Nio av tio barn och ungdomar i Sverige är eller har varit med i en idrottsförening. Vart åttonde barn har upplevt kränkningar inom sin idrott. Så här arbetar aktörerna som sätter barn och ungdomar främst med idrotts- och fritidsfrågor.

Tredje perioden av ishockeymatchen. Laget toppas, en del spelare bänkas. ”Vi måste vinna den här matchen”, säger tränaren. SHL-slutspelet 2015? Nej, det skulle kunna vara vilken barn- eller ungdomsmatch som helst i Sverige i dag. 

- Hälften av ledarna uppger att det är okej att toppa laget. Fyra av tio tycker att toppning gör laget bättre på sikt. Orden är Helene Olssons, projektledare på Rädda Barnen. Påståendena grundar sig i en nyligen genomförd Sifo-undersökning om barn- och ungdomsidrotten på uppdrag av Rädda Barnen. 

- När man frågor barnen varför de deltar i idrott svarar de att de gör det för att det är roligt och att de vill träffa kompisar. Endast tre procent säger att det är viktigast att vinna. Barnen själva uppger att det inte känns bra när ledarna toppar laget. Vi får helt skilda svar från barnen och ledarna, berättar Helene Olsson.

Viktigt lyssna på barnen

I Riksidrottsstyrelsens ”Anvisningar för barn- och ungdomsidrott” står det följande: ”All idrottsverksamhet för barn och ungdomar ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Idrott för barn ska vara lekfull och i första hand inriktas på glädje och motorisk utveckling”. Det rimmar dåligt med toppningar och tidiga elitsatsningar. 

- Vi måste ta ett barn- och inte ett vuxenperspektiv i de här frågorna. Viktigast av allt är att lyssna på barnen; vad säger de? vad vill de göra? på vilket sätt vill de idrotta? säger Helene Olsson. 

Rädda Barnen finns på många arenor där de bevakar barns rättigheter, idrotten är inget undantag. Projektet High Five, där Helene Olsson är projektledare, startade 2012. Tillsammans med Rädda Barnen, kommunen eller SISU Idrottsutbildarna kan föreningar genomföra projektet där utbildningsmaterialet ”fem steg till en handlingsplan” ingår. 

Ingen fredad zon

Handlingsplanen, som tar avstamp i barnkonventionen och idrottens idéprogram Idrotten vill, innehåller förebyggande insatser mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling samt konkreta åtgärder för hur föreningen ska agera om något inträffar.

- Vår utgångspunkt är att idrotten ger väldigt mycket för den enskilde individen. Vi vet att det är bra fysiskt, psykiskt och socialt bra för barn att idrotta, säger Helene Olsson.

Idrott är överlägset den fritidsaktivitet som lockar flest barn och ungdomar. Nästan 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Men idrotten är en spegling av samhället i stort och därmed ingen fredad zon för mobbning, diskriminering och kränkande behandling. 

Stort behov av High Five

Enligt en undersökning av antimobbningsorganisationen Friends har vart åttonde barn upplevt kränkningar inom sin idrott. En undersökning genomförd av Rädda Barnen visar att 42 procent av de tillfrågade idrottsföräldrarna har hört eller sett barn kränka andra barn.  

- Vi tar emot samtal från föräldrar som kan gälla allt från att deras barn inte får vara med och spela till frågor om sexuella övergrepp. Även föreningar, ledare och barn tar kontakt med oss. Vi såg att det fanns ett stort behov av ett projekt som High Five, säger Helene Olsson. 

I dagsläget samarbetar Rädda Barnen med ett tjugotal kommuner och en rad idrottsföreningar har deltagit i projektet High Five. 

- Många kommuner ser väldigt positivt på en modell för hur man kan arbeta med frågor som rör diskriminering, kränkningar och mobbning. Hade vi större personella resurser är jag helt övertygad om att vi har haft samverkan i fler kommuner, säger Helene Olsson. 

Särskilt utsatta barn

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är en statlig myndighet som bland annat tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Där ingår idrottsfrågor. Oscar Svensson arbetar som utredare på myndigheten och deras undersökningar visar även på andra orosmoln för barn- och ungdomsidrotten. 

- Vi ser flera varningssignaler i våra undersökningar. Det är exempelvis betydligt vanligare bland unga med funktionsnedsättning, och unga som inte identifierar sig som heterosexuella, att avstå från att besöka en fritidsverksamhet på grund av rädsla att bli dåligt bemötta: cirka 30 procent jämfört med 13 procent bland övriga unga. Ser vi specifikt till de som inte identifierar sig som heterosexuella så är det tre gånger så vanligt att ha blivit mobbad eller utfryst i samband med idrottsutövande jämfört med övriga unga, säger Oscar Svensson. 

Sajt med tips och stöd

MUCF avslutade nyligen ett uppdrag som går ut på att kartlägga hur föreningar arbetar förebyggande mot sexuella övergrepp och kränkningar. I det uppdraget var idrottsföreningar en viktig målgrupp. 

- Syftet är att sammanställa vad som görs och återkoppla dessa erfarenheter tillbaka till föreningar, så att fler kan inspireras och utveckla ett eget arbete. Detta gjorde vi genom att tillgängliggöra erfarenheterna på webbsidan Gråzon, Gränsfall, Glasklart - www.granser.nu - där föreningar kan gå in och få tips, stöd och vägledning i hur de själva skulle kunna utveckla ett förebyggande arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp, säger Oscar Svensson. 

MUCF:s och Rädda Barnens arbete pågår parallellt med de insatser som redan bedrivs av Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Idrotts- och fritidsfrågor är av stor vikt för aktörerna som sätter barns och ungdomars bästa i främsta rummet. 

Här hittar du mer info om Träffpunkt idrott