Vi måste säga nej till ungdomar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Svensk idrottsrörelse är fantastisk. Med en bredd och topp som saknar jämförelse i världen. Men villkoren skiftar starkt. Vissa klubbar kämpar hårt för att kunna skapa och behålla lag med jämna ålderskullar. I andra föreningar svämmar det över av intresserade ungdomar. Frej Johnson, sportchef i Saltsjöbadens Lawntennisklubb skrev till Idrottens Affärer och berättade om en daglig tillvaro bland köande tjejer och pojkar. Läs om Frejs verklighet mitt i idrotts-Sverige – med alla konsekvenser som otillräckligheten innebär. Orsakad av den extrema hallbrist som råder i Stockholm.

Nära 500 ungdomar står i kö för att spela tennis i Saltsjöbadens Lawntennisklubb. Det är en bild av hallbristen i Stockholm. Det är sällan tränarna får ägna så mycket tid och intresse till ungdomarna som så gärna vill pröva sporten.

Jag jobbar för en idrottsförening utanför Stockholm, en till ytan liten tennisklubb men med stort medlemsantal – vi har fyra banor och 1200 medlemmar. Det blir således 300 personer per bana. Föreningen är nästan 100 år gammal och det är i stort sett fullbelagt jämt. 

Vi har 450 barn i verksamhet varje vecka och ungefär 500 står i kö. Vi räknade ut att det skulle ta tolv år att komma med i föreningen via kön. 

Det är förstås helt orimligt, så vi stängde kön och öppnade istället ett provspel en gång om året. Till den kom det 150 barn - och vi som klubb blev helt överrumplade. Man skulle kunna säga att vi har ett angenämt problem. Så här ser det inte ut på alla idrottsföreningar i Sverige, det får man ha full respekt för. Men det det råder en extrem hallbrist i storstadsregionerna. 

Där är det också fullt

Jag ringde upp de fem närmsta klubbarna, och de har likt oss - fullt och kö. Enligt Stockholms Tennisförbund står över 4000 barn i kö till enbart tennis. Det är ungefär 32 inomhusbanor, om de ska få spela en gång i veckan. Eller smaka på den här siffran, 25600 kvadratmeter hall, som behöver byggas – enbart för tennis, en gång i veckan, i Stockholmsregionen!

Vad händer när vi räknar in de andra 70 medlemsförbunden i RF?

 Men vad som kanske är viktigast är vad hallbristen faktiskt leder till.

Eftersom vi är så fullbelamrade får de allra flesta juniorer inte möjlighet att spela mer än ett träningstillfälle i veckan. Det får till effekt att vi tappar gemenskapen, ”hänget” och tillhörigheten, det som vi upplever vara själva kittet i idrottsrörelsen.

Man får liksom ingen klubbkänsla när man tränar en gång i veckan, och man får faktiskt inte heller chansen att utvecklas tillräckligt på så pass lite träning. Nästan alla juniorer vill spela mer än de gör nu, åtminstone två, gärna tre gånger per vecka. Men det går inte.

Jag tror det är en bidragande anledning till att barnen slutar idrotta alldeles för tidigt. Det blir ingen idrott för livet och allt det som man så gärna vill att sporten ska vara. 

Ingen folksport längre

Bilden av att idrotten är en folkrörelse stämmer inte längre. I vår kommun står fler utanför än som får vara med, och jag tycker det är fel. Visserligen tillvaratar vi barn och ungdomars fritid på ett vettigt sätt, och vi når ut till många, men antalet träningstillfällen per person har minskat hos oss på grund av hallbristen - och därmed samhörigheten och det sociala umgänget. Det är verkligheten.

 Det andra som händer är att vi har ingen chans att hänga med i utvecklingen. Vi blev kontaktade av Stockholms idrottsförbund som vill satsa på parasport hos oss, ett fantastiskt initiativ som andas inkludering och framtid.

Vi var tvungna att tacka nej till det. Vi vill göra samhällsnytta och jobba för integration (där idrott kanske är ett av de främsta verktygen), hjälpa familjer i ekonomiskt utsatt ställning och skapa värden även utanför hallväggarna. Men så länge det är knökfullt är det väldigt svårt, det stannar ofta bara vid fina idéer och tankar.

Vi vill, men vi kan inte

I praktiken går inte ekvationen ihop. Man säger i någon slogan att idrotten vill, och det stämmer ganska bra. För vi vill så oerhört gärna, men kan inte.

 Vår klubb skulle kunna fördubbla vår juniorverksamhet över en natt. Därför vill vi förstås gärna bygga en större hall. Men det är en otroligt svår, nästintill omöjlig process för en idrottsförening.

Att få hjälp av kommunen är som att bestiga ett berg. Det är krångligt samt tids- och resurskrävande. Vi blir behandlade som en byggherre med stora resurser gällande byggkunskap, planändringar, trafikutredningar, markarrende etc.

Detta ska vi förstå, göra och bekosta själva, för att inte tala om att vi sedan ska finansiera vår egen utbyggnad. 

Politiker måste förstå

Vår kommun har medvetet dragit ned på kompetensen i byggfrågor, eftersom byggherrarna kan göra det mesta i deras egna projekt. Men vi är inget byggföretag med resurser och utdelningar till ägare, vi är en förening som siktar på ett nollresultat årligen, men med en mycket större vinning på annat håll.

Sambandet mellan idrott, bättre hälsa och lägre kriminalitet är vetenskapligt fastställt sedan länge. Men jag blir nästan trött på mig själv när jag skriver den raden, då det sagts så många gånger utan gensvar. Att befolkningen blir större kan inte vara en överraskning för våra politiker.

Idrott måste då, förr eller senare, bli en del av samhällsplaneringen och de befintliga föreningarna måste få hjälp att växa.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.