Sluta med att gnälla på domaren
Den tyske filosofen Arthur Schopenhauer sa en gång att alla sanningar genomgår tre stadier: Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som självklara. Det är så med V.A.R. (Video Assistant Referee) inom fotboll också. Självklart, alltså. Men just nu tror jag vi är i stadium 2.5 även om jag såg att Premier League är beredda att testa systemet under hösten, för att köra det i dess hela form säsongen 2019/2020.
![Domaren blåser och förtydligar visar med sitt tecken. Ändå är det så vanligt att spelare protesterar. Precis som om domare brukar ändra sig när spelarna visar sitt missnöje... Foto: TT](https://idrottensaffarer.se/files/imagecache/100_proc/story_image/2018-09-08_1943/domare_2.jpg)
Även om V.A.R. delade världen i positiva och negativa omdömen under senaste VM så kan väl näppeligen någon säga att det inte var ett steg in i modern teknik och rättvisa förutsättningar, trots dess barnsjukdomar. Kort sagt: Det handlar att ge domarna rätt förutsättningar.
Alltid matchavgörande domslut
Vid nästan varje fotbollsmatch uppstår situationer som bedöms som ”matchavgörande domslut” – du kan se det om du köper en match från Allsvenskan eller ser en match på en sportbar som handlar om Premier League eller Champions League. Då är du, i det första fallet en bland tusentals tittare och i det senare en bland tio eller hundra miljoner, den som ser att det var HANDS! Eller STRAFFFF! Varför? Jo, av det enkla skälet att du ser en, två, tre repriser på den omdiskuterade situationen
Det går inte en allsvensk omgång utan att någon tränare eller spelare anser sig förfördelad och skriker i media: ”SKANDAL” eller ”VI BLEV RÅNADE PÅ EN STRAFF!” Jag tillhör en grupp som jag hoppas blir större och större – den som tröttnat på det eviga gnället från tränare som alltid tycks ha tillgång till en vinkel som domaren aldrig har. Nu menar jag inte från sidlinjen där det ofta är 50 meter till den diskuterade situationen – nej, jag menar att de har fördelen av att se repris efter repris på situationen. Den möjligheten får inte domaren som tvingas ta ett - ofta avgörande - beslut på en sekund.
Jag har svårt att se någon sport – med undantag av golfen (även den brittisk) – som är så präglad av motvilja mot nymodigheter som kan gagna en positiv utveckling. Hur många kritiska situationer i straffområdet sker i en allsvensk match – två, tre, på sin höjd fyra. Vem skulle förlora på att det bringas klarhet i om det verkligen var straff eller inte.
Stoppas av konservatism
Skulle domarna förlora på att ta hjälp av modern teknik? Jag behöver inte ens svara. Men varför görs inte detta som skulle klargöra kniviga situationer? K-o-n-s-e-r-v-a-t-i-s-m stavas svaret.
Jag är tillräckligt gammal för att minnas den revolutionerande nyheten i svensk klubbfotboll i mitten av 60-talet (1964 för att vara exakt) om att få ersätta en spelare mitt i en match. Innan fick man faktiskt finna sig att vara i ett numerärt underläge om en spelare skadades. Korkat, tycker du. Visst, säger jag. Regeln om två ersättare infördes 1971 och tre ersättare 1995. 2001 fanns 16 spelare i en matchtrupp men bara tre ersättare fick användas. 2010 utökades matchtruppen till nuvarande numerär, 18 spelare.
Visst är det enkelt att le åt historiska dumheter, men det som är intressant i sammanhanget är att förändringar nästan alltid sker på förekommen anledning. Fotbollens kanske mest anmärkningsvärda regelförändring gjordes 1992 då bakåtpassningsregeln infördes, dvs. målvakterna förbjuds att ta bollen med händerna vid passning från medspelare.
Förändring tack vare VM
Är jag övertydlig? I så fall är jag det för att förklara för de som inte upplevt det evinnerliga hemspelet där målvakten tog upp bollen, studsade den och tog upp den igen som förekom innan regeln, var ett gissel för alla åskådare (och lag i underläge). Den epokgörande förändringen kom som ett resultat av VM 1990 då nästan varje match präglades av detta och gjorde många tillställningar segdragna och fyllda av frustrerade suckar.
