Då och nu – om sportjournalistik
Under åren har jag upplevt förändringarna. Som tränare, klubbchef och agent har jag ställts inför frågor – från journalister.
Med allt vad det innebär, från ett bra till ett mindre bra samspel. Till läsarnas fördel - och nackdel
Hur många vill ha papper?
Det har minst sagt blivit annorlunda. Med internet kom ett annat beteende. Numera prioriteras ofta antal klick på en artikel före själva innehållet. Till läsarnas fördel – och nackdel.
Läsarna, ja, se bara på ungdomarna. Hur många av de som flyttar hemifrån idag prenumererar på en papperstidning? Gissar på 3-4 procent. För 20 år sedan var siffran runt 70-80 procent.
Ny teknik och moderna läsare är villkoren för tidningarnas utmaning.
"Det var inte bättre förr"
För att få ännu mera fakta kring journalistiken har jag haft ett snack med Åke Stolt i Malmö där vi båda bor numera. I dag är han pensionär men skriver fortfarande. Han är krönikör här hos Idrottens Affärer.
Hans journalistiska CV förpliktigar. Han har under 40-talet år bevakat mängder med OS, fotbolls-VM, friidrotts-VM, skid-VM utöver den vardagliga utbudet. Han fick stora journalistpriset 1991, är författare, föreläsare, krönikör först på Östgöta-Corren och senare Sydsvenskan. Alltså, en av de mest lämpliga att beskriva vad som skett inom sportjournalistiken.
”För det första vill jag säga att det var inte bättre förr. Idrottsjournalistiken har breddats. Förr var en artikel ifrån en fotbollsmatch ett referat. De senaste 20-25 åren har det blivit mera innehåll i utbudet och inte bara med sport. Nu även blandat med samhällsfrågor, jämställdhet, kultur, integration etc”.
Du fick stora journalistpriset 1991. Varför det?
”Mycket för att mina krönikor innehöll sport blandat med aktuella samhällsfrågor. Jag var ganska ensam om det på den tiden. Min tanke var att kittla moderna läsare. Jag ville få en bredare och ny publik och inte bara locka sportnördar”.
Legendariska krönikörer
Historiskt har Sverige haft många ”tunga” sportkrönikörer. Som Bertil Jansson, Expressen, Nic Åslund, Aftonbladet, Bobby Byström, DN, Birger Buhre, Kvällsposten, Sune Sylvén, Svenska Dagbladet för att nämna några.
I början på 90-talet banade Åke Stolt vägen med djupare innehåll i sina krönikor.
Sedan hakade Mats Olsson på i Expressen med både musik och goda cocktails på Manhattan. Lasse Anrell (Aftonbladet) kom med sin lite udda stil. Tycka vad man vill om det, men de stod för en förändring.
Peter Wennman, också på AB, får vi inte glömma. Hans stilistiska penna när han följde Svennis Eriksson och engelska landslaget tillsammans med tabloiderna var ju strålande. Wennman gav läsarna mera än bara matchen och målskyttar. Han ville ge läsarna en titt in bakom kulisserna, inte minst genom humor.
Dagens journalist hårt belastad
”Sedan är naturligtvis inte dagens journalistik fläckfri. En utsänd journalist på en fotbolls- eller hockeymatch ska numera göra allting. När jag ser journalister på pressläktaren i Swedbank Stadion i Malmö är det inte alltid jag avundas dom”.
Åke Stolt fortsätter:
”Matchen ska bevakas. En chat måste ha sitt flöde hela tiden. Tweeter ska besvaras. Intervjuer på en Pod ska göras. Risken är att det blir lite hälften av varje. De får inte chansen att fokusera tillräckligt på själva matchen”.
Stolt upprepar:
”Men jag är definitivt ingen pensionerad gnällspik. Tiderna förändras och därmed läsarnas behov”.
Snabbt flöde
I dag råder en helt annan hastighet och flöde i dagens media. Allt går blixtsnabbt i cybervärlden och som Stolt framhåller, tekniken har gjort så mycket möjligt.
Förr kunde en klubb hemlighålla en övergång en vecka om så behövdes. I dag gäller timmar och minuter enligt devisen ”så fort flera än två vet något så är det ingen hemlighet”. En påskrift kl 19 kan avslöjas på en blogg 20 minuter senare.
Alltid framåt gäller ständigt - nästa nyhet ska ge extra klick på Internet. Därför finns det sällan tid till att samla upp och värdera, tyvärr.
Oberoendet, nja...
Begreppet ”oberoende journalistik” har förbleknat i takt med en annan modern företeelse har vuxit – bloggarna. Detta har medfört att även en del ”riktiga” journalister (speciellt lokalpressen) har fått en enögdhet som ibland passerar gränsen av anständighet.
De har blivit ”smittade” av många bloggare som företräder sin favoritklubb och de är långt ifrån neutrala. Åter igen – många klick gäller...
Måhända att jag låter kritisk till bloggare, twittrare etc. Icke. Denna mångfald utifrån den traditionella journalistiken tror jag är utvecklande inom media. Konkurrensen är numera stenhård. Alla måste vara på helspänn dygnet runt. Annars blir vederbörande passerad och ibland utan jobb i en hårt utsatta ekonomi i tidningsbranschen.
På tal om bloggare. Aftonbladets Per Bjurman! Hans rapporter från korresoffan på Manhattan är strålande. Han är ett exempel på ”ny” journalistik som därmed inte enbart läses av ”sportfamiljen”.
Buhre, också en stjärna...
Slutliga anekdoter, jag kan bara inte låta bli. Det finns många anekdoter om dynamiske sportkrönikören Birger Buhre. Här kommer två.
Den första – Birger Buhres första anställningsintervju var på 40-talet. Han blev inkallad till Sydsvenskans sportchef Sven Hansson.
- Buhre, du får börja här om du lägger tre saker på minnet. Ett, det är bara båtar som går av stapeln, fotbollsmatcher spelas eller äger rum.
- Två, om du vill göra ”bra ifrån dig” går du på toaletten. Man gör inte ”ifrån sig” på en fotbollsplan.
- Tre, ph uttalas som f i alla ord. Förutom i aphona, sophög och PH Ling.
Birger fick jobbet.
Vidare, Birger Buhre ringer hem från OS i Söul/Sydkorea 1988 till Kvällspostens nattredaktion. Det är stor tidsskillnad mellan kontinenterna. Redigeraren som svarade hörde Birgers röst på en sprakande telefonledning. Utan att presentera sig frågade Birger:
- Vad är klockan?
Redigeraren svarade ”öh, elva” och fick omedelbart en irriterad replik.
- Hos ER, ja. Men HÄR.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.