Malmö stad har haft lite storhetsvansinne det senaste dryga decenniet och plöjt ner enorma summor i spektakulära anläggningar, bland annat för idrott, men har också visat ambitionen i satsningar på vardaglig fysisk aktivitet (främst genom gatukontorets arbete). 

Detta är viktigt i en stad med stora variationer vad gäller aktivitetsnivå, hälsa och förväntad livslängd (som kan skilja så mycket som sju år beroende på var i staden du bor). 

Löser inte allt, men...

Det är förvisso inte så att fysisk aktivitet löser alla problem men det är en bland flera pusselbitar. Det nu ett år gamla Program för aktiva mötesplatser är ett bevis på att Malmö stad förstått detta, liksom en rad konkreta satsningar i stadsrummet, såsom flera utegym, temalekplatser, skateparker, näridrottsplatser och satsningar för att främja gång- och cykeltrafik. 

Inte nog med att dessa satsningar är bra för befolkningen, folkhälsan och stadsmiljön, de ger också positiv publicitet och det kan ju en stad som Malmö behöva med tanke på alla skriverier om hur farlig och otrygg staden är.

Sedan 2004 har Europeiska Kommissionen vart tredje år genomfört en undersökning av livskvalitet i utvalda medelstora och stora europeiska städer. Den senaste undersökningen publicerades i januari i år i Flash Eurobarometer Quality of life in European cities (No 419) 

Mätte livskvalitén

Totalt undersöktes upplevd livskvalitet i 83 städer, främst i EU:s medlemsländer men också Turkiet, Island, Norge och Schweiz. Två svenska städer var inkluderade: Stockholm och Malmö. Undersökningen grundades på telefonintervjuer med totalt drygt 40 000 personer i de 83 städerna. 

För att mäta uppfattningen om livskvalitet ställdes frågor om nöjdhet med utbildningsutbud, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kulturutbud, bostäder, arbetsmarknad, integrationsfrågor, trygghet, miljöfrågor såsom luftkvalitet, klimatanpassning samt frågor som rör idrott och rekreation. 

Låt oss uppehålla oss vid det sistnämnda. Idrotts- och rekreationsaspekter fångades upp genom frågor om idrottsanläggningar, offentliga platser samt grönytor. Malmö kom väl ut när det gäller nöjdheten med offentliga platser såsom torg, gång- och cykelytor, lekplatser etc. 

Malmöborna var näst nöjdast av samtliga städer. Minst nöjda var Aten-borna. Malmöborna var nöjdast av alla vad gäller grönytor och parker. Minst nöjda var åter Aten-borna och de var också bland de minst nöjda när det gällde idrottsanläggningar. 

OS värt att fundera på

Det finns en del att säga om hur undersökningen genomförts, men jag vill ändå hävda att ett fungerande gatukontor är viktigare än ett OS för invånarnas välbefinnande och utifrån ett urbant hållbarhetsperspektiv.

Jag hade inte tänkt att denna krönika skulle handla om OS, men det är kanske värt att fundera på. Det finns fortfarande tankar på att arbeta för ett vinter-OS i Sverige 2026. 

Jag tillhör generellt en av mega-eventens stora kritiker. Alltför ofta har målet med värdskapet för ett stort evenemang, med sommar- och vinter-OS som främsta exemplen, varit att det ska fungera som en katalysator i utvecklingen. 

Evenemanget ska lyfta värdstadens ekonomi, leda till investeringar, gentrifiering, ökad livslängd i de delar av staden som evenemangsfaciliteter förläggs (ja, det var ett av målen med London-OS), bidra till stolthet och hälsa o s v. 

Det säger sig själv att ett OS, eller liknande, inte kan åstadkomma sådana underverk. Livskvalitet skapas på annat sätt. 

OS kan vara en krydda

Däremot tror jag att om livskvaliteten i staden är hög redan från början, om den nu kan vara det hos alla invånare, och att evenemanget inte kräver att resurser prioriteras om från invånarnas behov till OS-anpassade anläggningar och överdimensionerade strukturer, vilket kanske är oundvikligt, så kan ett OS i den bästa av världar vara en krydda i en redan välfungerande stad. 

Är då ett vinter-OS i Sverige, och nu talar jag inte längre om Malmö (!), önskvärt? 

Nja, jag är fortfarande skeptisk utifrån en rad olika perspektiv, men tror ändå att Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder att sköta det på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Bara vi inte tror att vi ska skapa livskvalitet med hjälp av ett OS.