Idrott bra att ha bland...

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Idrotten – till skillnad från andra arenor i samhället – lyckas förhållandevis bra med delaktighet och att nå över kulturella gränser. Därför tycker politikerna det är värt att satsa nya miljoner.
Samhället har uppenbarligen ett stort förtroende för idrottsrörelsens förmåga till integration. En förmåga som grundar sig på allas rätt att delta – på ett rättvist sätt, skriver Camilla Hending. Foto: TT

 

Idrottsrörelsen har flera uppdrag i det samhälle den verkar inom. Inte bara producera folkhälsa utan även fostra individer till att bli demokratiska och delaktiga medborgare. Idrotten är också, tillsammans med de andra folkrörelserna, en arena där politiska värderingar kan uttryckas vilket demonstrerades härom veckan. 

Stort förtroende för idrotten

Visserligen fick idrotten inte de 250 extra miljoner som utlovades innan valet men väl 64 miljoner öronmärkta kronor. De är alltså villkorade; miljonerna ska användas för att öka integrationen i samhället. Politiken vill betala extra för uppdraget ”demokratisering”. 

Samhället har uppenbarligen ett stort förtroende för idrottsrörelsens förmåga till integration. En förmåga som grundar sig på allas rätt att delta – på ett rättvist sätt.

Idrottsrörelsen är en del av samhällskroppen men är också en egen mötesarena med egna regler och värderingar. Det är inom idrotten som människor möts och det är denna unika mötesplats som politiken nu hoppas ska ta sin del av samhällets allt större arbete med integration.

Utan språkliga barriärer

Anledningen är att idrotten – till skillnad från andra arenor i samhället – lyckats förhållandevis bra med delaktighet och att nå över kulturella gränser. Det finns flera förklaringar till detta.

Idrotten fokuserar på kroppen – inte på knoppen. Utan språkliga barriärer och sociala konventioner minskar trösklarna för att kunna uttrycka sig själv och få erkännande för det man gör. 

Det är alltså möjligt att delta från första stund och få återkoppling på sin prestation direkt. Idrotten ger också möjlighet till karriär där vägarna framåt är tydliga och rättvisa. Karriär behöver inte innebära proffsspel i Tyskland utan kan mycket väl handla om tränarkarriär eller avancemang i föreningslivet.

Idrottsarenan med sin tydliga struktur som både är bekräftande och belönande lyckas alltså där skolarenan – den egentliga och självklara platsen för integration – misslyckas. 

Att samhället vill att idrotten ska arbeta med integration är alltså därför att den har varit den mest framgångsrika platsen för detta. Men med Stockholms Maratons utspel eller påhitt om att endast nordiska deltagare har rätt till prispengar ser vi kanske början till slutet på den eran. 

Vad vill idrotten?

Idrotten vill nog både och. Det finns de som menar att idrotten – den fysiska prestationen – ger samhället tillräckligt med avkastning i sig självt. Folkhälsoaspekten är för dessa det avgörande argumentet när pengarna ska fördelas. 

Men vi finner också dem som understryker folkhemsidealet och ett fostrande av människor som det primära målet och där idrotten är ett medel för att nå detta. Oavsett vilken aspekt som väger tyngst har politiken tydligt visat vad de vill ge extra pengar till. Inte mer idrott utan mer integration.

Det finns två sätt för idrottsrörelsen att arbeta med integration. Det första handlar om en bred rekrytering av utövare och ledare till idrotten för att integrera dessa, via idrotten, i det befintliga samhället. 

Nya människor i nya gemenskaper

Utmaningen ligger i att få en så representativ fördelning av individer som möjligt. Det handlar inte bara om etnicitet utan också om kön och ålder. Idrotten har, på det här sättet, varit framgångsrik i att få in nya människor i nya gemenskaper.

Det andra sättet handlar om idrottsrörelsens integration i det omgivande samhället.

Ett samhälle som präglas av organisatorisk och kulturell mångfald. En mångfald också i betydelsen att alla organisationer måste arbeta med alla samhällets frågor. Sådan integration skapas genom att de som inkluderas i idrotten görs delaktiga också i utformandet av verksamheten, inte bara i utövandet.

Därmed kommer idrottsrörelsen att förändras i grunden – både som idé och konkretion.

Väljer idrottsrörelsen att arbeta med att integreras snarare än att integrera kommer vi att få se ett helt annat föreningsliv än det vi sett de senaste 100 åren. Det blir i så fall en spännande resa.

Camilla Hending

I engelska Premier League är den årliga snittlönen 63 miljoner kronor. I   Allsvenskan i fotboll, premiäromgången spelas i månadsskiftet mars-april visar på en tydlig uppdelning mellan de högst betalda spelare, med årslöner i mellan cirka 2.9 och 3,15 miljoner kronor

Dessa spelare hör hemma i de största klubbarna, läs Malmö FF, AIK, Djurgården och Hammarby.. Enligt sajten löneinfo.se har Malmös Oscar Lewicki en årslön på 3.15 miljoner kronor.

- Det råder kaos på många av Stockholms Friidrottsanläggningar!, Det hävdar

Willy  Berggren, mångårig ledare inom sporten i huvustan. Han om någon har

erfarenhet och kunskap för att kunna betrakta sportens uveckling. Nu har han

skrivit  ett öppet brev och påtalat situation med alla brister och han

vänder sig till  ett stort antal ledare,’

 Ett historiskt Frölunda-guld fick ordföranden Mats Grauers att till och med gråta.

 Inför säsongen 2022-2023 startade Frölunda upp föreningens damishockey. Som sportchef anlände Damkronornas målvaktsikon Kim Martin och som tränare anställdes Erika Holst med  300 matcher för Damkronorna, och som första kvinna invald i svensk ishockeys Hall of Fame..

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

I  en intensiv nyhetsflora  försvann förra veckan det här högst anmärkningsvärda  budskapet: ”Via Gräsroten delar Svenska Spel varje år ut 35 miljoner kronor till ungdomsidrotten och föreningslivet i Sverige”. 

I november, då föreningen fyllde 15 år,  kunde ordförande Jerry Sjögren meddela att klubben vunnit 100 000 på JOYNA. Några månader senare var det dags igen. Samma lotteri. Samma summa. Samma glädje.

 – Galet, helt otroligt, säger en glad kassör vid namn Nina Sjögren.

Delstatliga Telia säljer sin tv och media-verksamhet till Schibsted Media. Tidigare förlusttyngda TV4 är den stora delen.

Affären påverkar åtskilliga sportintresserade  människor.

MFF  satsar på en stjärnvärvning. Islänningen Arnór Sigurdsson är klar för klubben.

26-åringen håller dokumenterat hög klass och när MFF fick chansen  accepterades att han kostar några miljoner. an får tröja nummer åtta och ansluter till laget nästa vecka.Tränaren Henrik Rydström är lyrisk :– Tittar man på vad han gjorde i allsvenskan, så var det en offensiv av högsta klass. Han kan spela i olika offesiva positioner. Han kan vara åtta, tia eller ytter.