Ungdomsidrott på egna villkor

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Varför har man fler träningar och fler grupper i vissa kommuner och beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Statens stöd till idrotten väcker frågor.
"Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster?", frågar Magnus Forslund i den här artikeln. Foto: TT

 

Nyligen kom en uppföljningsrapport kring statens stöd till idrotten. Av flera intressanta saker valde Dagens Nyheter att vinkla det som att ”idrott är på väg att bli en klassfråga”. Det görs en poäng av att i Solna ges 827 kr i bidrag per barn medan man i Ljusnarsberg bara ger 51 kr. Detta skulle då på något sätt förklaras av att i Solna bor det flera rika barn. Sambandet verkar tydligt, i kommuner där medianinkomsten är högre än genomsnittet får barnen mer bidrag. 

Frågan är om...

Här är det viktigt att poängtera en sak. Det handlar inte om att stödet per barn i sig skiljer sig. Det ges 8 kronor per deltagare och 24 kronor per gruppaktivitet – oavsett vilken kommun det gäller.

Med oförändrat antal deltagare, har man fler träningar och delar in sin grupp i två olika grupper (vilket kräver fler ledare) så blir det mer pengar. 

Den intressanta frågan här blir varför man har fler träningar och fler grupper i vissa kommuner. Beror det på medianinkomster och i så fall, varför?

Inkomsterna inte drivande

Leif Karlsson i AIK ger i DN:s artikel svaret att ungdomarna i AIK vill och får träna mycket. Vill ungdomarna i Solna alltså träna mer än ungdomarna i Ljusnarsberg?  Är det en högre efterfråga som driver fram ett ökat utbud vilket leder till mer statliga pengar? Ja, det är en tolkning. Är det ett problem? Inte nödvändigtvis. 

Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Det är en svår fråga att reda ut. Jag skulle dock vilja hävda att det inte är inkomsterna i sig som kan vara drivande, utan andra saker. 

Låt oss titta på utbudet. Hur kan föreningen erbjuda så mycket mer?  I AIK-fallet lyfter Leif fram ”allt hårt arbete som görs i klubbarna”. Det skulle kunna tolkas som att man i fallet Ljusnarsberg inte har ledare som arbetar lika hårt. Det är jag tveksam till. Och om det finns en skillnad, har det med inkomst att göra? Knappast.

Utbilda och utveckla ledaren

Däremot kan det ha med organisationen att göra. Uppenbarligen har AIK under lång tid byggt upp en organisation där det finns många ledare som vill lägga ner mycket tid på verksamheten och erbjuder därför många träningar.  

Om jag förstått det rätt satsar man på att utbilda och utveckla sina ledare, vilket tillsammans med att man är en storklubb, attraherar ledare som vill lägga mycket tid på verksamheten. Som jag tidigare skrivit om här på Idrottens affärer ska inte ledarens utvecklingsintresse underskattas.

Har detta med medianinkomsten att göra? Kanske.

Konsten att bygga organisation

Viktigare tror jag dock är att lyfta fram att i vissa föreningar har man lyckats bygga en idrottsorganisation som under lång tid klarar av att bedriva en verksamhet som erbjuder många deltagare många aktiviteter i relativt sett små grupper. Det handlar inte bara om hur man organiserar och utvecklar ledare utan hur man får allt runt omkring att fungera. Det inkluderar hur man sköter sina bidragsansökningar.  

Det finns fall där det är en hel del tusenlappar som slarvas bort, vilket kan förklara en del skillnader i undersökningen. 

Poängen är att skillnader i bidraget per barn alltså främst kan ha göra med föreningens förmåga att bygga en organisation, inte med att föräldrarna är rika. Att hög medianinkomst och organisationsförmåga möjligen samvarierar är en annan fråga. Frågan är dock vad som orsakar vad. 

Magnus Forslund

Silverfisken (inte verifierad)

tis, 2015-06-16 14:00

1. Organisation

Förmågan att kunna få ut ett bra basarbete i en förening, beror på hur strukturerat och långsiktigt du arbetar. En liten förening med en eldsjäl som ska blanda sig i varje beslut och kontrollera varje enskild händelse får svårt att utvecklas att bli större. AIK, DIF, BP och i viss mån Hammarby har förutom heltidsanställda administratörer också väldigt uppstyrda och funktionella ungdomsenheter. Dvs det finns en idé hur de skall drivas, det finns dokumentation som understödjer och man har utbildning för att linjera kunskaperna. Samtidigt kommer drivkraften från fler än en eldsjäl och det skapar högre utvecklingstakt (om än också större motsättningar som man måste kunna kontrollera). Därav den större genereringen, tror jag.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Täby GK planerar en rejäl renovering. Ambitionen är att bygga om bana, träningsområde  och klubbhus Det är en investering på cirka 35 miljoner kronor där aktieägarna, tillika medlemmar, tillsammans behöver bidra med tio miljoner.  I november ska de få säga sitt om satsningen ska bli verklighet, eller inte. 

Svenska Fotbollförbundet tog ett annorlunda initiativ i samband med senaste landskampen.  Med orden ”Ett tack från herrlandslaget” fotades spelarna, inklusive landslagsledningen klädda i sina respektive moderklubbars matchdress.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Aldrig tidigare har det visats så mycket ishockey i mobiler, surfplattor, datorer, streamingtjänster  och smart TV-apparater som den här säsongen. En kommersiell satsning som totalt uppgår till flera miljarder kronor visar  Idrottens Affärers unika granskning..

Nuvarande TV-avtal,  som tecknats mellan SHL-organisationen och C More, moderbolag är Teila, garanterar de 14 ligalagen årligen cirka 45 miljoner kronor per lag. Parterna har redan enats om nytt sexårigt avtal, 2024-2030. SHL-lagens intäktsdel kommer över tid att öka från 45 miljoner till 65 miljoner.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.