Idrotten så annorlunda i dag

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Begreppet ”livslångt idrottande” har många dimensioner och berör många generationer. 50, 60 eller 70 år, det finns ingen åldersgräns för idrottande, inte heller för att vara med i RF och vara – bidragsberättigande.
Det finns ingen gräns för idrottande - men bidragen utesluter äldre som blir allt mera aktiva. Orättvist och märkligt, tycker Magnus Berglund. Foto: Hasse Holmberg, TT

 

I Almedalen i somras berättade Björn Eriksson för Idrottens Affärer att han som RF-ordförande ska driva framförallt tre frågor:

• Hålla ihop RF-rörelsen

• Skapa livslångt idrottande

• Driva breda idrottspolitiska sakfrågor, och samtidigt ta tag i smalare sakfrågor för att visa idrottens kraft.

Vad gäller den första punkten har jag för lite insyn i Riksidrottsförbundet för att kunna ge ett ärligt svar på hur det går. Det enda jag hör utifrån är att Björn Eriksson skapar sig både vänner och ovänner, men det hade väl vem som helst kunnat räkna ut, och i grund och botten ser jag det som hyggligt positivt.

Det är svårt att få alla sitta still i båten när man byter riktning.

Bra att idrotten tar plats

Den tredje punkten är tvådelad. Det kommunikativa syftet har absolut fyllts, speciellt nu när integrationsfrågan varit extra aktuell. Där har idrotten lyckats ta plats trots ett stort brus och följt en moralisk kompass som gjort många av oss stolta.

Om det är RF som förtjänar ett tack eller enstaka eldsjälar ute i landet är dock oklart, men säkert är i varje fall att det finns starka skäl för idrotten att lyfta lokala initiativ genom en central kommunikationsapparat och upparbetade medierelationer.

Samtidigt behövs det mer än kommunikativa insatser för att göra verklig skillnad under lång tid, men eftersom frågan är så pass politisk spår jag en ljus framtid för RF.

Uppmärksammade läsare noterade förstås att jag hoppade över punkt nummer två bland Björn Erikssons tre fokusområden, den om ”livslångt idrottande”. Enligt talesättet ska man inte väcka den björn som sover, och jag betvivlar att han har nickat till, men en påminnelse är på sin plats.

”Äldre” som tillväxtmålgrupp

Frågan om ”livslångt idrottande” är den som jag kanske mest associerar med Björn Erikssons uttalanden. Mest talande var kanske den kolumn han själv skrev i Corren om ”politiskt korrekt diskriminering”, så sent som i september. I texten beskriver han bland annat äldre utövare som en av idrottens ”vita fläckar”, där det finns mycket att göra.

”Själv fyller jag 70 i december och enligt gällande normer förväntas man då sluta förvärvsarbeta och övergå till att mata duvorna i parken.”

Men varken han eller många andra vill sitta still på parkbänken. 

”Det är ingen slump att veteranidrotten upplever en ny vår, att motionslopp som Vätternrundan och Göteborgsvarvet frodas som aldrig förr och att läkare och andra hälsoexperter allt oftare talar sig varma för ”Motion på recept”. Ska vi leva upp till vår vision ”Svensk idrott – världens bästa” måste alla välkomnas, med eller utan ålderskrämpor.”

I den senaste upplagan av RF:s sammanställning ”Idrotten i siffror” visar det sig att något fler än två av tio ”äldre” anger att de idrottar i en förening. Att jämföra med nästan 80 (!) procent som idrottar på egen hand. Faktum är att även ”idrottar i ett företag” kan matcha föreningsalternativet så när som på identisk nivå (två av tio).

Men vilka är då de här äldre?

I och med att RF bara ger det statliga LOK-stödet (lokalt aktivitetsstöd) till aktiviteter för personer under 25 år – funktionsnedsatta undantaget – är det också där man drar gränsen. Äldre, eller vuxna om man så vill, är 26 år och uppåt.

Se över statliga LOK

Säg Björn Eriksson, om nu ”livslångt idrottande” är ett prioriterat område för den organiserade idrottsrörelsen, RF, är det då inte läge att göra om LOK-stödet så föreningar kan tillgodoräkna sig aktiviteter även för personer över 25 år? Eller åtminstone stöpa om det till att gälla aktiviteter med personer över pensionsåldern?

Ett förlängt LOK-stöd – eller varför inte ett helt nytt? – skulle skapa större incitament för idrottsföreningar att uppmuntra till just ”livslångt idrottande”. Det skulle också ge Björn Eriksson ytterligare argument i debatten om mer idrottspengar från politiskt håll. Ett konkret verktyg i en beprövad modell.

När föreningar formar erbjudanden om vuxenträning idag får man ingen subventionering från staten (via RF). Det blir försäljning av tjänster, på samma villkor som företag och gymkedjor redan gör, men de har vässade kommunikationsapparater och bättre förståelse för vuxnas konsumtion, drivkrafter och idrottande(?).

För visst låter det fint med ”livslångt idrottande”, men utan konkreta åtgärder och förslag kommer inga nya pengar.

Projektmedel räcker inte

Vad som händer istället är att föreningar uppmuntras söka kommunalt stöd för olika projekt. Jag ställde nämligen själv frågan till RF:s LOK-avdelning och fick svaret:

”Det statliga LOK-stödets bidrag utgår för barn och ungdomar från 7-25 år. För funktionshindrade personer finns ingen övre åldersgräns. Något annat har vi inte. Men du kanske kan kontakta er kommun och höra efter vad de har för alternativ”.

Projektmedel och kommunpengar är bra, men risken är att det blir enstaka tomtebloss – och som dessutom är finansierade med ”osäkra” kommunpengar, istället för betydligt mer långsiktiga statliga medel.

De kommunala bidragen är otroligt viktiga för föreningarna och det är svårt att se någon anledning att riskera störa dem. En finansieringsmodell skulle annars vara att öronmärka en liten del av kommunernas idrottspengar till det centraliserade stödet, men då jag är en vän av subsidiaritetsprincipen är det inget jag förordar.

Nej, bättre då att man från RF:s sida – med vassa argument, resurser, pondus och politiska kontakter – tar diskussionerna på nationell nivå, istället för att lägga det i händerna på föreningar och fritidspolitiker.

Ge politikerna förslag på ett nytt LOK-upplägg på en gång!

Få fler att närma sig idrotten

Fler vuxna skulle komma in i föreningsidrotten, vilket förstås gör tröskeln lägre för att de ska engagera sig i verksamheten på andra sätt (ideellt, köpa fler ”tjänster” eller bli sponsorer). 

Deras barn eller barnbarn idrottar högst troligen redan i föreningen, medan de själva köper gymkort, löparkurser och kostrådgivning utanför föreningsidrotten.

Mata duvor i parken kan de göra senare i livet.

Magnus Berglund

Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.