Att vara öppen för alla, ta ett ansvar för flyktingströmmarna och bidra till ökad folkhälsa. Se där de främsta utmaningarna för idrotten enligt idrottsminister Gabriel Wikström 

Han har ett drygt år på posten som folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. 

Knappt fyra månader före Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan i Göteborg, där han inledningstalar, gör han plats i den fullspäckade almanackan och tar sig tid att svara på frågor om idrottens roll i samhället för Träffpunkt Idrotts digitala bilaga.

Varför är det viktigt att alla som arbetar med idrotten på olika sätt såsom förbund, intresseorganisationer och kommuner, kommer samman och diskuterar gemensamma frågor?

- Det är viktigt att hela idrottsrörelsen och alla som arbetar med idrotten på olika sätt samlas för att vi har olika ansvar för idrotten. Vi har ansvar på olika nivåer, på olika sätt och för olika delar av idrotten. Vi har olika roller i idrottsrörelsen. Då är det viktigt att vi får tillfälle att mötas och samtala med varandra om hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans för att utveckla svensk idrott.

Vilka är idrottens tre största utmaningar just nu, anser du?

- Idrottens största utmaning är att se till att idrott är för alla, att vara en öppen organisation som vänder sig till alla oavsett bakgrund och förutsättningar. En viktig del av den utmaningen är att se till att avgifter och kostnader inom idrotten hålls på en så sådan nivå att de inte blir ett hinder för fler barn och unga att idrotta.

- Den flyktingström som nu kommer till Sverige är en av de största utmaningarna någonsin. Här har idrotten – och här tar idrotten – ett stort ansvar för att bidra till etablering för dem som flytt hit. Idrotten har en unik möjlighet att vara en betydande del av etableringen när människor kommer till Sverige. Jag är väldigt stolt över de insatser som idrottsrörelsen gör för nyanlända. De insatserna kommer att spela stor roll lång tid framöver.

- En tredje utmaning ser jag i idrottens betydelse för folkhälsan, där vi tydligt kan se att fysisk aktivitet har positiva effekter för hälsan. Jag välkomnar Riksidrottsförbundets nya strategi som handlar om det livslånga idrottandet för att få fler vuxna och äldre att vara fysiskt aktiva längre upp i åldrarna.

Hur kan du som minister skapa förutsättningar för att idrotten ska lyckas med de utmaningar du beskrivit?

- Jag för kontinuerligt samtal med idrottens företrädare – givetvis med Riksidrottsförbundet men också med enskilda specialidrottsförbund. Jag tror att idrotten själv är bäst på att bedöma hur den bäst kan arbeta med de här utmaningarna, och självklart i dialog med regeringen. Min uppfattning är att regeringen och idrotten i stor utsträckning drar åt samma håll och vill nå samma mål. Med gemensamma krafter ska vi ta oss an utmaningarna tillsammans.

Vad har gjort starkast intryck på dig vad gäller idrotten under ditt första år som minister? 

- Starkast intryck på mig har alla de insatser jag har sett idrottsrörelsen göra för nyanlända. Jag har besökt många idrottsföreningar och alla gör ett fantastiskt jobb. Ett exempel är hämtat från min egen hemtrakt. Det är fotbollsklubben i Norberg som anordnade en integrations-cup i somras för alla asylboenden i trakten. Inför cupen genomfördes utbildningar tillsammans med biblioteket för att lära sig fotbollsreglerna på svenska. Cupen blev en succé och en uppföljning planeras nu till sommaren. Klubben hittade också en och annan talang till sina fotbollslag.

- Ett annat exempel är Skogslottens Ryttarförening i Norrköping. De anordnar Flyktis som är en ridverksamhet för ensamkommande barn och ungdomar samt asylsökande. De vänder sig till barn och ungdomar från fyra asylboenden i Norrköpings kommun med möjlighet att få prova på att rida. 

- Detta är två av många fantastiska initiativ som tas av idrottsrörelsen för att hjälpa ensamkommande barn och unga att snabbare integrera och etablera sig i det svenska samhället. Det är ovärderligt med dessa ideella krafter.

Hur ser du på idrotten roll som kraft i samhällsbygget? 

- Idrotten är en stor del av samhället och därmed en viktig kraft. Det handlar inte bara om att få barn och unga att röra på sig, och vuxna för den delen, utan också om skolning i demokrati, delaktighet och jämställdhet. Många får med sig erfarenhet av att vara ledare inom idrotten och det har de nytta av resten av livet. Idrotten är och ska vara en stark kraft i samhällsbygget.

Hur kan idrottsrörelsen och kommunerna på bästa sätt driva ett gemensamt arbete för att minska skillnaden i medellivslängd mellan olika grupper?

 - Det bästa sättet att arbeta för en jämlik hälsa – och därmed minska skillnaderna i medellivslängd – är att kommunerna och idrottsrörelsen samverkar. Regeringen har satt upp ett viktigt och ambitiöst mål: att täppa till de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Framför allt kommer den nationella kommissionen för jämlik hälsa att bli en viktig del i det arbetet. Strategier och nationella planeri all ära, de blir ju ingenting om inte den lokala och regionala nivån omsätter dem i praktiken. Där spelar kommunerna och idrottsrörelsen en avgörande roll.

Hur ser du på utvecklingen inom några av de tunga idrotterna och deras internationella förbund, såsom fotbollen och friidrotten (Uefa, Fifa och IAAF)?

- Idrotten ska vara en demokratisk organisation där vi kan lita på att allt går rätt till på ett schysst sätt. De anklagelser som nu riktas mot några av de stora idrotterna riskerar att minska förtroendet för idrotten i allmänhet och de här idrotterna i synnerhet. Jag förväntar mig att de svenska förbunden gör allt som står i deras makt för att komma tillrätta med problemen och återskapa förtroendet för idrotten som en demokratisk organisation.