Sluta med att gnälla på domaren

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Den tyske filosofen Arthur Schopenhauer sa en gång att alla sanningar genomgår tre stadier: Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som självklara. Det är så med V.A.R. (Video Assistant Referee) inom fotboll också. Självklart, alltså. Men just nu tror jag vi är i stadium 2.5 även om jag såg att Premier League är beredda att testa systemet under hösten, för att köra det i dess hela form säsongen 2019/2020.

Domaren blåser och förtydligar visar med sitt tecken. Ändå är det så vanligt att spelare protesterar. Precis som om domare brukar ändra sig när spelarna visar sitt missnöje... Foto: TT

Även om V.A.R. delade världen i positiva och negativa omdömen under senaste VM så kan väl näppeligen någon säga att det inte var ett steg in i modern teknik och rättvisa förutsättningar, trots dess barnsjukdomar. Kort sagt: Det handlar att ge domarna rätt förutsättningar.  

Alltid matchavgörande domslut

Vid nästan varje fotbollsmatch uppstår situationer som bedöms som ”matchavgörande domslut” – du kan se det om du köper en match från Allsvenskan eller ser en match på en sportbar som handlar om Premier League eller Champions League. Då är du, i det första fallet en bland tusentals tittare och i det senare en bland tio eller hundra miljoner, den som ser att det var HANDS! Eller STRAFFFF! Varför? Jo, av det enkla skälet att du ser en, två, tre repriser på den omdiskuterade situationen

Det går inte en allsvensk omgång utan att någon tränare eller spelare anser sig förfördelad och skriker i media: ”SKANDAL” eller ”VI BLEV RÅNADE PÅ EN STRAFF!” Jag tillhör en grupp som jag hoppas blir större och större – den som tröttnat på det eviga gnället från tränare som alltid tycks ha tillgång till en vinkel som domaren aldrig har. Nu menar jag inte från sidlinjen där det ofta är 50 meter till den diskuterade situationen – nej, jag menar att de har fördelen av att se repris efter repris på situationen. Den möjligheten får inte domaren som tvingas ta ett - ofta avgörande - beslut på en sekund.

Jag har svårt att se någon sport – med undantag av golfen (även den brittisk) – som är så präglad av motvilja mot nymodigheter som kan gagna en positiv utveckling. Hur många kritiska situationer i straffområdet sker i en allsvensk match – två, tre, på sin höjd fyra. Vem skulle förlora på att det bringas klarhet i om det verkligen var straff eller inte.

Stoppas av konservatism

Skulle domarna förlora på att ta hjälp av modern teknik? Jag behöver inte ens svara. Men varför görs inte detta som skulle klargöra kniviga situationer? K-o-n-s-e-r-v-a-t-i-s-m stavas svaret. 

Jag är tillräckligt gammal för att minnas den revolutionerande nyheten i svensk klubbfotboll i mitten av 60-talet (1964 för att vara exakt) om att få ersätta en spelare mitt i en match. Innan fick man faktiskt finna sig att vara i ett numerärt underläge om en spelare skadades. Korkat, tycker du. Visst, säger jag. Regeln om två ersättare infördes 1971 och tre ersättare 1995. 2001 fanns 16 spelare i en matchtrupp men bara tre ersättare fick användas. 2010 utökades matchtruppen till nuvarande numerär, 18 spelare. 

Visst är det enkelt att le åt historiska dumheter, men det som är intressant i sammanhanget är att förändringar nästan alltid sker på förekommen anledning. Fotbollens kanske mest anmärkningsvärda regelförändring gjordes 1992 då bakåtpassningsregeln infördes, dvs. målvakterna förbjuds att ta bollen med händerna vid passning från medspelare.

Förändring tack vare VM

Är jag övertydlig? I så fall är jag det för att förklara för de som inte upplevt det evinnerliga hemspelet där målvakten tog upp bollen, studsade den och tog upp den igen som förekom innan regeln, var ett gissel för alla åskådare (och lag i underläge). Den epokgörande förändringen kom som ett resultat av VM 1990 då nästan varje match präglades av detta och gjorde många tillställningar segdragna och fyllda av frustrerade suckar. 

Ishockey – som kanske å andra sidan präglas av alltför många förändringar – har under ett par decennier genomfört regelförändringar som gagnar sporten: nämnda målkameror, en ny icingtolkning, timeout och, framförallt, att man tog bort den spelförstörande blockeringen. (Minns du när fyra spelare kramades för att behålla pucken eller frigöra den vid sargen?).

Nu är det hög tid för fotbollen att framstå som progressiv – i varje fall inte teknikfientlig – och ge domarna möjlighet att framstå som just domare, med rätt att döma efter rådgörande med sina ”kameradomare”. Hur många domare ska vi ha, frågar kanske du? Fyra som nu och kanske lika många videoassisterande domare. Det är inte antalet domare som utgör problemet, det är det faktum att domarna inte får chansen att gör sig själv rättvisa.

De behöver hjälp

Det är dags att de får det - med hjälp av tiden och tekniken. Det skulle innebära ett paradigmskifte, ett begrepp man annars ska vara försiktig med eftersom det är få saker som i grunden förändrat världen på ett genomgripande sätt - Gutenbergs boktryckarkonst, Copernicus världsbild och IT är tre tydliga exempel på förändringar som i grunden påverkat människan och dess utveckling. Men i fotbollens introverta värld skulle en så självklar sak som att de som dömer en match också skulle kunna få rätt förutsättningar räknas som ett paradigmskifte.

När vi ändå är igång: 

Borde inte fotbollen införa effektiv speltid? På så sätt skulle vi slippa vaga schablontillägg där domarna är de enda som faktiskt vet vad som är kvar av speltiden. Se där – ännu en idé som går att låna från Sveriges näst mest populära sport, ishockey.

Borde inte svensk fotboll införa nolltolerans: ska inte spelare som rör bollen efter avblåsning eller som protesterar och gestikulerar vilt få gult kort? Får de inte det, undrar du. Svaret är nej, nästan aldrig.  

I Uppenbarelseboken heter det ”Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag”. Tänk vilken uppenbarelse det vore att se dessa önskningar kring älsklingssporten infrias.

 

Ronald Åman

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.