Sluta med att gnälla på domaren

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Den tyske filosofen Arthur Schopenhauer sa en gång att alla sanningar genomgår tre stadier: Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som självklara. Det är så med V.A.R. (Video Assistant Referee) inom fotboll också. Självklart, alltså. Men just nu tror jag vi är i stadium 2.5 även om jag såg att Premier League är beredda att testa systemet under hösten, för att köra det i dess hela form säsongen 2019/2020.

Domaren blåser och förtydligar visar med sitt tecken. Ändå är det så vanligt att spelare protesterar. Precis som om domare brukar ändra sig när spelarna visar sitt missnöje... Foto: TT

Även om V.A.R. delade världen i positiva och negativa omdömen under senaste VM så kan väl näppeligen någon säga att det inte var ett steg in i modern teknik och rättvisa förutsättningar, trots dess barnsjukdomar. Kort sagt: Det handlar att ge domarna rätt förutsättningar.  

Alltid matchavgörande domslut

Vid nästan varje fotbollsmatch uppstår situationer som bedöms som ”matchavgörande domslut” – du kan se det om du köper en match från Allsvenskan eller ser en match på en sportbar som handlar om Premier League eller Champions League. Då är du, i det första fallet en bland tusentals tittare och i det senare en bland tio eller hundra miljoner, den som ser att det var HANDS! Eller STRAFFFF! Varför? Jo, av det enkla skälet att du ser en, två, tre repriser på den omdiskuterade situationen

Det går inte en allsvensk omgång utan att någon tränare eller spelare anser sig förfördelad och skriker i media: ”SKANDAL” eller ”VI BLEV RÅNADE PÅ EN STRAFF!” Jag tillhör en grupp som jag hoppas blir större och större – den som tröttnat på det eviga gnället från tränare som alltid tycks ha tillgång till en vinkel som domaren aldrig har. Nu menar jag inte från sidlinjen där det ofta är 50 meter till den diskuterade situationen – nej, jag menar att de har fördelen av att se repris efter repris på situationen. Den möjligheten får inte domaren som tvingas ta ett - ofta avgörande - beslut på en sekund.

Jag har svårt att se någon sport – med undantag av golfen (även den brittisk) – som är så präglad av motvilja mot nymodigheter som kan gagna en positiv utveckling. Hur många kritiska situationer i straffområdet sker i en allsvensk match – två, tre, på sin höjd fyra. Vem skulle förlora på att det bringas klarhet i om det verkligen var straff eller inte.

Stoppas av konservatism

Skulle domarna förlora på att ta hjälp av modern teknik? Jag behöver inte ens svara. Men varför görs inte detta som skulle klargöra kniviga situationer? K-o-n-s-e-r-v-a-t-i-s-m stavas svaret. 

Jag är tillräckligt gammal för att minnas den revolutionerande nyheten i svensk klubbfotboll i mitten av 60-talet (1964 för att vara exakt) om att få ersätta en spelare mitt i en match. Innan fick man faktiskt finna sig att vara i ett numerärt underläge om en spelare skadades. Korkat, tycker du. Visst, säger jag. Regeln om två ersättare infördes 1971 och tre ersättare 1995. 2001 fanns 16 spelare i en matchtrupp men bara tre ersättare fick användas. 2010 utökades matchtruppen till nuvarande numerär, 18 spelare. 

Visst är det enkelt att le åt historiska dumheter, men det som är intressant i sammanhanget är att förändringar nästan alltid sker på förekommen anledning. Fotbollens kanske mest anmärkningsvärda regelförändring gjordes 1992 då bakåtpassningsregeln infördes, dvs. målvakterna förbjuds att ta bollen med händerna vid passning från medspelare.

Förändring tack vare VM

Är jag övertydlig? I så fall är jag det för att förklara för de som inte upplevt det evinnerliga hemspelet där målvakten tog upp bollen, studsade den och tog upp den igen som förekom innan regeln, var ett gissel för alla åskådare (och lag i underläge). Den epokgörande förändringen kom som ett resultat av VM 1990 då nästan varje match präglades av detta och gjorde många tillställningar segdragna och fyllda av frustrerade suckar. 

