Mässbranschen hjälper företag och människor att inspireras, utbildas, utvecklas, nätverka och att göra affärer.

Genom historien har mässorna kontinuerligt spelat en viktig roll för att få fart på ekonomier i kris. I Sverige möts varje år cirka 35 000 företag och 2-3 miljoner besökare från alla delar av svenskt och internationellt näringsliv på Sveriges allra största anläggningar.

En betydelsefull motor

För de flesta av utställarna utgör mässorna den absolut största kontaktytan för bearbetning av såväl nya kunder som redan existerande, nya samarbeten och relationsbyggande för affärer och affärsutveckling.

Därtill finns tillhörande aktörer för vilka mässor genererar stora intäktsströmmar och som bidrar med mängder av arbetstillfällen:

• Arrangörer

• Anläggningar

• Leverantörer - snickerier och byggnationsföretag, design, ljud- och ljusfirmor, transportföretag, talare och artister, städ-, restaurang- och säkerhetstjänster

• Hotell- och restaurangsektorn

• Resesektorn

• Nöjes- och underhållningssektorn

Som helhet bidrar en livskraftig mötes- och mässverksamhet till att skapa konkurrenskraftiga destinationer och branscher som attraherar både nationell och internationell kompetens och investeringar.

Läget är mer än akut

Sedan den 12 mars 2020 har mässbranschen varit i det närmaste belagd med näringsförbud, vilket inneburit att både arrangörer och branschens underleverantörer tappat majoriteten av sina intäkter. Mässhallar har stängts igen permanent och aktörer har gått i konkurs. Personalnedskärningar på 60 procent eller mer har blivit standard. Mässornas långa framförhållning på 9-18 månader innebär dessutom att även stora delar av år 2021 håller på att försvinna. Kompetens och resurser har gått förlorade och det kommer att ta många år innan branschen har en möjlighet att återhämta sig och till fullo vara den motor som den kan och bör vara för den svenska ekonomin.

Under hösten 2020 genomförde branschorganisationen SES en undersökning bland företag i mässbranschen, företag som i normala fall bedriver all sin verksamhet på och kring de nedstängda anläggningarna. Resultatet i undersökningen bekräftar branschens akuta läge. Många företag har redan fått lämna in sin konkursansökan. Mer än 70 procent av företagen i branschen har förlorat 70-100 procent av sina intäkter. Hela två tredjedelar av de anställda i hela branschen har redan fått lämna sina anställningar och många fler kommer att få lämna inom en snar framtid om inget utökat stöd tilldelas branschen.

- Läget är inte längre akut, utan vi har passerat akut. Nu handlar det om att se till att det finns en bransch kvar att bygga upp igen. Även om vi fick börja arrangera mässor i morgon så innebär den stora kompetensdräneringen att det kommer att ta minst 3 - 4 år innan branschen återhämtat sig och kan vara den ekonomiska katalysator som den historiskt sett alltid varit, säger Mikael Jansson, VD Fairlink.

En annars fungerande näring

Mässindustrin är en annars mycket väl fungerande näring som vill kunna fortsätta att verka och det på samma villkor som övriga eu-länder. I Tyskland håller man precis på att sjösätta riktade stödprogram till den tyska mässbranschen om cirka 642 miljoner euro. Stöd som samtliga led inom branschen kan söka för att täcka uteblivna vinster. Det tyska exemplet är bara ett av många exempel på hur olika länder satsat på riktade stöd för att mässbranschen inte ska utraderas. Bland de allra första länderna i Europa som genomförde riktade stöd till branschen var vårt grannland Danmark.

För att de svenska aktörer som trots allt finns kvar ska överleva krävs det:

1. Att befintliga stöd som permitterings- och omställningsstödet förlängs på oförändrad nivå till dess att verksamheterna kommit igång igen. Mässbranschen har en uppstartningstid på minst 6-9 månader.

2. Riktade stöd till mässbranschen som tar hänsyn till branschens speciella situation med i princip ett totalt näringsförbud på över 18 månader.

3. En snabb hantering av utbetalningar till de företag som fortfarande finns kvar.