idrottspolitik
Tillsammans påverkar vi politiken
Att idrottsrörelsen är en viktig och positiv kraft i samhället är både politiken, näringsliv och civilsamhället eniga om. Med 3,2 miljoner medlemmar i 20 000 ideella föreningar och 650 000 ledare håller vi barn, ungdomar och vuxna i rörelse i flera hundra olika idrottsgrenar. Idrottsrörelsen skapar, förutom den fantastiska idrotten i sig, en rad positiva bieffekter som vi kallar samhällsnytta, skriver RFs ordförande, Björn Eriksson.
Vi går nu mot sommar och det är inte lång tid kvar tills det är val i Sverige. Under den här mandatperioden har idrottens roll stärkts. Det som länge varit känt av oss själva har blivit tydligare utåt. Fler ser idrottens roll och vilken samhällsnytta vi bidrar till.
Ett tjat om idrottens betydelse, men…
Kulturpolitik... regeringens kulturpolitik... kulturminister Alice Bah... kulturarbetarna tycker...Kulturområdet och media...
Varenda dag jag åker mellan jobbaktiviteter med bilen lyssnar jag på radions P1, varenda dag är det någon som uttalar sig eller presenterar kulturpolitik, skriver Willy Berggren.
Varenda dag media presenterar idrott är det i form av genomförda matcher, resultat eller enskild idrottares förehavanden. Var är programmen, inslagen om regeringens idrottspolitik, var är vår idrottsminister, var finns Sveriges största folkrörelse i svensk politik?
Just hemkommen från EU-konferens om Dual Careers (idrottarens dubbla karriärer) som i år arrangerades i Århus Danmark.
Regeringen använder både morot och piska
Idrottsrörelsen lockas med en morot av fortsatt höjda statsanslag om regeringens budget röstas igenom. Men aldrig tidigare har samtidigt piskan visats lika tydligt som nu. Regeringen budskap är glasklart. Visa vad de allt större anslagen går till. Vad har de för effekt?
Den svenska idrottspolitiska kartan håller på att ritas om. Vilken stig ska väljas till fler aktiva och bättre hälsa? Jag försöker förstå och hitta någorlunda rätt i alla de tre roller som jag har som forskare, idrottspolitisk expert inom kommunsektorn och som förtroendevald inom idrottsrörelsen. Vad är det som händer?
Äntligen, mer skolidrott!
I höstbudgeten presenterades höjt anslaget på 19 miljoner kronor. Utöver det gör regeringen flera satsningar som främjar aktivitet och stöder idrottsutövning. Att utöka ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar och att ge stöd till fri simskola är två exempel.
– Idrottsrörelsen fyller en mycket viktig funktion i samhället och det är glädjande att vi höjer anslagen till idrotten och på så sätt uppfyller vallöftet från 2014.
Fler ska kunna simma!
– Extra glädjande är att vi möjliggör avgiftsfri simundervisning, som både ökar simkunnigheten och på sikt kan stärka simsporten, säger idrottsminister Annika Strandhäll.
Regeringen föreslår från och med 2018 en ökning med 19 miljoner kronor årligen för insatser främst inom barn- och ung¬domsidrotten, vilket betyder att stödet ökat med 227 miljoner kronor jämfört med 2014.
Regeringsförklaring utan idrott!
Häromdagen lyssnade jag på vår statsminister. Han läste upp regeringsförklaringen inför nyfikna riksdagsledamöter. Han sa inget om idrott. Kan det vara sant? Kanske gjorde han det, när jag gick ut i köket och hämtade kaffe, eller reste mig och öppnade, när grannen ringde på för att låna en borr?
Jag laddade ned regeringsförklaringen från regeringens hemsida. Läste noga både en och två gånger. Inget om idrott. Sökte då ”idrott” i dokumentet. Blixtsnabbt kom svaret: ”Adobe Acrobat Reader har sökt klart i dokumentet. Inga träffar.”
Ett misstroende!
Regeringsförklaringen 2017 visar ett stort misstroende mot svensk idrottsrörelse. Och samtidigt är den ett underbetyg till idrottens arbete med opinionsbildning.
Konflikt mellan idrotten och allianspolitikerna
Allianspartierna om relationen mellan stat och idrottsrörelsen. Alliansens idrottspolitiska talesmän skriver på Dagens Samhälle. Ni kan läsa artikeln i slutet av denna krönika.