Ishockey – som kanske å andra sidan präglas av alltför många förändringar – har under ett par decennier genomfört regelförändringar som gagnar sporten: nämnda målkameror, en ny icingtolkning, timeout och, framförallt, att man tog bort den spelförstörande blockeringen. (Minns du när fyra spelare kramades för att behålla pucken eller frigöra den vid sargen?).
Nu är det hög tid för fotbollen att framstå som progressiv – i varje fall inte teknikfientlig – och ge domarna möjlighet att framstå som just domare, med rätt att döma efter rådgörande med sina ”kameradomare”. Hur många domare ska vi ha, frågar kanske du? Fyra som nu och kanske lika många videoassisterande domare. Det är inte antalet domare som utgör problemet, det är det faktum att domarna inte får chansen att gör sig själv rättvisa.
De behöver hjälp
Det är dags att de får det - med hjälp av tiden och tekniken. Det skulle innebära ett paradigmskifte, ett begrepp man annars ska vara försiktig med eftersom det är få saker som i grunden förändrat världen på ett genomgripande sätt - Gutenbergs boktryckarkonst, Copernicus världsbild och IT är tre tydliga exempel på förändringar som i grunden påverkat människan och dess utveckling. Men i fotbollens introverta värld skulle en så självklar sak som att de som dömer en match också skulle kunna få rätt förutsättningar räknas som ett paradigmskifte.
När vi ändå är igång:
Borde inte fotbollen införa effektiv speltid? På så sätt skulle vi slippa vaga schablontillägg där domarna är de enda som faktiskt vet vad som är kvar av speltiden. Se där – ännu en idé som går att låna från Sveriges näst mest populära sport, ishockey.
Borde inte svensk fotboll införa nolltolerans: ska inte spelare som rör bollen efter avblåsning eller som protesterar och gestikulerar vilt få gult kort? Får de inte det, undrar du. Svaret är nej, nästan aldrig.
I Uppenbarelseboken heter det ”Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag”. Tänk vilken uppenbarelse det vore att se dessa önskningar kring älsklingssporten infrias.
Mest lästa just nu
Den svenska hockeykartan blir allt mindre – det kan inte vara förbundsbasen Anders Larssons visioner om en ishockey för alla. Förbundets överklagandenämnd har avslagit fyra lags klagan sedan Licensnämnden inte beviljat spel i Hockeyettan säsongen 2024-2025.
Beslutet avser lagen Strömbro, Kristianstad, Bäcken och KRIF Hockey (Kallinge-Ronneby) som samtliga degraderas till Hockeytvåan. Beskedet kan överklagas till Riksidrottsnämnden (RIN).
Det är Peter Stordalens stora dag.Friends Arena blir Strawberry Arena efter att Stockholm Live, som sköter driften av arenan, slutit avtal med Petter Stordalens hotellkedja Strawberry. Avtalet med den norske entreprenören löper på tio år och handlar om en affär på över 100 miljoner kronor
Bygget av arenan var starten för utvecklingen av Arenastaden och är fortsatt en katalysator för områdets attraktionskraft.
På fredagseftermiddagen kom utslaget från CAS som resultat av de svenska idrotternas protester sedan de inte hade blivit uttagna till OS i Paris.
Deras yrkande att ändå få klartecken och kunna resa till OS nobbades, vilket var ganska väntat, enligt advokaten Karl Ole Möller som var de fem atleternas talesman.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Elite Hotels of Sweden är stolta att tillkännage att vår grundare, Bicky Chakraborty, har valts in i Swedish Tennis Hall of Fame. En av Svenska Tennisförbundets största sponsorer tar plats bredvid legendarer som Björn Borg, Stefan Edberg, Mats Wilander,s Magnus Norman, Thomas Enqvist och Kent Karlsson.
Den sista fotbollsmatchen i EM är nu färdigspelad och folkfesten är över. Men statistiken hos behandlingsföretaget Spelfriheten visar klart på något annat än festliga siffror. Istället kan vi se hur mycket ett mästerskap av denna kaliber inebär för antalet personer som behöver söka hjälp för sitt spelande.
Ingen kan undgå att OS är i antågande. Det blir en och annan timme framför TV:n de närmaste veckorna. Inget slötittande utan vi är på helspänn hela tiden. Man vill ju ha koll på allt. I klartext, det tar på krafterna att vara uppdaterad . Vi förbereder på skilda sätt. Vissa kan till och med strunta i evenemanget, andra sitter som klistrade vid tv:n.
Skriv kommentar