Idrott bra att ha bland...

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Idrotten – till skillnad från andra arenor i samhället – lyckas förhållandevis bra med delaktighet och att nå över kulturella gränser. Därför tycker politikerna det är värt att satsa nya miljoner.
Samhället har uppenbarligen ett stort förtroende för idrottsrörelsens förmåga till integration. En förmåga som grundar sig på allas rätt att delta – på ett rättvist sätt, skriver Camilla Hending. Foto: TT

 

Idrottsrörelsen har flera uppdrag i det samhälle den verkar inom. Inte bara producera folkhälsa utan även fostra individer till att bli demokratiska och delaktiga medborgare. Idrotten är också, tillsammans med de andra folkrörelserna, en arena där politiska värderingar kan uttryckas vilket demonstrerades härom veckan. 

Stort förtroende för idrotten

Visserligen fick idrotten inte de 250 extra miljoner som utlovades innan valet men väl 64 miljoner öronmärkta kronor. De är alltså villkorade; miljonerna ska användas för att öka integrationen i samhället. Politiken vill betala extra för uppdraget ”demokratisering”. 

Samhället har uppenbarligen ett stort förtroende för idrottsrörelsens förmåga till integration. En förmåga som grundar sig på allas rätt att delta – på ett rättvist sätt.

Idrottsrörelsen är en del av samhällskroppen men är också en egen mötesarena med egna regler och värderingar. Det är inom idrotten som människor möts och det är denna unika mötesplats som politiken nu hoppas ska ta sin del av samhällets allt större arbete med integration.

Utan språkliga barriärer

Anledningen är att idrotten – till skillnad från andra arenor i samhället – lyckats förhållandevis bra med delaktighet och att nå över kulturella gränser. Det finns flera förklaringar till detta.

Idrotten fokuserar på kroppen – inte på knoppen. Utan språkliga barriärer och sociala konventioner minskar trösklarna för att kunna uttrycka sig själv och få erkännande för det man gör. 

Det är alltså möjligt att delta från första stund och få återkoppling på sin prestation direkt. Idrotten ger också möjlighet till karriär där vägarna framåt är tydliga och rättvisa. Karriär behöver inte innebära proffsspel i Tyskland utan kan mycket väl handla om tränarkarriär eller avancemang i föreningslivet.

Idrottsarenan med sin tydliga struktur som både är bekräftande och belönande lyckas alltså där skolarenan – den egentliga och självklara platsen för integration – misslyckas. 

Att samhället vill att idrotten ska arbeta med integration är alltså därför att den har varit den mest framgångsrika platsen för detta. Men med Stockholms Maratons http://www.idrottensaffarer.se/blogg/dan-persson/2015/04/protektionismen...)">utspel eller påhitt om att endast nordiska deltagare har rätt till prispengar ser vi kanske början till slutet på den eran. 

Vad vill idrotten?

Idrotten vill nog både och. Det finns de som menar att idrotten – den fysiska prestationen – ger samhället tillräckligt med avkastning i sig självt. Folkhälsoaspekten är för dessa det avgörande argumentet när pengarna ska fördelas. 

Men vi finner också dem som understryker folkhemsidealet och ett fostrande av människor som det primära målet och där idrotten är ett medel för att nå detta. Oavsett vilken aspekt som väger tyngst har politiken tydligt visat vad de vill ge extra pengar till. Inte mer idrott utan mer integration.

Det finns två sätt för idrottsrörelsen att arbeta med integration. Det första handlar om en bred rekrytering av utövare och ledare till idrotten för att integrera dessa, via idrotten, i det befintliga samhället. 

Nya människor i nya gemenskaper

Utmaningen ligger i att få en så representativ fördelning av individer som möjligt. Det handlar inte bara om etnicitet utan också om kön och ålder. Idrotten har, på det här sättet, varit framgångsrik i att få in nya människor i nya gemenskaper.

Det andra sättet handlar om idrottsrörelsens integration i det omgivande samhället.

Ett samhälle som präglas av organisatorisk och kulturell mångfald. En mångfald också i betydelsen att alla organisationer måste arbeta med alla samhällets frågor. Sådan integration skapas genom att de som inkluderas i idrotten görs delaktiga också i utformandet av verksamheten, inte bara i utövandet.

Därmed kommer idrottsrörelsen att förändras i grunden – både som idé och konkretion.

Väljer idrottsrörelsen att arbeta med att integreras snarare än att integrera kommer vi att få se ett helt annat föreningsliv än det vi sett de senaste 100 åren. Det blir i så fall en spännande resa.

Camilla Hending

Ytterligheternas klubb – FC Barcelona. Tidigt i våras framkom uppgifter om att klubben hade runt 10 miljarder i skulder. Nu redovisar klubbens styrande en sensationell vinst på 1 miljard - trots spelarköp på nära 2 miljarder blev det en vinst på 98 miljoner euro, motsvarande cirka 1miljard svenska kronor, enligt klubbens pressmeddelande.

Höjningen av styrräntan med en hel procent till 1,75 sänder kalla kårar till SHL-lagen och underliggande ligor.

 Visserligen talar riksbankchefen Stefan Ingves om en ”mild inbromsning av ekonomin”, andra som Annika Winsth, chefsekonom på Nordea och Robert Boije, chefsekonom på SBAB, beskriver höjningen som  en ”räntesmocka”. Det påverkar hockeypublikens plånbok.

Internationella friidrottsförbundet (WA) har beslutat att ge Lidingöloppet en Världsarvsplakett (World Athletics Heritage Plaque). Det är en av de finaste utmärkelserna som ett idrottsarrangemang kan få och bekräftar loppets historiska betydelse. Plaketten ges till personer, händelser, arenor, lopp och andra företeelser som utmärker sig som historiskt viktiga för utvecklingen av den internationella friidrottsrörelsen.

– Lidingöloppet är känt som världens största terränglopp. Dess historia och arv förtjänar en Världsarvsplakett inom friidrotten, säger Sebastian Coe, ordförande för Internationella friidrottsförbundet (WA).

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsklubben Häcken kan inte klaga på tillvaron. Sådan kraftig medvind som klubben har.  Senast - trogna partnern, Stadium, tar klivet upp och blir premiumpartner till klubben. Fram till 2025 ligger fokuset på det gemensamma hållbarhetsarbetet för en minskad ojämlikhet och en god hälsa för fler ungdomar – så väl fysiskt som psykiskt. 

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Han började som sportreferent hemma i Kalmar på 80-talet. Idag är han mångmiljonär och en av de främsta innovatörerna i Europa för sändning av sport i TV. Och han ger sig inte. Han ser nya affärsmöjligheter ideligen. 

Jonas Persson är en auktoritet på TV-marknaden sedan han 1994 grundade IEC in Sports som växte till en verksamhet med tv-rättigheter över hela världen.  

Nu expanderar båda hans nya bolag, Commercial Sports Media och Sportway . 

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.