Då och nu – om sportjournalistik

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Nog är det annorlunda. Efter att själv ha varit en del av spelet som tränare och klubbchef kan jag inte låta bli att skriva om sportjournalistiken.
Sportjournalistiken i går och i morgon har vissa skillnader. Det funderar Gunnar Svensson lite över i sin krönika. Foto: TT

 

Under åren har jag upplevt förändringarna. Som tränare, klubbchef och agent har jag ställts inför frågor – från journalister. 

Med allt vad det innebär, från ett bra till ett mindre bra samspel. Till läsarnas fördel - och nackdel

Hur många vill ha papper?

Det har minst sagt blivit annorlunda. Med internet kom ett annat beteende. Numera prioriteras ofta antal klick på en artikel före själva innehållet. Till läsarnas fördel – och nackdel.

Läsarna, ja, se bara på ungdomarna. Hur många av de som flyttar hemifrån idag prenumererar på en papperstidning? Gissar på 3-4 procent. För 20 år sedan var siffran runt 70-80 procent. 

Ny teknik och moderna läsare är villkoren för tidningarnas utmaning.

"Det var inte bättre förr"

För att få ännu mera fakta kring journalistiken har jag haft ett snack med Åke Stolt i Malmö där vi båda bor numera. I dag är han pensionär men skriver fortfarande. Han är krönikör här hos Idrottens Affärer. 

Hans journalistiska CV förpliktigar. Han har under 40-talet år bevakat mängder med OS, fotbolls-VM, friidrotts-VM, skid-VM utöver den vardagliga utbudet. Han fick stora journalistpriset 1991, är författare, föreläsare, krönikör först på Östgöta-Corren och senare Sydsvenskan. Alltså, en av de mest lämpliga att beskriva vad som skett inom sportjournalistiken. 

”För det första vill jag säga att det var inte bättre förr. Idrottsjournalistiken har breddats. Förr var en artikel ifrån en fotbollsmatch ett referat. De senaste 20-25 åren har det blivit mera innehåll i utbudet och inte bara med sport. Nu även blandat med samhällsfrågor, jämställdhet, kultur, integration etc”.

Du fick stora journalistpriset 1991. Varför det?

”Mycket för att mina krönikor innehöll sport blandat med aktuella samhällsfrågor. Jag var ganska ensam om det på den tiden. Min tanke var att kittla moderna läsare. Jag ville få en bredare och ny publik och inte bara locka sportnördar”. 

Legendariska krönikörer

Historiskt har Sverige haft många ”tunga” sportkrönikörer. Som Bertil Jansson, Expressen, Nic Åslund, Aftonbladet, Bobby Byström, DN, Birger Buhre, Kvällsposten, Sune Sylvén, Svenska Dagbladet för att nämna några. 

I början på 90-talet banade Åke Stolt vägen med djupare  innehåll i sina krönikor. 

Sedan hakade Mats Olsson på i Expressen med både musik och goda cocktails på Manhattan. Lasse Anrell (Aftonbladet) kom med sin lite udda stil. Tycka vad man vill om det, men de stod för en förändring. 

Peter Wennman, också på AB, får vi inte glömma. Hans stilistiska penna när han följde Svennis Eriksson och engelska landslaget tillsammans med tabloiderna var ju strålande. Wennman gav läsarna mera än bara matchen och målskyttar. Han ville ge läsarna en titt in bakom kulisserna, inte minst genom humor.

Dagens journalist hårt belastad

”Sedan är naturligtvis inte dagens journalistik fläckfri. En utsänd journalist på en fotbolls- eller hockeymatch ska numera göra allting. När jag ser journalister på pressläktaren i Swedbank Stadion i Malmö är det inte alltid jag avundas dom”.

Åke Stolt fortsätter: 

”Matchen ska bevakas. En chat måste ha sitt flöde hela tiden. Tweeter ska besvaras.  Intervjuer på en Pod ska göras. Risken är att det blir lite hälften av varje. De får inte chansen att fokusera tillräckligt på själva matchen”.

Stolt upprepar:

”Men jag är definitivt ingen pensionerad gnällspik. Tiderna förändras och därmed läsarnas behov”.

Snabbt flöde

I dag råder en helt annan hastighet och flöde i dagens media. Allt går blixtsnabbt i cybervärlden och som Stolt framhåller, tekniken har gjort så mycket möjligt. 

Förr kunde en klubb hemlighålla en övergång en vecka om så behövdes. I dag gäller timmar och minuter enligt devisen ”så fort flera än två vet något så är det ingen hemlighet”. En påskrift kl 19 kan avslöjas på en blogg 20 minuter senare.

Alltid framåt gäller ständigt - nästa nyhet ska ge extra klick på Internet. Därför finns det sällan tid till att samla upp och värdera, tyvärr.

Oberoendet, nja...

Begreppet ”oberoende journalistik” har förbleknat i takt med en annan modern företeelse har vuxit – bloggarna. Detta har medfört att även en del ”riktiga” journalister (speciellt lokalpressen) har fått en enögdhet som ibland passerar gränsen av anständighet. 

