Ungdomsidrott på egna villkor
Nyligen kom en uppföljningsrapport kring statens stöd till idrotten. Av flera intressanta saker valde Dagens Nyheter att vinkla det som att ”idrott är på väg att bli en klassfråga”. Det görs en poäng av att i Solna ges 827 kr i bidrag per barn medan man i Ljusnarsberg bara ger 51 kr. Detta skulle då på något sätt förklaras av att i Solna bor det flera rika barn. Sambandet verkar tydligt, i kommuner där medianinkomsten är högre än genomsnittet får barnen mer bidrag.
Frågan är om...
Här är det viktigt att poängtera en sak. Det handlar inte om att stödet per barn i sig skiljer sig. Det ges 8 kronor per deltagare och 24 kronor per gruppaktivitet – oavsett vilken kommun det gäller.
Med oförändrat antal deltagare, har man fler träningar och delar in sin grupp i två olika grupper (vilket kräver fler ledare) så blir det mer pengar.
Den intressanta frågan här blir varför man har fler träningar och fler grupper i vissa kommuner. Beror det på medianinkomster och i så fall, varför?
Inkomsterna inte drivande
Leif Karlsson i AIK ger i DN:s artikel svaret att ungdomarna i AIK vill och får träna mycket. Vill ungdomarna i Solna alltså träna mer än ungdomarna i Ljusnarsberg? Är det en högre efterfråga som driver fram ett ökat utbud vilket leder till mer statliga pengar? Ja, det är en tolkning. Är det ett problem? Inte nödvändigtvis.
Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Det är en svår fråga att reda ut. Jag skulle dock vilja hävda att det inte är inkomsterna i sig som kan vara drivande, utan andra saker.
Låt oss titta på utbudet. Hur kan föreningen erbjuda så mycket mer? I AIK-fallet lyfter Leif fram ”allt hårt arbete som görs i klubbarna”. Det skulle kunna tolkas som att man i fallet Ljusnarsberg inte har ledare som arbetar lika hårt. Det är jag tveksam till. Och om det finns en skillnad, har det med inkomst att göra? Knappast.
Utbilda och utveckla ledaren
Däremot kan det ha med organisationen att göra. Uppenbarligen har AIK under lång tid byggt upp en organisation där det finns många ledare som vill lägga ner mycket tid på verksamheten och erbjuder därför många träningar.
Om jag förstått det rätt satsar man på att utbilda och utveckla sina ledare, vilket tillsammans med att man är en storklubb, attraherar ledare som vill lägga mycket tid på verksamheten. Som jag tidigare skrivit om här på Idrottens affärer ska inte ledarens utvecklingsintresse underskattas.
Har detta med medianinkomsten att göra? Kanske.
Konsten att bygga organisation
Viktigare tror jag dock är att lyfta fram att i vissa föreningar har man lyckats bygga en idrottsorganisation som under lång tid klarar av att bedriva en verksamhet som erbjuder många deltagare många aktiviteter i relativt sett små grupper. Det handlar inte bara om hur man organiserar och utvecklar ledare utan hur man får allt runt omkring att fungera. Det inkluderar hur man sköter sina bidragsansökningar.
Det finns fall där det är en hel del tusenlappar som slarvas bort, vilket kan förklara en del skillnader i undersökningen.
Poängen är att skillnader i bidraget per barn alltså främst kan ha göra med föreningens förmåga att bygga en organisation, inte med att föräldrarna är rika. Att hög medianinkomst och organisationsförmåga möjligen samvarierar är en annan fråga. Frågan är dock vad som orsakar vad.
Mest lästa just nu
Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.
Mötesordförande var Ola Johansson, Gästrikland, och han vill tona ned frånvaron av SvFF
Bara en vecka efter att KFUM Central presenterade planerna på ett nytt stort föreningshus i Hagastaden i Stockholm tillkännages att en jätteanläggning om 25 000 kvadratmeter ska byggas i Bromma. Kostnaden är beräknad till 1 miljard kronor.
Båda satsningarna inkluderar en multihall och rymmer även fler hallar för inomhusidrotter. Satsningarna innebär helt nya och väsentligt förbättrade villkor för Stockholmsidrotten.
De ställer upp för andra. De ställer upp för idrotten. De bjuder osjälviskt på stora delar av sin fritid för att framtidens svenska stjärnor – och för dem som aldrig kommer i närheten – ska kunna tävla i friidrott.
Och allt de får är en fika och en t-shirt. Om ens det…
Utan funktionärerna stannar idrotten
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.
Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl
Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt.
nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.
– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.
Framtidens marknad för medierättigheter – men hur kommer en ny verklighet att påverka svensk idrott? Ämnet stod i fokus på advokat byrån MAQS seminarium om sport, event och underhållning.
Stefan Backman, chefsjurist på Telia och styrelseordförande på TV 4, som ägs av Telia, har sin uppfattning klar. Piratkopierade tjänster, så kallad IPTV, finns i dag hos 28 procent av landets konsumenter av streaming-tjänster.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Silverfisken (inte verifierad)
tis, 2015-06-16 14:00
1. Organisation
Förmågan att kunna få ut ett bra basarbete i en förening, beror på hur strukturerat och långsiktigt du arbetar. En liten förening med en eldsjäl som ska blanda sig i varje beslut och kontrollera varje enskild händelse får svårt att utvecklas att bli större. AIK, DIF, BP och i viss mån Hammarby har förutom heltidsanställda administratörer också väldigt uppstyrda och funktionella ungdomsenheter. Dvs det finns en idé hur de skall drivas, det finns dokumentation som understödjer och man har utbildning för att linjera kunskaperna. Samtidigt kommer drivkraften från fler än en eldsjäl och det skapar högre utvecklingstakt (om än också större motsättningar som man måste kunna kontrollera). Därav den större genereringen, tror jag.