och modeindustrin! Där pågår en grön omställning – om än långsam – med en svensk innovation som en av grundstenarna. Det skriver Idrottens Affärers nye krönikör, ekotoxikologen och författaren Magnus Hedenmark, tidigare fotbollstränarpappa, hoppryttare och innehavare av 1:a dan i aikido, och med en passion för gröna affärer
På Riksidrottsmötet i Jönköping i maj 2019 gav mötet RF, Riksidrottsförbundet, i uppdrag att hjälpa de 71 specialidrottsförbunden att komma igång med hållbarhetsarbetet med fokus på miljö och klimat. Bakgrunden var en motion från Svenska Orienteringsförbundet.
Framsynta förbund frontfigurer
Enligt säkra källor har arbetat kommit igång främst genom samverkansgrupper där man än så länge börjat dela information och kunskap med varandra – digitalt nu i coronatider. Några av förbunden, bland annat Svenska Golfförbundet och SVEMO som organiserar tävling och träning på två hjul, har kommit betydligt längre än de andra och agerar frontfigurer och inspirationskällor.
Risken med många och långa möten är att energin inte riktigt räcker till för att agera och skicka signaler framför allt inåt till föreningar och distrikt, att det egna förbundet är på gång i miljö- och klimatfrågan.
Därför har jag ett tips: Titta på textil- och modeindustrin! Där pågår en grön omställning – om än en långsam sådan.
Nämnda industri har historiskt sett varit en av de största ”bovarna” vad gäller användande av våra ändliga resurser, men nu börjar det hända saker.
Mindre mängd mikroplaster
Adidas och Diesel Jeans är två av de globala varumärken som går i bräschen. Diesels kundlöfte är lika starkt som utmanande: ”Du behöver aldrig tvätta våra jeans”.
Bakgrunden är att jeansjätten använder ett medel som tvättas in i jeansen i slutet av produktionen – en svensk innovation.
Medlet hämmar bakterier som orsakar lukt till följd av svett samt smutsfläckar. Att medlet dessutom bryter ned SARS-CoV-2, som orsakar covid-19, till 99,9 procent inom två timmar får kunden så att säga på köpet.
Färre tvättar innebär mindre åtgång av vatten och el – kolbaserad på många håll i världen – mindre utsläpp av mikroplaster i våra hav, längre livslängd och därmed minskad produktion av nya jeans. Det sistnämnda är kanske den största vinsten. Det bästa plagget ur miljö- och klimatsynpunkt är det plagget som aldrig tillverkas!
Längre livslängd gör dessutom jeansen attraktiva på second hand-marknaden, vintage, och blir därmed en viktig del i den växande cirkulära ekonomin: Varor som återanvänds och får nytt liv hos nya användare.
Minskar koldioxidutsläppen kolossalt
Idrotten är en ”svettig” bransch. Varje dag året runt svettas unga och äldre i ambitionen att springa fortare, passa bollen bättre, simma snabbare, köra fortare, svinga effektivare – eller bara röra sig och ha roligt utan prestationskrav.
Hur mycket idrotten skulle bidra med till ett bättre klimat om den anammade samma upplägg som exempelvis Diesel Jeans har jag inte hunnit räkna på. Det jag däremot har hunnit räkna på är att om vi skulle hoppa över så lite som var tionde tvätt skulle vi minska koldioxidutsläppen med 47 miljoner ton och spara 4,5 miljarder ton färskvatten per år på global nivå. Besparingen i koldioxidutsläpp är därmed 47 gånger större än Preems planerade raffinaderi i Lysekil (missförstå mig rätt: Jag är emot raffinaderiet, men ville sätta besparingen i relation till något som de flesta av oss känner till)!
Det finns vissa miljömässiga utmaningar med medlet som tvättas in i textilierna, men vågskålen väger över till fördel för färre tvättar och därmed alla de fördelar jag räknat upp.
Ökar takten i hållbarhetsarbetet
Mitt råd till ledningen för Riksidrottsförbundet är därför: Fortsätt driva samverkan och kompetensutbyte mellan specialidrottsförbunden, men titta parallellt på vad som händer inom mode- och textilindustrin, kanske främst Diesel Jeans och Adidas. Det kommer att öka både energin och takten i idrottens hållbarhetsarbete och göra idrotten klimatsmart snabbare.
Jag hjälper gärna till med kontakter!
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar