Bevis nog på motsatsen

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det vuxna perspektivet lyser igenom, i synnerhet vad som faktiskt är viktigt för barnen och varför de väljer att idrotta. Det finns en föreställning om att tabeller är viktiga och att tävlingsmomentet skulle försvinna om dessa inte existerade. Men helt utan någon som helst fakta.
Unga innebandyspelare på bänken - för att vila, inte för att de inte räcker till, menar företrädare för Svensk Innebandy. Foto: TT

 

I en krönika gör Niclas Andersson det som många män gjort den senaste tiden, nämligen att på ett populistiskt sätt försöka hålla fast vid gamla normer och den kultur som har funnits, och finns, inom idrottens värld. I synnerhet inom lagidrotterna. 

Ett manligt inlägg

Det här är i stora drag ett klassiskt manligt inlägg i debatten. Idrotten är historiskt en manlig arena, där kvinnorna gjorde entré under mitten av 1900-talet, för att följas av barn och ungdomar under senare delen av samma sekel. 

Kulturen inom lagidrotterna präglas fortfarande av en manlig norm där resultatfokus och ett vuxet perspektiv råder.

Svensk Innebandy har inte haft tabeller för barn under 12 år sedan 2002. Om nu tabellerna är så viktiga för tävlingsmomentet, och om tävlingen är det centrala för barn som idrottar, så borde ju rimligtvis beslutet för nästan 14 år sedan innebära att vi skulle ha ett rekryteringsproblem.

Eller att barnen väljer andra idrotter där deras tävlingsådra får större utrymme. Nu är det ju inte så. Snarare tvärtom. Vi har aldrig tidigare haft så många utövare i åldrarna innan tabellerna införs vid 12 års ålder som vi har idag.

Ungdomarna besvikna

Innebandy är Sveriges största inomhusidrott, men som i många andra idrotter, tappar vi utövare från 13 år och uppåt. En utmaning som vi alla tampas med. Och svaret på varför utövare väljer att fortsätta eller sluta med idrott är så klart individuell och kan bero på många faktorer. Men det finns en gemensam nämnare för de som väljer att lämna idrotten, och det är att idrottsrörelsen inte tillgodoser de behov som individen har. 

I en avhandling från GIH av Britta Thedin Jakobsson som publicerades för ett år sedan, med frågeställningen "Vilka stannar kvar och varför?", så lyfts anledningar som att idrott ger gemenskap, tillfälle till lärande och utveckling, och uppskattning kring kampen för stunden.

I avhandlingens sammanfattning står:

Om målet är att få så många som möjligt att föreningsidrotta så länge som möjligt, är det betydelsefullt att organisera aktiviteter som möjliggör utveckling, lärande, gemenskap och delaktighet med betoning på det egenvärde som utövandet i sig ger, i "kampen för stunden". 

Fler ska känna gemenskap

Hennes resultat bygger på intervjuer med barn från 10 års ålder upp t o m 19 år. Avhandlingen stämmer också överens med den senaste motivationsforskningen inom det idrottspsykologiska fältet utifrån individers grundläggande behov kring autonomi, kompetens och samhörighet. Behov som behöver tillfredsställas för att öka den inre motivationen. Och inom idrottens värld är den ganska central utifrån att det bygger på ett frivilligt engagemang. Framför allt när vi kommer upp i åldrarna under och efter puberteten. Innan dess gör barnen väldigt mycket som de vuxna säger och fogar sig i "systemet".

Att då dra slutsatser som att alla barn vill tävla och att barn behöver tabeller för att få uppleva tävlingsmomentet är fel. Alla barn vill inte tävla alltid. Många vill, men inte alla. Och de som vill gör det varje gång det är träning eller match. 

Men ett vuxet perspektiv som summerar alla matcher under en säsong i en tabell är helt ointressant i sammanhanget. Det väsentliga är hur vi kan få fler att känna sig kompetenta, fler att känna en samhörighet och gemenskap, och själva välja i äldre åldrar vad de vill med sitt idrottande. 

Överens om en sak

Varför inte istället, på allvar, lyfta frågan kring vilka som får ta del av idrottens resurser? I dag uppmuntras resultat, betona i stället en utveckling. Vilka är det som får de bästa tränarna i yngre lag? Vilka får förbundens, distriktens och föreningarnas stöd i olika former? Jo, det är de individer som är födda tidigt på året. 

Det är effekten av första- och andralag i föreningen och när du skapar distriktslag och ungdomslandslag i åldersgrupper som ännu inte har gått igenom puberteten. I själva verket kan ingen påvisa ett samband mellan när på året du är född och en fallenhet kring att bli duktig på idrott. 

Avslutningsvis håller vi med Niclas Andersson om hur vi får unga att fortsätta med idrott:

"Det handlar om att hela tiden se till att varje enskilt barn har så stor glädje av sitt idrottande här och nu, fysiskt och mentalt, i grupp och individuellt, varje dag, varje vecka, vid varje tillfälle. Så får man barn att fortsätta idrotta. Och på så vis ger man hen chansen att någon gång, kanske, möjligen, också bli riktigt bra - om nu den typen av framgång ses som eftersträvansvärt eller viktigt."

Emil Risberg

Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.