Ungdomsidrott på egna villkor

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Varför har man fler träningar och fler grupper i vissa kommuner och beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Statens stöd till idrotten väcker frågor.
"Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster?", frågar Magnus Forslund i den här artikeln. Foto: TT

 

Nyligen kom en uppföljningsrapport kring statens stöd till idrotten. Av flera intressanta saker valde Dagens Nyheter att vinkla det som att ”idrott är på väg att bli en klassfråga”. Det görs en poäng av att i Solna ges 827 kr i bidrag per barn medan man i Ljusnarsberg bara ger 51 kr. Detta skulle då på något sätt förklaras av att i Solna bor det flera rika barn. Sambandet verkar tydligt, i kommuner där medianinkomsten är högre än genomsnittet får barnen mer bidrag. 

Frågan är om...

Här är det viktigt att poängtera en sak. Det handlar inte om att stödet per barn i sig skiljer sig. Det ges 8 kronor per deltagare och 24 kronor per gruppaktivitet – oavsett vilken kommun det gäller.

Med oförändrat antal deltagare, har man fler träningar och delar in sin grupp i två olika grupper (vilket kräver fler ledare) så blir det mer pengar. 

Den intressanta frågan här blir varför man har fler träningar och fler grupper i vissa kommuner. Beror det på medianinkomster och i så fall, varför?

Inkomsterna inte drivande

Leif Karlsson i AIK ger i DN:s artikel svaret att ungdomarna i AIK vill och får träna mycket. Vill ungdomarna i Solna alltså träna mer än ungdomarna i Ljusnarsberg?  Är det en högre efterfråga som driver fram ett ökat utbud vilket leder till mer statliga pengar? Ja, det är en tolkning. Är det ett problem? Inte nödvändigtvis. 

Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Det är en svår fråga att reda ut. Jag skulle dock vilja hävda att det inte är inkomsterna i sig som kan vara drivande, utan andra saker. 

Låt oss titta på utbudet. Hur kan föreningen erbjuda så mycket mer?  I AIK-fallet lyfter Leif fram ”allt hårt arbete som görs i klubbarna”. Det skulle kunna tolkas som att man i fallet Ljusnarsberg inte har ledare som arbetar lika hårt. Det är jag tveksam till. Och om det finns en skillnad, har det med inkomst att göra? Knappast.

Utbilda och utveckla ledaren

Däremot kan det ha med organisationen att göra. Uppenbarligen har AIK under lång tid byggt upp en organisation där det finns många ledare som vill lägga ner mycket tid på verksamheten och erbjuder därför många träningar.  

Om jag förstått det rätt satsar man på att utbilda och utveckla sina ledare, vilket tillsammans med att man är en storklubb, attraherar ledare som vill lägga mycket tid på verksamheten. Som jag tidigare skrivit om här på Idrottens affärer ska inte ledarens utvecklingsintresse underskattas.

Har detta med medianinkomsten att göra? Kanske.

Konsten att bygga organisation

Viktigare tror jag dock är att lyfta fram att i vissa föreningar har man lyckats bygga en idrottsorganisation som under lång tid klarar av att bedriva en verksamhet som erbjuder många deltagare många aktiviteter i relativt sett små grupper. Det handlar inte bara om hur man organiserar och utvecklar ledare utan hur man får allt runt omkring att fungera. Det inkluderar hur man sköter sina bidragsansökningar.  

Det finns fall där det är en hel del tusenlappar som slarvas bort, vilket kan förklara en del skillnader i undersökningen. 

Poängen är att skillnader i bidraget per barn alltså främst kan ha göra med föreningens förmåga att bygga en organisation, inte med att föräldrarna är rika. Att hög medianinkomst och organisationsförmåga möjligen samvarierar är en annan fråga. Frågan är dock vad som orsakar vad. 

Magnus Forslund

Silverfisken (inte verifierad)

tis, 2015-06-16 14:00

1. Organisation

Förmågan att kunna få ut ett bra basarbete i en förening, beror på hur strukturerat och långsiktigt du arbetar. En liten förening med en eldsjäl som ska blanda sig i varje beslut och kontrollera varje enskild händelse får svårt att utvecklas att bli större. AIK, DIF, BP och i viss mån Hammarby har förutom heltidsanställda administratörer också väldigt uppstyrda och funktionella ungdomsenheter. Dvs det finns en idé hur de skall drivas, det finns dokumentation som understödjer och man har utbildning för att linjera kunskaperna. Samtidigt kommer drivkraften från fler än en eldsjäl och det skapar högre utvecklingstakt (om än också större motsättningar som man måste kunna kontrollera). Därav den större genereringen, tror jag.

Elithockey: Ishockeyns mästarlag, koncernen Färjestad,  med den ideella föreningen, fastighetsbolag och eventbolag närmar sig 200-miljoner strecket i omsättning, eller för att vara exakt 190 577 miljoner kronor.

 Samtidigt växer det egna kapitalet till 130 miljoner från 114 miljoner föregående säsong. Årets resultat var succékantat, 10:e SM-guldet och plus 12 miljoner.

Idrotts-Sverige förändras. Vissa sporter ökar i antal utövare, värre är att flera tappar medlemmar. Dessutom förfaller många idrottsplatser och hallar, ett stort antal är i bedrövligt skick.

Men det finns också ett nytt idrotts-Sverige. Som i Sjötorp, samhället vid Vänern där Göta kanal börjar eller slutar.

Elless idrottsförening är modellen för framtiden.

 

I dag startar vår artikelserie om anläggningar

Svensk Elitfotboll blir en av de första enskilda aktörerna från Idrotten att vilja synas i bruset och mediapådraget under Almedalsveckan.  SEF ska tillsammans med elitfotbollens huvudpartner, Unibet, genomföra två seminarier. Ämnena är ”Hur kan idrott och spelbolag jobba ansvarsfullt tillsammans” respektive ”hur ska matchfixning bekämpas”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nära 7 miljoner kronor utlovas till de klubbar som kvalar till internationellt gruppspel

Europafonden ska hjälpa svenska klubbar att nå ett gruppspel i Champions League, i Europa League eller i Europa Conference League. Pengarna kommer från den så kallade Europafonden som finansieras av elitfotbollens huvudsponsor Unibet. 

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.