Bevis nog på motsatsen

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det vuxna perspektivet lyser igenom, i synnerhet vad som faktiskt är viktigt för barnen och varför de väljer att idrotta. Det finns en föreställning om att tabeller är viktiga och att tävlingsmomentet skulle försvinna om dessa inte existerade. Men helt utan någon som helst fakta.
Unga innebandyspelare på bänken - för att vila, inte för att de inte räcker till, menar företrädare för Svensk Innebandy. Foto: TT

 

I en krönika gör Niclas Andersson det som många män gjort den senaste tiden, nämligen att på ett populistiskt sätt försöka hålla fast vid gamla normer och den kultur som har funnits, och finns, inom idrottens värld. I synnerhet inom lagidrotterna. 

Ett manligt inlägg

Det här är i stora drag ett klassiskt manligt inlägg i debatten. Idrotten är historiskt en manlig arena, där kvinnorna gjorde entré under mitten av 1900-talet, för att följas av barn och ungdomar under senare delen av samma sekel. 

Kulturen inom lagidrotterna präglas fortfarande av en manlig norm där resultatfokus och ett vuxet perspektiv råder.

Svensk Innebandy har inte haft tabeller för barn under 12 år sedan 2002. Om nu tabellerna är så viktiga för tävlingsmomentet, och om tävlingen är det centrala för barn som idrottar, så borde ju rimligtvis beslutet för nästan 14 år sedan innebära att vi skulle ha ett rekryteringsproblem.

Eller att barnen väljer andra idrotter där deras tävlingsådra får större utrymme. Nu är det ju inte så. Snarare tvärtom. Vi har aldrig tidigare haft så många utövare i åldrarna innan tabellerna införs vid 12 års ålder som vi har idag.

Ungdomarna besvikna

Innebandy är Sveriges största inomhusidrott, men som i många andra idrotter, tappar vi utövare från 13 år och uppåt. En utmaning som vi alla tampas med. Och svaret på varför utövare väljer att fortsätta eller sluta med idrott är så klart individuell och kan bero på många faktorer. Men det finns en gemensam nämnare för de som väljer att lämna idrotten, och det är att idrottsrörelsen inte tillgodoser de behov som individen har. 

I en avhandling från GIH av Britta Thedin Jakobsson som publicerades för ett år sedan, med frågeställningen "Vilka stannar kvar och varför?", så lyfts anledningar som att idrott ger gemenskap, tillfälle till lärande och utveckling, och uppskattning kring kampen för stunden.

I avhandlingens sammanfattning står:

Om målet är att få så många som möjligt att föreningsidrotta så länge som möjligt, är det betydelsefullt att organisera aktiviteter som möjliggör utveckling, lärande, gemenskap och delaktighet med betoning på det egenvärde som utövandet i sig ger, i "kampen för stunden". 

Fler ska känna gemenskap

Hennes resultat bygger på intervjuer med barn från 10 års ålder upp t o m 19 år. Avhandlingen stämmer också överens med den senaste motivationsforskningen inom det idrottspsykologiska fältet utifrån individers grundläggande behov kring autonomi, kompetens och samhörighet. Behov som behöver tillfredsställas för att öka den inre motivationen. Och inom idrottens värld är den ganska central utifrån att det bygger på ett frivilligt engagemang. Framför allt när vi kommer upp i åldrarna under och efter puberteten. Innan dess gör barnen väldigt mycket som de vuxna säger och fogar sig i "systemet".

Att då dra slutsatser som att alla barn vill tävla och att barn behöver tabeller för att få uppleva tävlingsmomentet är fel. Alla barn vill inte tävla alltid. Många vill, men inte alla. Och de som vill gör det varje gång det är träning eller match. 

Men ett vuxet perspektiv som summerar alla matcher under en säsong i en tabell är helt ointressant i sammanhanget. Det väsentliga är hur vi kan få fler att känna sig kompetenta, fler att känna en samhörighet och gemenskap, och själva välja i äldre åldrar vad de vill med sitt idrottande. 

Överens om en sak

Varför inte istället, på allvar, lyfta frågan kring vilka som får ta del av idrottens resurser? I dag uppmuntras resultat, betona i stället en utveckling. Vilka är det som får de bästa tränarna i yngre lag? Vilka får förbundens, distriktens och föreningarnas stöd i olika former? Jo, det är de individer som är födda tidigt på året. 

Det är effekten av första- och andralag i föreningen och när du skapar distriktslag och ungdomslandslag i åldersgrupper som ännu inte har gått igenom puberteten. I själva verket kan ingen påvisa ett samband mellan när på året du är född och en fallenhet kring att bli duktig på idrott. 

Avslutningsvis håller vi med Niclas Andersson om hur vi får unga att fortsätta med idrott:

"Det handlar om att hela tiden se till att varje enskilt barn har så stor glädje av sitt idrottande här och nu, fysiskt och mentalt, i grupp och individuellt, varje dag, varje vecka, vid varje tillfälle. Så får man barn att fortsätta idrotta. Och på så vis ger man hen chansen att någon gång, kanske, möjligen, också bli riktigt bra - om nu den typen av framgång ses som eftersträvansvärt eller viktigt."

Emil Risberg

Dagens hjältar i idrotten är ishockeylaget Björklöven! När fotbollens damallsvenska Umeå IK har jätteproblem och känner oro inför framtiden kommer hjälpen från hockeygänget, grannarna i Umeå! Hockeyn stöttar fotbollen med pengar.

"Det är viktigt för Umeås utveckling att vi har elitidrott", betonar Björklövens vd , Anders Blomberg.

Inom idrottsrörelsen växer oron för de dramatiska konsekvenser som högre elpriser riskerar få för idrottsföreningarna. Lugnande besked om elstöd för föreningar måste komma nu.

Svenska Fotbollförbundet tog ett annorlunda initiativ i samband med senaste landskampen.  Med orden ”Ett tack från herrlandslaget” fotades spelarna, inklusive landslagsledningen klädda i sina respektive moderklubbars matchdress.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

En dubbel olympisk mästare med nio VM-guld, en världscupsegrare och en mångårig Tv-profil förstärker Radiosportens vintersportexperter. Samtidigt förlänger flera av de tidigare experterna sina kontrakt inför den kommande vintersäsongen.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.