Ungdomsidrott på egna villkor
Krönika | Publicerad: 2015-06-14 10:17
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Varför har man fler träningar och fler grupper i vissa kommuner och beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Statens stöd till idrotten väcker frågor.
"Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster?", frågar Magnus Forslund i den här artikeln. Foto: TT
Nyligen kom en uppföljningsrapport kring statens stöd till idrotten. Av flera intressanta saker valde Dagens Nyheter att vinkla det som att ”idrott är på väg att bli en klassfråga”. Det görs en poäng av att i Solna ges 827 kr i bidrag per barn medan man i Ljusnarsberg bara ger 51 kr. Detta skulle då på något sätt förklaras av att i Solna bor det flera rika barn. Sambandet verkar tydligt, i kommuner där medianinkomsten är högre än genomsnittet får barnen mer bidrag.
Frågan är om...
Här är det viktigt att poängtera en sak. Det handlar inte om att stödet per barn i sig skiljer sig. Det ges 8 kronor per deltagare och 24 kronor per gruppaktivitet – oavsett vilken kommun det gäller.
Med oförändrat antal deltagare, har man fler träningar och delar in sin grupp i två olika grupper (vilket kräver fler ledare) så blir det mer pengar.
Den intressanta frågan här blir varför man har fler träningar och fler grupper i vissa kommuner. Beror det på medianinkomster och i så fall, varför?
Inkomsterna inte drivande
Leif Karlsson i AIK ger i DN:s artikel svaret att ungdomarna i AIK vill och får träna mycket. Vill ungdomarna i Solna alltså träna mer än ungdomarna i Ljusnarsberg? Är det en högre efterfråga som driver fram ett ökat utbud vilket leder till mer statliga pengar? Ja, det är en tolkning. Är det ett problem? Inte nödvändigtvis.
Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Det är en svår fråga att reda ut. Jag skulle dock vilja hävda att det inte är inkomsterna i sig som kan vara drivande, utan andra saker.
Låt oss titta på utbudet. Hur kan föreningen erbjuda så mycket mer? I AIK-fallet lyfter Leif fram ”allt hårt arbete som görs i klubbarna”. Det skulle kunna tolkas som att man i fallet Ljusnarsberg inte har ledare som arbetar lika hårt. Det är jag tveksam till. Och om det finns en skillnad, har det med inkomst att göra? Knappast.
Utbilda och utveckla ledaren
Däremot kan det ha med organisationen att göra. Uppenbarligen har AIK under lång tid byggt upp en organisation där det finns många ledare som vill lägga ner mycket tid på verksamheten och erbjuder därför många träningar.
Om jag förstått det rätt satsar man på att utbilda och utveckla sina ledare, vilket tillsammans med att man är en storklubb, attraherar ledare som vill lägga mycket tid på verksamheten. Som jag tidigare skrivit om här på Idrottens affärer ska inte ledarens utvecklingsintresse underskattas.
Har detta med medianinkomsten att göra? Kanske.
Konsten att bygga organisation
Viktigare tror jag dock är att lyfta fram att i vissa föreningar har man lyckats bygga en idrottsorganisation som under lång tid klarar av att bedriva en verksamhet som erbjuder många deltagare många aktiviteter i relativt sett små grupper. Det handlar inte bara om hur man organiserar och utvecklar ledare utan hur man får allt runt omkring att fungera. Det inkluderar hur man sköter sina bidragsansökningar.
Det finns fall där det är en hel del tusenlappar som slarvas bort, vilket kan förklara en del skillnader i undersökningen.
Poängen är att skillnader i bidraget per barn alltså främst kan ha göra med föreningens förmåga att bygga en organisation, inte med att föräldrarna är rika. Att hög medianinkomst och organisationsförmåga möjligen samvarierar är en annan fråga. Frågan är dock vad som orsakar vad.
Mest lästa just nu
Sanningen har kommit ifatt Malmö FF. Klubben som ofta beskrivs som Sveriges rikaste har ett ekonomiskt minus på 90 miljoner i årsredovisningen för 2025 och nu kommer följderna..
