Här är tjejernas egna svar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
”Vi är just tjejer och därför idrottar vi inte och så vi värdesätter betydelsen av att vara med kompisarna”, det är deras egna svar på frågan om varför inte fler tjejer idrottar.
Tjejer idrotter på sina egna, speciella villkor enligt en undersökning som Karin Book skriver om. Foto: TT

 

En mindre andel tjejer/kvinnor än killar/män tränar/tävlar inom idrottsrörelsen (se SCB 2012). Tonårstjejer är mer benägna än killar att hoppa av idrotten. 

Faktum är att det är en mycket skev könsfördelning om vi ser till vem som representerar idrotten i media. 93 procent är män, visar en alldeles färsk undersökning.

När kommunerna bygger nya idrotts- och aktivitetsytor tenderar dessa att domineras av killar. Dock vill jag understryka att detta inte betyder att tjejer/kvinnor motionerar mindre än killar/män sett över livscykeln. 

Frågor till de yngre tjejerna

Danska Lokale og Anlægsfonden (LOA) har sedan 2013 haft fokus på ”udendørs anlæg og andre faciliteter, der i højere grad appellerer til piger”. Detta är ett mycket viktigt ämne! Satsningen ledde bland annat till rapporten ”Pigers idrætsdeltagelse – Hvorfor er der så mange piger, der ikke går till idræt?”, som utkom tidigare i år

Undersökningen som ligger till grund för rapporten är genomförd av forskare på Syddansk Universitet och Idrættens Analyseinstitut med stöd från LOA. Rapporten har följts upp på olika sätt, bl a i form av seminarier, och LOA har slagit fast att det behövs mer kunskap och försöksprojekt inom fältet. Bland annat bestämdes det att det skulle tillsättas en ungdomspanel och en så kallad ”følgegruppe”, med vilket menas en diskussions- eller fokus grupp med såväl forskare som praktiker som kan bidra med kunskap. 

Jag inbjöds till att medverka i fölgegruppen och för några veckor sedan hade vi vårt första möte i Köpenhamn på temat ”Piger, Ungdomsliv og Bevægelsesfaciliteter”. Som alltid tvekade jag att acceptera ett sådant åtagande, men som oftast kände jag mig berikad på tankar och kunskap efteråt. Fokusgrupper tenderar att ha den effekten! 

Inga oväntade svar

Mycket av mötet gick ut på att diskutera de resultat som kommit ut av samtal med ungdomspanelen. Panelen består av två grupper med tonårstjejer från två områden i Köpenhamn. 

De hade fått i uppgift att ange vad det beror på att de inte idrottar. De hade fått en mängd olika alternativ att välja bland. Svaren från de två grupperna var identiska. De anledningar som angavs var: 

- Jag använder min tid till att umgås med kompisar.

- Skolarbetet tar för mycket tid.

- Jag är i dålig form.

- Jag har ingen att gå med.

- Jag gör ett uppehåll.

Nu ska vi kanske  inte dra för stora växlar på denna, ganska begränsade undersökning, med tanke på att den idag växande mängd forskning rörande genus och idrott, men jag vill ändå lyfta några saker.

Därför att de är just tjejer

I de intervjuer med tjejerna som spelades upp kretsade det mycket kring det faktum att de var tjejer (en könsmedvetenhet) och kring det förstnämnda, d v s betydelsen av att vara med kompisarna. 

Även stressen kring skolarbetet nämndes av de flesta. 

Min första tanke när jag ser svaren är att föreningsidrotten har misslyckats. Idrotten ses, av dessa flickor, inte som en social arena där man träffar vänner och umgås. Här lyfte tjejerna istället fram köpcentra och caféer. Idrotten betraktas inte heller som något nyttigt i den bemärkelsen att fysisk aktivitet kan öka inlärningsförmågan och i sin tur skolarbetet. 

Idrotten ses som som en arena för prestation där det krävs att man är i god form från början, annars är man bortgjord, och inte som en arena för att röra sig på ett sunt sätt. 

Allt detta är värt att fundera över, men det som väckte mest förundran hos mig och övriga deltagare, som ju var där för att diskutera inte bara tjejer och ungdomsliv utan också ytor och anläggningar för idrott och fysisk aktivitet, var att ingen av tjejerna anger rumsliga förutsättningar som en avgörande faktor.  

Detta trots att det bland svarsalternativen fanns flera som handlade om tillgänglighet till lämpliga anläggningar, avstånd till anläggningar etc. 

Hallar eller anläggningar mindre viktiga

Som kulturgeograf, eller närmare bestämt stadsgeograf, vill jag gärna tro att rummet är en central del av våra liv. Jag är ganska övertygad om att det är så. Dock verkar detta inte finnas med i gemene mans medvetande. 

I alla fall inte i unga kvinnors, eller tjejers medvetande. Det finns en stor förmåga att diskutera kön och sociala sammanhang, vilket är väldigt bra, men inte de rumsliga sammanhangen. Jag har i flera olika undersökningar, inte bara i fölgegruppen, noterat en rumslig omedvetenhet och/eller oförmåga att artikulera rumsliga fenomen. 

Framöver kommer det, är jag tämligen säker på, att bli allt vanligare att tjejer i olika åldrar bjuds in i olika planeringssammanhang för att säkerställa att det i framtiden inte bara byggs pojk/mansdominerade ytor och anläggningar. För att ta plats och diskutera dessa rum måste det finnas en rumslig reflektionsförmåga. 

Åter till fölgegruppen och intervjuerna med ungdomspanelen: Först när de får följdfrågor om idrottsytor lyfter några av dem fram två aspekter, nämligen att pojkarna dominerar idrottsytorna och en önskan om att det skulle finnas fler sociala ytor kopplade till idrottsytorna. Det tar jag fasta på i nästa krönika.

Karin Book

Fakta

En alldeles färsk undersökning visar att det är en mycket skev könsfördelning om vi ser till vem som representerar idrotten i media. 93 procent är män. Undersökningen finns presenterad i en rapport som baseras på medieundersökningen Global media monitoring project, som genomförs vart femte år. Här kan ni läsa mer.

Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.