Så hur har jag gjort för att attrahera dessa företag att vilja jobba med mig och vad är mina nycklar till framgångsrika sponsorskap? Det tänkte jag svara på i min krönika idag. 

När jag får det där mejlet från den där unga idrottskillen eller tjejen som vill ha hjälp att nå sina idrottsliga mål genom en riktigt bra sponsor är mitt svar till dem väldigt ofta: skippa sponsorerna. 

Det svaret kanske är lite märkligt men så är ändå mitt svar väldigt ofta. Mitt råd till dem är istället följande: skaffa ett “vanligt” jobb där du kan jobba få timmar och få en helt okej lön och kombinera det med att bo kvar hemma hos föräldrarna om det är möjligt. 

För något år sen var sopstrejk i Stockholm och då kom det upp att många sopåkare jobbar 6-timmars-dagar och tjänar 37 000kr i månaden. Låter inte det som ett helt perfekt elitidrottare-jobb? Kanske något under mångas stolthet men i min mening det perfekta jobbet att kombinera med elitidrott. 

Har inget värde att erbjuda

Anledningen till att jag ger detta råd till många unga idrottare är helt enkelt följande: de har inget av riktigt värde att erbjuda en sponsor. Och har du inget av riktigt värde kommer du heller inte att få några “riktiga” pengar från en sponsor. 

Sättet jag ser på sponsorer är inte vad kan jag få utan snarare vad kan jag ge? Vilket värde kan jag tillföra dem för att kunna få en summa tillbaka som jag är nöjd med. 

Anledningen till att jag har kunnat jobba med några av Sveriges tyngsta sponsorer är jag har haft något speciellt att tillföra dem. I mitt fall har det varit olika komponenter. Om vi tar BAUHAUS som exempel så har det handlat mycket om CSR. De har länge varit en stor partner till Barncancerfonden och har skänkt mer än 10-miljoner kronor de senaste åren. Med tanke på att jag är ambassadör för just Barncancerfonden och själv har haft barncancer blev jag en perfekt talesperson för BAUHAUS CSR-arbete.

Det vi har gjort tillsammans är bland annat många olika gemensamma insamlingar under mina äventyr och ovanpå det har jag även föreläst för alla deras anställda på samtliga varuhus. Det värde jag bidrog med här blev alltså ett sätt för dem att ena sin personal kring deras välgörenhetsarbete samtidigt som vi kombinerade det med att de sponsrat mina äventyr och fått marknadsföring. Marknadsföring som också skapade en väldig intern stolthet hos dem varje gång en av deras anställda såg mig med deras logga på bröstet på tex ett äventyr. 

En logga räcker inte längre

Förr i tiden var sponsorskap ofta mindre komplexa. Det räckte ofta att sätta just en logga på idrottarens kläder och så syntes man i media några gånger så var alla nöjda. I min värld räcker inte det längre. Ett riktigt bra sponsorskap för mig är idag något som involverar allt från intern teambuilding, CSR, sociala medier, reklamfilmer, friskvårdsaktiviteter till föreläsningar och såklart en logga på bröstet. 

Till både till dig som söker sponsorer och till dig som vill hitta någon att sponsra. Innan du går in i ett samarbete - ta en funderare på om det verkligen är värt det för båda parter. Kommer ni skapa ett tillräckligt stort värde för varandra för att det ska vara värt det på alla plan? 

Stort lycka till i ert sponsorarbete!