Ungdomsidrott på egna villkor

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Varför har man fler träningar och fler grupper i vissa kommuner och beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Statens stöd till idrotten väcker frågor.
"Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster?", frågar Magnus Forslund i den här artikeln. Foto: TT

 

Nyligen kom en uppföljningsrapport kring statens stöd till idrotten. Av flera intressanta saker valde Dagens Nyheter att vinkla det som att ”idrott är på väg att bli en klassfråga”. Det görs en poäng av att i Solna ges 827 kr i bidrag per barn medan man i Ljusnarsberg bara ger 51 kr. Detta skulle då på något sätt förklaras av att i Solna bor det flera rika barn. Sambandet verkar tydligt, i kommuner där medianinkomsten är högre än genomsnittet får barnen mer bidrag. 

Frågan är om...

Här är det viktigt att poängtera en sak. Det handlar inte om att stödet per barn i sig skiljer sig. Det ges 8 kronor per deltagare och 24 kronor per gruppaktivitet – oavsett vilken kommun det gäller.

Med oförändrat antal deltagare, har man fler träningar och delar in sin grupp i två olika grupper (vilket kräver fler ledare) så blir det mer pengar. 

Den intressanta frågan här blir varför man har fler träningar och fler grupper i vissa kommuner. Beror det på medianinkomster och i så fall, varför?

Inkomsterna inte drivande

Leif Karlsson i AIK ger i DN:s artikel svaret att ungdomarna i AIK vill och får träna mycket. Vill ungdomarna i Solna alltså träna mer än ungdomarna i Ljusnarsberg?  Är det en högre efterfråga som driver fram ett ökat utbud vilket leder till mer statliga pengar? Ja, det är en tolkning. Är det ett problem? Inte nödvändigtvis. 

Beror viljan och ambitionsnivån från barn på att deras föräldrar har höga inkomster? Det är en svår fråga att reda ut. Jag skulle dock vilja hävda att det inte är inkomsterna i sig som kan vara drivande, utan andra saker. 

Låt oss titta på utbudet. Hur kan föreningen erbjuda så mycket mer?  I AIK-fallet lyfter Leif fram ”allt hårt arbete som görs i klubbarna”. Det skulle kunna tolkas som att man i fallet Ljusnarsberg inte har ledare som arbetar lika hårt. Det är jag tveksam till. Och om det finns en skillnad, har det med inkomst att göra? Knappast.

Utbilda och utveckla ledaren

Däremot kan det ha med organisationen att göra. Uppenbarligen har AIK under lång tid byggt upp en organisation där det finns många ledare som vill lägga ner mycket tid på verksamheten och erbjuder därför många träningar.  

Om jag förstått det rätt satsar man på att utbilda och utveckla sina ledare, vilket tillsammans med att man är en storklubb, attraherar ledare som vill lägga mycket tid på verksamheten. Som jag tidigare skrivit om här på Idrottens affärer ska inte ledarens utvecklingsintresse underskattas.

Har detta med medianinkomsten att göra? Kanske.

Konsten att bygga organisation

Viktigare tror jag dock är att lyfta fram att i vissa föreningar har man lyckats bygga en idrottsorganisation som under lång tid klarar av att bedriva en verksamhet som erbjuder många deltagare många aktiviteter i relativt sett små grupper. Det handlar inte bara om hur man organiserar och utvecklar ledare utan hur man får allt runt omkring att fungera. Det inkluderar hur man sköter sina bidragsansökningar.  

Det finns fall där det är en hel del tusenlappar som slarvas bort, vilket kan förklara en del skillnader i undersökningen. 

Poängen är att skillnader i bidraget per barn alltså främst kan ha göra med föreningens förmåga att bygga en organisation, inte med att föräldrarna är rika. Att hög medianinkomst och organisationsförmåga möjligen samvarierar är en annan fråga. Frågan är dock vad som orsakar vad. 

Magnus Forslund

Silverfisken (inte verifierad)

tis, 2015-06-16 13:00

1. Organisation

Förmågan att kunna få ut ett bra basarbete i en förening, beror på hur strukturerat och långsiktigt du arbetar. En liten förening med en eldsjäl som ska blanda sig i varje beslut och kontrollera varje enskild händelse får svårt att utvecklas att bli större. AIK, DIF, BP och i viss mån Hammarby har förutom heltidsanställda administratörer också väldigt uppstyrda och funktionella ungdomsenheter. Dvs det finns en idé hur de skall drivas, det finns dokumentation som understödjer och man har utbildning för att linjera kunskaperna. Samtidigt kommer drivkraften från fler än en eldsjäl och det skapar högre utvecklingstakt (om än också större motsättningar som man måste kunna kontrollera). Därav den större genereringen, tror jag.
Färjestad ärSHL-ishockeyns mest välmående förening, med ett eget kapital på 150 miljoner, men har nuryggen mot väggen och tvingas vinna fyra matcher i rad för att överleva kvartsfinalserien mot Rögle, på nionde plats i grundserien.
Ännu har inget lag i SHL:s historia, på 41 försök, lyckats med den bedriften.
 För Färjestads BK, tabelletta och mästare säsongen 2021-2022, totalt 10 SM-.guld och 21 finaler, har allt gått snett i jakten på 2024 års mästartrofé, Le Mat pokalen. 

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.