Super Bowl: ett av världens största event inom idrott som avgjordes natten till måndag mellan Denver Broncos och Carolina Panthers (24-10). 65 000 åskådare på plats på Levi´s Stadium i Santa Clara utanför San Fransisco i Kalifornien. Lägg därtill 160 miljoner TV-tittare i 180 länder – med en mediabevakning som inte står en VM-final i fotboll långt efter. 

Trots allt

Arla Foods: dansk-svenskt mejerikooperativ som ägs av 12 629 mjölkbönder i sex europeiska länder: Belgien, Danmark, Luxemburg, Storbritannien, Sverige och Tyskland (källa: Wikipedia). Också kraftigt mediabevakat – dock inte så positiv som Super Bowl. SVT:s Uppdrag Granskning vände på varenda sten, och trots att vd:n ställde upp på en intervju enligt krishanteringens alla regler kunde han inte rädda sitt eget jobb.

Enskilda chefers vidlyftiga representation på krogen, privata utlägg på företagskort och kundevenemang på golfklubb, utan produktpresentation, blev till slut för mycket.

Så, vad kan då Arla Foods lära av Super Bowl?

Jo, främst hur man bygger ett varumärke trots ett antal utmaningar på vägen. 

H&M och Beckham igen

Detta var Super Bowl nr 50. Finalen av NFL-säsongen är därmed en del av amerikanernas DNA, lika naturligt av det amerikanska samhället som presidentvalet vart fjärde år, äppelpaj och flaggviftande barn på 4th of July. Eventet har byggts från år till år, med allt fler fans och därmed möjligheten att ta allt bättre betalt för såväl biljetter som reklamtid. Biljettpriser på 25 000 kronor på andrahandsmarknaden är inte ovanligt, och i år fick företagen punga ut med 26 miljoner kronor för 30 sekunders reklamtid i TV! 

Svenska H&M var en av dem, så nu vet de amerikanska kvinnorna (huvudmålgruppen) var de ska köpa kalsonger till sina pojkvänner, sambor och makar fram över. Tacka fotbollsikonen David Beckham för det. Han var för säkerhets skull på plats för att se att allt såg bra ut – och säkert även för att uppleva finalatmosfären. Fotboll som fotboll…

Det är viktigt att det som kommuniceras under och runt Super Bowl också motsvaras i själva produkten, det vill säga spelet på planen. Det ska vara tufft, fartfyllt och festligt. Det är den kulturen NFL byggt upp, även om de haft anledning att se över profilen sedan sekelskiftet, då ett antal dödsfall av före detta NFL-spelare kunnat kopplas till hjärnskador på grund av kraftiga huvudkollisioner under karriären.

Efter att först ha förnekat problemet under en längre tid har NFL valt att ta problemet på allvar och stödja forskning i ämnet. Även reglerna har ändrats för att minska riskerna för kollisioner – och dryga böter väntar de spelare som inte följer reglerna.

Glöm inte rötterna!

Mörkläggningen har kostat. En film i ämnet, Concussion (Hjärnskakning) med Will Smith i huvudrollen, har gått upp på biograferna i USA, och vållat stor debatt. Filmen har premiär i Sverige 11 mars och redan nu har Fredrik Haraldson, generalsekreterare i Svenska Amerikansk Fotbollförbundet, varit i Aktuellt-studion (måndags kväll) och kommenterat problemet, som är ett USA-fenomen.

Här har Arla en läxa att lära. Ta problemet på allvar, och agera istället för att reagera. Det går aldrig att glömma sina rötter. Policys i all ära, men om de inte efterlevs är de inte bara verkningslösa – de motverkar också sitt syfte. Extra uppenbart blir det förstås när Uppdrag Granskning intervjuar ett mjölkbondepar som har det svårt att få ihop ekonomin på grund av allt lägre ersättning för mjölken. Har vi någonsin tidigare sett ett tydligare ”David-mot-Goliat”-perspektiv…?

Nä, nu gäller det att backa hem för Arla och börja om från början. Här gäller det i första hand att återvinna förtroendet hos de 12 629 mjölkbönderna som är ägare av Arla. De är företagets ambassadörer och säljare. Återhållsamhet blir ett ledord, men det går inte att backa sig ur en kris – tror mig, jag var anställd på Skandia runt sekelskiftet – utan även kreativitet för att stärka kundrelationerna.

Att följa lagar och regler, även i representation på golfbanan, är självklart för att hålla Skatteverket och Institutet Mot Mutor nöjda och glada, och för att konsumenterna inte ska välja konkurrenternas produkter vid kyldisken.

Arla har ett digert arbete framför sig. Men inget ont som inte har något gott med sig. Den här typen av kriser, följt av stark självrannsakan, brukar bygga en bättre och konkurrenskraftigare organisation.