Det är bra att kommunerna räknar på om en ny arena kan bli lönsam, eller inte. Men egentligen spelar det inte så stor roll. Det är ändå GUD som bestämmer.

Nej, nu är det inte Gud fader i himmelen som avses, utan Globalisering, Urbanisering och Digitalisering – det tydligaste trenderna i samhället i dag.

- Du måste ta hänsyn till dem i din planering, Försöker du gå emot dem är du körd, säger Dan Persson, Idrottens Affärers krönikör och expert på arenor och idrottens roll i samhällsutveckling, till Träffpunkt Idrotts digitala bilaga.

Globalisering: På 80-talet gjorde telekombolagen reklamkampanjer med avslappnade tjänstemän i eka med fiskespö i någon svensk insjö, för att profilera att mobiltelefonen var vägen till friheten: att vara nåbar överallt. I dag är det inte svenska insjöar som gäller. Det är Barcelona, Kapstaden, Shanghai och Miami. Världen krymper och att ta flyget till USA i dag blivit detsamma som det var att ta tåget från Göteborg och hälsa på tjocka släkten i Stockholm för 20 år sedan. Eller bilen för 40 år sedan. 

Urbanisering: Det pågår en gigantisk folkomflyttning i Sverige från främst Norrlands inland till de stora kuststäderna Luleå, Umeå, Skellefteå och Sundsvall – för att inte prata om Stockholm som växer med en fullastad SL-buss om dagen och ett Östersund om året. Det påverkar inte bara kommunernas skatteunderlag i glesbygden, utan även idrotten. Färre invånare betyder svårare att få ihop lag och verksamhet – och att ortens idrottsplats inte alltid fyller ett behov längre. 

Digitalisering: Skrivmaskiner blev till terminaler som kopplades upp mot en stordator, som blev till stationär persondator, som blev till bärbar persondator, som blev till mobil med persondator med liknande funktioner och displaystorlek som snart gör persondatorn överflödig. Den mobila trafiken globalt sett har ökat med 69 procent det senaste året, enligt Mary Maker på det Silicon Valley-baserade riskkapitalbolaget Kleiner Perkins Caufield & Byers, vars årliga rapport om utveckling inom digitalisering har fler läsare än US Today. En fjärdedel av all mediekonsumtion sker i dag via mobilen, visar samma undersökning.

Efter denna lilla omvärldsanalys återvänder vi till de kommunala arenorna och evenemangen. Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö spelar i en egen liga. Många människor i närheten som kan besöka arenan för match, konsert eller Melodifestivalen, konsumera mat och dryck före, under och efter– och attraktiva städer att besöka för tillresande för en upplevelse utöver det vanliga.

Men hur är det med resten?

- Det beror på flera faktorer, bland annat hur mycket de som använder arenan och dess publik genererar i direkta och indirekta skatteintäkter, men också hur stora investeringarna i arenan är, och vad driftskostnaden och underhållskostnaden är, förklarar Dan Persson och tar ett exempel.

Kommunen bygger en ny arena för 500 miljoner. driftkostnaden är sju procent, det vill säga 35 miljoner om året. 

Intäktssidan består av direkta och indirekta skatteintäkter. 

Direkta: Avser exempelvis kommunalskatt på löner från föreningen som använder arenan, både spelare och anställd kanslipersonal. För en genomsnittlig SHL-förening ligger den summan på cirka 20 miljoner kronor. Lägg därtill kommunalskatt från cateringföretag, vaktbolag etc på cirka fem miljoner plus planhyra som SHL-föreningen betalar till kommunen på i snitt 15 miljoner om året. Därmed är vi uppe i cirka 40 miljoner kronor, alltså en högre summa än kostnaden driften. 

Indirekta: Alla de goda sidor idrotten bidrar med genom att föreningarna som hyr in sig i arenan inte bara bedriver elitidrott, utan även ungdomsidrott. Värdet av att ungdomar lär sig packa väskan, komma i tid, lära sig ta instruktion från vuxna ledare och samarbeta med ungdomar från andra kulturer och sociala hemförhållanden är svår att uppskatta, men all forskning visar att idrotten är en bra plats att vara på för att kunna ta klivet in i vuxenlivet med allt vad det innebär. Att helt enkelt bli en människa som hamnar ”innanför” istället för ”utanför”. 

- Egentligen kanske det är de indirekta intäkterna som är mest värda på sikt, och därför just dessa som kommunerna borde väga in extra, säger Dan Persson.

Nyckeltal för Dan Persson när det gäller förutsättningar för lönsamma arenor är två procent i Bruttoregionalprodukt, BRP (det vill säga regional BNP). 

Mindre arenor för artister

Eventuell lönsamhet för kommunen beror dock också på vilken typ av arena och vilka idrotter som använder arenan, för att lyckas skapa andra intäkter än intäkter från lagen som hyr arenan. 

Mindre arenor har större chans att locka konsertartister än större: Det finns många artister som drar 5 000-6 000 åskådare, få som drar 30 000-50 000. Det innebär att ishockeyarena kan vara en bättre investering än en större fotbollsarena. 

- Antalet matcher talar också för hockeyn. SHL-lagen har tjugoåtta hemmamatcher, plus slutspelsmatcher eller kvalmatcher för de flesta av lagen. Det ska jämföras med Allsvenskan i fotboll med femton hemmamatcher och inget slutspel. Därmed blir det självklart en skillnad i kommunal intäkt både vad gäller direkta skatteintäkter och planhyra, säger Dan Persson. 

Å andra sidan lockar fotbollsföreningen fler ungdomar, vilket ökar de indirekta intäkterna på sikt tack vare antalet ungdomar som hamnar ”innanför”.

Val för beslutsfattarna

Gemensamt för de båda, stora idrotterna är dock att de direkta skatteintäkterna från restaurangbranschen är höga, då de båda idrotterna har genomfört undersökningar som visar att drygt 60 procent av matchbesökarna äter och dricker före eller efter matchen. 

Bandy i inomhushallar blir sällan en lönsam affär för kommunen – både investeringskostnaderna och underhållskostnaderna är höga i relation till användande och publik - medan sporthallen för basket kan bli lönsam tack vare stor integrationseffekt och därmed stora indirekta skatteintäkter på sikt.

Det är många val att göra för beslutsfattarna i en kommun innan den nya arenan eventuellt står på plats. Men valen måste göras.

Om kommunens beslutsfattare inte överlåter det till GUD, vill säga…