De har blivit ”smittade” av många bloggare som företräder sin favoritklubb och de är långt ifrån neutrala. Åter igen – många klick gäller...

Måhända att jag låter kritisk till bloggare, twittrare etc. Icke. Denna mångfald utifrån den traditionella journalistiken tror jag är utvecklande inom media. Konkurrensen är numera stenhård. Alla måste vara på helspänn dygnet runt. Annars blir vederbörande passerad och ibland utan jobb i en hårt utsatta ekonomi i tidningsbranschen.

På tal om bloggare. Aftonbladets Per Bjurman! Hans rapporter från korresoffan på Manhattan är strålande. Han är ett exempel på ”ny” journalistik som därmed inte enbart läses av ”sportfamiljen”.

Buhre, också en stjärna...

Slutliga anekdoter, jag kan bara inte låta bli.  Det finns många anekdoter om dynamiske sportkrönikören Birger Buhre. Här kommer två. 

Den första – Birger Buhres första anställningsintervju var på 40-talet. Han blev inkallad till Sydsvenskans sportchef Sven Hansson.

- Buhre, du får börja här om du lägger tre saker på minnet. Ett, det är bara båtar som går av stapeln, fotbollsmatcher spelas eller äger rum.

- Två, om du vill göra ”bra ifrån dig” går du på toaletten. Man gör inte ”ifrån sig” på en fotbollsplan.

- Tre, ph uttalas som f i alla ord. Förutom i aphona, sophög och PH Ling.

Birger fick jobbet.

Vidare, Birger Buhre ringer hem från OS i Söul/Sydkorea 1988 till Kvällspostens nattredaktion. Det är stor tidsskillnad mellan kontinenterna. Redigeraren som svarade hörde Birgers röst på en sprakande telefonledning. Utan att presentera sig frågade Birger:

- Vad är klockan?

Redigeraren svarade ”öh, elva” och fick omedelbart en irriterad replik.

- Hos ER, ja. Men HÄR.

Gunnar Svensson

274 ärenden har tagits emot via Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst under 2021. Flest ärenden handlar om kränkande behandling men många ärenden kan kopplas till frågor som rör pågående pandemi såsom frågor om covidpass, vaccin, restriktioner och årsmöten som inte kunnat hållas.

Under år 2021 har 274 ärenden tagits emot via Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst. Ärendena gäller rikstäckande större idrotter och lagidrotter i något större omfattning än mindre idrotter och individuella idrotter. 

Efter lunch på måndagen hörde n iväl jublet som ekade över hela Sverige… när beskedet kom - Regeringen och Folkhälsomyndigheten gav klartecken tilll höjningen för 500 åskådare per sektion vid idrottsevevemang. Klubbarnas kassörer hördes mest i hyllningskören, för klartecknet betyder mycket för intäkterna i alla klubbar. 

De 24:e olympiska vinterspelen står för dörren, kostnaden för SOK, Sveriges Olympiska Kommitté, uppgår till 85 miljoner kronor fördelat på 116 aktiva samt 148 ledare/tekniker. Truppen är rekordstor och medaljmålen är också höga.

Verksamhetschefen Peter Reinebos målsättning är tydlig, minst 15 medaljer, det skulle innebära samma medaljrusch som OS i Sotji 2014 .

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Enskede IK är en av Stockholmsregionens största fotbollsföreningar med 2000 aktiva spelare och 400 engagerade ledare. Nu belönas klubben ordentligt. EIK har tecknat ett sexårigt sponsorkontrakt med RYK GROUP, en familjeägd koncern som investerar i framstående entreprenörsledda bolag. Avtalet är det största i föreningens historia och garanterar klubben ett miljonbelopp varje år under avtalstiden. 

Överskottet som ideella Folkspel har delat ut till svenskt föreningsliv det senaste verksamhetsåret uppgår till inte mindre än 352 miljoner kronor. Det slår alla rekord!.Det kan jämföras med året innan, då utdelningen blev 232 miljoner. Störst del av överskottet – 978 000 kronor – har Södertälje Sportklubb tjänat ihop genom sin lottförsäljning. 

¬¬– Ett oerhört viktigt och väsentligt bidrag till vår verksamhet, säger SSK:s klubbdirektör Robert Andersson. 

Nent Group passar på att har förlänga avtalen med inte mindre än fyra av sina populära fotbollsexperter.Bojan Djordjic, Johanna Frisk, Erik Niva och Glenn Strömberg har samtliga skrivit på nya långa kontrakt som betyder att de kommer bidra till Viaplays fotbollssändningar under flera år framöver.

– Det var ett av de enklaste besluten i hela mitt liv, säger Glenn Strömberg.

Djurgården inleder 2022 med att värva Victor Edvardsen, den hett eftertraktade målmaskinen från Degerfors som nu ansluter för att boosta den blårandiga offensiven under de fyra kommande åren. I fotbolls-Sverige talas det om en rekorddyr övergång, möjlige den dyraste någonsin. Djurgården tvingades lösa 

Notabelt är att han fostrades i IFK   Göteborg. 2015 gallrades han bort vid klivet från juniorlag till A-lag.