Framtidens idrottsanläggning, hur ser den ut?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Jag har länge tjatat om att ”idrotten” måste sätta sig i förarsätet och visa vilja att tänka nytt kring framtidens idrottsanläggningar. Men tyvärr verkar det vara lite motigt inom många idrotter. Därför är det mycket glädjande att Svenska Ishockeyförbundet tagit sig an uppgiften. 
TEK-Centralen (Olle Johnsson & Elias Sandberg, Chalmers Tekniska Högskola), ger förslag på hur existerande bergrum kan omvandlas till underjordiska skridskopalats. Förslaget visar ett exempel i direkt anslutning till en tunnelbaneperrong i Stockholm. Tanken är intressant i en tid då trycket på marken och kraven på förtätning är stora.

I samband med matchen Sverige-Ryssland i Beijer Hockey kungjordes hur framtidens isanläggning kan komma att se.  

För ett par år sedan började ishockeyförbundets anläggningskommitté att belysa ishockeyns anläggningar utifrån olika perspektiv inom ramen för det de benämner Vision 100. 

Brist på nya planer/ytor

Utmaningarna handlar både om att tillgodose behovet av isanläggningar/ytor, där förbundet icke förvånande pekar på att det råder en stor brist, i synnerhet i växande städer, och att det krävs nytänkande, främst vad det gäller mångfunktionalitet. Vidare måste olika former av idrottande utanför den traditionella föreningsidrottens ramar, inkluderingsproblematiken, ökande miljökrav etc beaktas.

I de riktlinjer för ishockeyns anläggningar som publicerades 2018 under den talande rubriken ”Den aktiva anläggningen – mer än bara isen” framgår det att framtidens anläggning bör syfta till att skapa och stärka engagemanget för ishockey och skridskoåkning men också för fysisk aktivitet och aktiva möten i samhället mer generellt och mellan idrotter och kön i alla åldrar. Den aktiva anläggningen karaktäriseras av:

• Tillgänglig

• Flexibel

• Mötesplats för alla

• Inbjudande och trivsamma gränszoner

• Ytor för rörelse – spontanidrott och organiserad träning

• Grön och hållbar ekonomiskt 

ishockeyförbundet har här byggt kunskap. Frågan är dock hur allt ska omsättas konkret. Här behövde ishockeyförbundet input. Därför utlyste förbundet i höstas en arkitekttävlig för studenter: 

Tävlingsuppgiften syftade till att stimulera kreativt tänkande och nya idéer för att utveckla (is)idrottsanläggningen i samhället och belysa hur idrottsanläggningar kan kombineras med andra funktioner för en förbättrad ekonomisk genomförbarhet. Målet var också att öka intresset för och nytänkande rörande utformningen av idrottsytor för ishockey och skridskoidrott bland framtidens arkitekter.

21 förslag från arkitektstudenter

21 spännande tävlingsförslag inkom från studentteam över hela Sverige. Arkitektstudenter är de som ska rita anläggningar i framtiden. Att de börjar reflektera över idrottens anläggningar utifrån nya perspektiv är utmärkt. Det är inte något som redan etablerade arkitekter fått med sig. Det märks tyvärr ofta när anläggningar skapas.

Jag hade glädjen att medverka i bedömningsjuryn som i övrigt bestod av ett par arkitekter, en fastighetsutvecklare och representant för RF respektive Ishockeyförbundet. Hur ofta träffas personer från olika sektorer för att nöta och blöta anläggningsfrågor? Bara en sådan sak!  

Förslagen kanske inte bli verklighet, i alla fall inte i sin helhet (det är ju inte gratis att bygga anläggningar som dessa). De utgör emellertid utmärkta inspirationskällor.

Det vinnande bidraget, som går under namnet Stadshall och är skapat av Fabian Reppen & Samuel Vilson, Chalmers Tekniska Högskola & KTH Arkitektur, är inte direkt spektakulärt. Det är själva poängen. Att förslaget vann motiveras bl a på följande sätt:  Stadshall är en tydligt offentlig byggnad i den urbana kontexten. Med en inbjudande öppenhet upplevs byggnaden som ett medborgarhus som bjuder in olika målgrupper, med ishallen i centrum. Förslaget kombinerar vacker arkitektur med realistiska och genomarbetade lösningar där ytor för föreningsidrott, spontanaktivitet och ytor att ”hänga på” håller ihop byggnaden.  

Två bidrag fick utmärkelser för särskilt kreativa och nytänkande idéer. Det ena bidraget, TEK-Centralen (Olle Johnsson & Elias Sandberg, Chalmers Tekniska Högskola), ger förslag på hur existerande bergrum kan omvandlas till underjordiska skridskopalats. Förslaget visar ett exempel i direkt anslutning till en tunnelbaneperrong i Stockholm. Tanken är intressant i en tid då trycket på marken och kraven på förtätning är stora.

Kan ses i Idrottens Hus

Det andra bidraget som fick en särskild utmärkelse var Isparken (Axel Svenstam, Elias Brulin, Thomas Åström & Karl Warrol, Lunds Tekniska Högskola), en anläggning där ytor för såväl spontanaktivitet som föreningsidrott förenas på ett lekfullt och attraktivt sätt. Inomhusmiljöer och utomhusmiljöer inryms i förslaget och det finns en hierarki av ytor från de helt offentliga till de mer organiserade och formaliserade. Anläggningen skulle utgöra ett attraktivt inslag i staden.

Tävlingsförslagen kommer att ställas ut i Idrottens Hus, Stockholm den 1–15 mars för allmänheten och andra idrotter att ta del av framtidens idrottsanläggning. Vidare kommer tävlingsförslagen ställas ut med övriga evenemang som Svenska Ishockeyförbundet arrangerar. 

Samtliga exempel finns också här

Hur ska Svenska Ishockeyförbundet gå vidare? Ett led i arbetet blir att sammanställa en inspirationskatalog för kommuner, idrottsföreningar, arkitekter, exploatörer m fl att ta del av. Ett annat måste bli att kommunicera med andra idrotter, främst andra isidrotter, om hur de tillsammans  – med utgångspunkt i de idéer som tävlingen alstrat – kan tänka nytt.  Det låter enkelt, men det är det inte.

Vem har ansvaret? Vem ska finansiera? Vem ska äga och driva? Hur kan samverkansmodeller skapas? Hur kan olika idrotters behov förenas? Hur kan olika idrotter och aktörer göra avkall på förgivet tagna behov och krav? Och framförallt: hur kan idrotten i alla dess former se nytänkande som något nödvändigt och inspirerande? 

Alla idrotter har inte Svenska Ishockeyförbundets resurser, men alla kan på något sätt inspireras av den process som är igång.

Avslutningsvis kan jag avslöja att jag inte är någon stor skridskoåkare. Inte alls. Men om isanläggningar i framtiden ser ut som i tävlingsförslagen kommer jag definitivt att åka mer.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.