budgetproposition
Mera idrott men mindre pengar
Sitter och lusläser regeringsförklaringen från den regering som skulle göra ett s.k. paradigmskifte. Ett sådant skulle bla betyda att verkligen satsa på idrotten efter några år av nonchalans från socialdemokratiska regeringar.
Det här är det enda vi nu kan läsa:
"Fritidskortet är en viktig satsning på barns och ungdomars möjlighet till meningsfull aktivitet och samhörighet. I fotbollslaget och dansgruppen skapas alternativ till gängens gemenskap."
Fritidskortet handlar om att ge barn och ungdomar med sämre ekonomiska förutsättningar bättre möjligheter till idrott. En fin tanke. Hur det i övrigt kommer att fungera har vi egentligen ingen aning om. Och idrottens framtid kräver mer än så.
Det enda vi vet är att idrottsrörelsen inte får möjlighet att disponera pengarna på det bästa sättet.
Nu måste idrotten uppgraderas
Regeringen har presenterat budgetpropositionen. Det var ju extra spännande, när vi nu efter åtta år har fått ett regeringsskifte.
Själv hade jag stora förväntningar. Ledordet för regeringen är ju ”paradigmskifte”. Varför skulle det begränsas till åtgärder mot brottslighet och en bättre integration? Många av oss önskade förändring på idrottens område. Att man kunde se en mer självständig idrottsrörelse med ökade anslag utan politiska pekpinnar.
I en krönika 2006 skrev jag så här om Fredrik Reinfeldts första regering , där Lena Adelsohn Liljeroth var en kunnig och uppskattad kultur- och idrottsminister:
”Nu har vi fått en ny regering, som i budgetpropositionen talar väl om idrottsrörelsens självständighet. Tänk om vi fått en regering som tror att idrottsledare är bättre på att utveckla idrotten än regeringstjänstemän”.
Men hur blev det, då?
Långsiktig återhämning
På RF:s hemsida kunde vi läsa:
Äntligen, mer skolidrott!
I höstbudgeten presenterades höjt anslaget på 19 miljoner kronor. Utöver det gör regeringen flera satsningar som främjar aktivitet och stöder idrottsutövning. Att utöka ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar och att ge stöd till fri simskola är två exempel.
– Idrottsrörelsen fyller en mycket viktig funktion i samhället och det är glädjande att vi höjer anslagen till idrotten och på så sätt uppfyller vallöftet från 2014.
Fler ska kunna simma!
– Extra glädjande är att vi möjliggör avgiftsfri simundervisning, som både ökar simkunnigheten och på sikt kan stärka simsporten, säger idrottsminister Annika Strandhäll.
Regeringen föreslår från och med 2018 en ökning med 19 miljoner kronor årligen för insatser främst inom barn- och ung¬domsidrotten, vilket betyder att stödet ökat med 227 miljoner kronor jämfört med 2014.
1 954 miljoner till idrotten!
Regeringen ökar stödet till idrottsrörelsen med 19 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2018. Idrottens stöd blir sammanlagt 1 954 miljoner kronor.
– Jag välkomnar att regeringen ökar idrottens stöd. Socialdemokraterna ska ha ett erkännande för att de har uppfyllt sitt vallöfte att öka stödet till idrotten med 227 miljoner kronor under mandatperioden, betonar Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.
Det särskilda stöd till idrotten som initierades av regeringen 2015 för arbete med integration fortsätter och har blivit en del av det ordinarie anslaget.
1,7 miljarder till idrotten
1,2 miljarder, plus ytterligare ett år med Idrottslyftets 500 miljoner. Det är idrottens anslag i regeringens budgetproposition för 2010. RF:s ordförande Karin Mattsson Weijber är belåten med tanke på konjunkturen.
I våras fattade riksdagen beslutet att statens stöd till idrottsrörelsen ska gå via statsbudgeten, och inte längre som en del av Svenska Spels vinst. Landets idrottsföreningar säger att statens stöd blir allt viktigare för deras verksamhet.
Årets budgetspropositions spelar därför en särskilt stor roll för svensk idrott. Enligt regeringen ska stödet vara "förutsägbart och stabilt", det vill säga att den nivå som regeringen nu lägger ska ligga kvar ett antal år framöver.