I spelartruppen har nya spelare ideligen tillkommit och nu är totalt 41 spelare kontraktsbundna samtidigt som ledarstaben också har blivit större. Jämte allt fler personer på kansliet har lönekostnaderna ökat avsevärt och närstående har undrat om det verkligen varit nödvändigt med så många anställda. I synnerhet när intäkterna från spelarförsälningar har minskat.
Det krävs sparåtgärder, vilket bl a innebär att anställda sägs upp.
Sveriges sämsta elitidrottsarena finns i Stockholm. I den situationen hamnade Hammarby bandylag ofrivilligt. I ett sammanhang med betoning på Chrmiga, Kulturella, historiska och inte sportsliga Zinkens...
Bandyarenan Zinkensdamm på Söder invigdes 1937 och ser i dag i stort ut som då. Politikerna anser uppenbarligen att den får duga till Hammarbys elitlag, för de gör inte något åt saken.
Hon står i vägen för svenskt bronsjubel. Hockeyproffs halva året – och soldat på sommaren. Schweiz målvakt, Andrea Brändli, 27 år, är en av 116 (!) utländska spelare i SDHL, den svenska damhockeyligan.
I Frölunda Hockeys målbur har Andrea spikat igen, och kunde våren 2025 fira föreningens första SM-guld för damer, debutåret i SDHL.
Hon är spelaren som Tre Kronors damkronor måste överlista i torsdagens kamp om OS-brons, nedsläpp 14.10. I den svenska truppen finns tre Frölunda-spelare, bland dem skarpskytten Hanna Olsson, sju poäng hittills i OS.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Från Rambergsvallen till Bravida Arena till Nordic Wellness Arena enligt ett nytt femårsavtal med Häcken. Samma Samma plats, samma ändamål - men nya pengar. Avtalet är i hamn.Det heter att "Sveriges största gymkedja bryter nya barriärer för att inspirera till träning och bidra till folkhälsan." men faktum är att parterna har en hel del gemensamt.Nordic Wellness grundades nämligen 997 i en källarlokal vid Backaplan, på Hisingen. Därifrån har träningskedjan vuxit från inte bara störst i Göteborg utan i hela landet med så många som 550 000 medlemmar på 390 klubbar.
Årets upplaga av Uppesittaren hade många vinnare. Inte minst åtskilliga föreningar som under en kväll tjänade 158 miljoner i överskott.
Drygt fyra timmars fullspäckad uppesittarkväll, som dessutom firade 30 år, gick i mål strax efter midnatt och mot julafton. Vinster till ett värde av 270 miljoner lottades under aftonen ut av programledarparet Lotta Engberg och Daniel Norberg.
SVT sänder OS för första gången sedan 2012. Med en vecka kvar av spelen i Milano/Cortina har nästan 7 miljoner svenskar tittat på SVT:s sändningar.
OS i SVT har så här långt varit en succé, inte minst i SVT Play. Förra veckan uppnåddes över 20 miljoner videostarter på sportsändningar i SVT Play, en tredubbling av det tidigare rekordet från fotbolls-VM 2022.
Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen
Silverfisken (inte verifierad)
tis, 2015-06-16 13:00
1. Organisation
Förmågan att kunna få ut ett bra basarbete i en förening, beror på hur strukturerat och långsiktigt du arbetar. En liten förening med en eldsjäl som ska blanda sig i varje beslut och kontrollera varje enskild händelse får svårt att utvecklas att bli större. AIK, DIF, BP och i viss mån Hammarby har förutom heltidsanställda administratörer också väldigt uppstyrda och funktionella ungdomsenheter. Dvs det finns en idé hur de skall drivas, det finns dokumentation som understödjer och man har utbildning för att linjera kunskaperna. Samtidigt kommer drivkraften från fler än en eldsjäl och det skapar högre utvecklingstakt (om än också större motsättningar som man måste kunna kontrollera). Därav den större genereringen, tror jag.