Ishockey – som kanske å andra sidan präglas av alltför många förändringar – har under ett par decennier genomfört regelförändringar som gagnar sporten: nämnda målkameror, en ny icingtolkning, timeout och, framförallt, att man tog bort den spelförstörande blockeringen. (Minns du när fyra spelare kramades för att behålla pucken eller frigöra den vid sargen?).

Nu är det hög tid för fotbollen att framstå som progressiv – i varje fall inte teknikfientlig – och ge domarna möjlighet att framstå som just domare, med rätt att döma efter rådgörande med sina ”kameradomare”. Hur många domare ska vi ha, frågar kanske du? Fyra som nu och kanske lika många videoassisterande domare. Det är inte antalet domare som utgör problemet, det är det faktum att domarna inte får chansen att gör sig själv rättvisa.

De behöver hjälp

Det är dags att de får det - med hjälp av tiden och tekniken. Det skulle innebära ett paradigmskifte, ett begrepp man annars ska vara försiktig med eftersom det är få saker som i grunden förändrat världen på ett genomgripande sätt - Gutenbergs boktryckarkonst, Copernicus världsbild och IT är tre tydliga exempel på förändringar som i grunden påverkat människan och dess utveckling. Men i fotbollens introverta värld skulle en så självklar sak som att de som dömer en match också skulle kunna få rätt förutsättningar räknas som ett paradigmskifte.

När vi ändå är igång: 

Borde inte fotbollen införa effektiv speltid? På så sätt skulle vi slippa vaga schablontillägg där domarna är de enda som faktiskt vet vad som är kvar av speltiden. Se där – ännu en idé som går att låna från Sveriges näst mest populära sport, ishockey.

Borde inte svensk fotboll införa nolltolerans: ska inte spelare som rör bollen efter avblåsning eller som protesterar och gestikulerar vilt få gult kort? Får de inte det, undrar du. Svaret är nej, nästan aldrig.  

I Uppenbarelseboken heter det ”Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag”. Tänk vilken uppenbarelse det vore att se dessa önskningar kring älsklingssporten infrias.

 

Ronald Åman

Kommentera

Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
Path:
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

SHL-laget Leksands IF , på 11:e plats och slutspelsmiss, redovisar ett minusresultat på 18,3 miljoner för säsongen 2024-2025.  Föreningens väntas dock klara Svenska Ishockeyförbundets licensnämnds krav på soliditet och likviditet. Kravet är ett eget kapital på fem procent av nettoomsättningen.

Enligt föreningens hemsida uppgår soliditeten till 15 miljoner det innebär att föreningen inte behöver utnyttja det utökade borgenlöftet från kommunen under 2025.

Riksidrottsförbundet har under de senaste året stärkt arbetet för långsiktig planering av platser för idrott. Under Almedalsveckan lyfter RF frågan om ett statligt anläggningsstöd för att stimulera nytänkande i samverkan mellan idrottsföreningar och kommuner.

– För att svensk idrottsrörelse ska kunna göra mer för fler behövs statligt stöd i form av ett anläggningsstöd. Riksidrottsförbundet har rätt kunskap, metoder och lokal närvaro i hela Sverige för att leda arbetet med att skapa mer plats för idrott och rörelse, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet, högaktuell just nu i Almedalen.

På söndag inleds årets Gotland Runt, för 78:e gången, Nära 200 båtar från tio länder samlas i Sandhamn för världens största årliga havskappsegling. Tävlingen har arrangerats sedan 1937 och lockar både elitbesättningar och entusiastiska amatörseglare i en unik mix av båtklasser och nationaliteter.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.

– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.

Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna. 

Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.

Du som gillar bordtennis kommer att jubla. Nu står det klart att SVT ska sända världstouren WTT Series och VM till och med 2028 ( först ut är VM i Doha nästa vecka) Satsningen innebär både livesändningar och massor av höjdpunktsklipp. Samtidigt är Jan-Ove Waldner klar som expertkommentator.

Supertalangen från Kallinge SK (moderklubb), Rödeby AIF och Malmö FF Roony Bardghji vet vad han vill och dit skall han. Efter fem säsonger i FC Köpenhamn – han värvades dit som 14-åring - ansluter han i början av juli till Barcelona, en klubb han drömt om sedan barnsben. Endast den obligatoriska läkarundersökningen återstår.