Nu måste idrotten uppgraderas
Krönika | Publicerad: 2022-11-13 15:34
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Regeringen har presenterat budgetpropositionen. Det var ju extra spännande, när vi nu efter åtta år har fått ett regeringsskifte.
Själv hade jag stora förväntningar. Ledordet för regeringen är ju ”paradigmskifte”. Varför skulle det begränsas till åtgärder mot brottslighet och en bättre integration? Många av oss önskade förändring på idrottens område. Att man kunde se en mer självständig idrottsrörelse med ökade anslag utan politiska pekpinnar.
Innan valet hade Socialdemokraterna lovat en plan för upprustning av arenor och idrottshallar i Sverige. men efter valet har varit tvärtyst från den nya regeringen på den punkten.
I en krönika 2006 skrev jag så här om Fredrik Reinfeldts första regering , där Lena Adelsohn Liljeroth var en kunnig och uppskattad kultur- och idrottsminister:
”Nu har vi fått en ny regering, som i budgetpropositionen talar väl om idrottsrörelsens självständighet. Tänk om vi fått en regering som tror att idrottsledare är bättre på att utveckla idrotten än regeringstjänstemän”.
Men hur blev det, då?
Långsiktig återhämning
På RF:s hemsida kunde vi läsa:
Riksidrottsförbundet välkomnar de satsningar som berör idrottsrörelsen men saknar initiativ för en långsiktig återhämning efter pandemin och för att lösa bristen på idrottsanläggningar.”
Inte ett ord om storleken på statsstödet eller friheten att själv bestämma över hur pengarna används. Men visst är bristen på anläggningar helt central.
2008 var det statliga stödet till idrotten (inkl. SISU) 1 982 miljoner. 2018 var det 2 137 miljoner, en höjning med 7, 8 procent på 10 år! Och i budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen 2 091 miljoner med reservation för att tabellerna i budgetpropositionen på det här området är mycket svåra att förstå, inte minst jämföra anslag över tid.
Riksidrottsledningarna har därmed under mer än tio år misslyckats med en av sina viktigaste uppgifter, att öka de statliga satsningarna på landets största och mest livaktiga folkrörelse. Den nya regeringen räddar inte ansiktet på ledningen.
Under senare år har idrotten, precis som andra organisationer och delar av näringslivet, fått stora belopp i kompensationsstöd på grund av Corona.
Färre unga idrottar
I budgetpropositionen kan man också läsa, att en studie från Centrum för idrottsforskning visar, att ”ungas idrotts- och träningsaktiviteter varit förhållandevis konstant under åren 2020 – 2021 jämfört med tiden före pandemin.”
Det var tyvärr riktigt illa, innan pandemin slog till. Centrum för idrottsforskning redovisade i sin rapport ”Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019” att allt färre unga idrottar. En sammanställning över de tio största förbunden inom RF visade, att endast två ökar (gymnastik och simning) medan övriga förlorar, några väldigt mycket. Vi ska akta oss för att skylla tillbakagången på pandemin.
Vilka är då de satsningar som RF ”välkomnar”?
För det första vill regeringen att ”medel tillförs för idrottsverksamhet i utsatta områden.”
100 miljoner årligen ska satsas på ”brottsförebyggande arbete” i utsatta områden.
25 – 50 miljoner årligen ska satsas på ”äldrelyft” under de närmaste tre åren. Och drygt 100 nya miljoner ska årligen användas för satsningar för att förebygga ohälsa och ensamhet bland de äldre, varav rimligen idrotten kommer att kunna få en del.
Vi som levt ett liv i idrotten har upplevt glädjen, känt gemenskapen och respekten och i idrotten fått goda föredömen. Jag vill inte förstöra glädjen i regerings- och RF-kansli. Ha inte för stora förhoppningar. De allra flesta idrottsledare engagerade sig inte i idrotten för att bli entreprenörer för politiskt beställda tjänster inom kriminalvård, socialvård och äldrevård.
Regeringen vill också främja barns och ungas möjligheter att delta i förenings- och idrottslivet. 50 miljoner första 2023, 731 miljoner 2024 och 792 miljoner 2025. Bakgrunden är den här formuleringen: ”Svensk föreningsidrott är socialt stratifierad. Ojämlika förutsättningar i samhället återspeglas även på idrottens område.” Regeringen föreslår därför ett s.k
fritidskort utan att berätta om detaljerna. Måtte det inte bli ett stöd för att höja medlems- och aktivitetsavgifter i föreningarna ytterligare.
Tyst om elitidrott
Och vad sägs då om elitidrotten?
”Det är svårt att bedöma resultatet av idrottens internationella konkurrenskraft, ” skriver regeringen i propositionen. Några extra pengar till detta anvisar man inte.
Det är både osant och olyckligt.
Under hösten 2020 var RF-rapporten ”Remiss – elitidrott 2030” på remiss hos specialförbunden.
Där kan vi bl.a. läsa om hur Sveriges ställning i världens elitidrott kraftigt försämras. ”Något är på väg att spricka”, kan man läsa på sidan 12, där rubriken är ”Ett sluttande plan.”
Stora ekonomiska resurser önskas, inte minst till de förbund, som saknar eller har små kommersiella intäkter. 600 – 700 miljoner kronor behöver tillföras under perioden 2025 – 2030. Några sådana pengar finns inte.
När vi om några år ska förstå vad denna budgetproposition betydde för idrotten kanske den här meningen får stor uppmärksamhet:
”Regeringen avser att utifrån detta öppna en dialog med Sveriges Riksidrottsförbund om ändamålsenliga förändringar i fördelningen av statens stöd till idrotten.”
Kan vi hoppas att denna dialog slutar med att staten bestämmer sig för att satsa mer resurser på att ”stödja en fri och självständig folkrörelse” som det står i inledningen till budgetpropositionens idrottsavsnitt. Måtte allt fler politiska pekpinnar ställas undan efter paradigmskiftet.
Och får vi hoppas att direktiv till en ny utredning om statens stöd till idrotten kommer inom kort?
Mest lästa just nu
Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr
Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.
Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.
SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.
Idag inleds bilsporttävlingen Race of Championsigång på isarna utanför Piteå havsbad. Ett evenemang som lockar världseliten inom olika motorsporter och som tidigare har arrangerats bland annat i Barcelona, Peking, Mexico City, London och Miami. Från världsmetropoler till Piteå havsbad för en folk- och motorfest.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Luftslott – eller en seriös satsning? Framtiden ger svar.
Hamburgerkedjan Brödernas intåg i Hockeyettan-laget Väsby IK, rör upp känslor i hockey-Sverige. Högst ropade Aftonbladet som skrek i falsett att Väsby har ”sålt sin själ, falskhet & tjuveri”
Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering.
– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).
Striden om läsarna, och tittarna, tar fart. Tidningarnas kamp intensifieras. Expressen är senaste beviset. En stor satsning är presenterad och består av att locka människor som vill ha levande bilder. Expressen har säkrat tv-rättigheterna till ett 60-tal försäsongsmatcher i fotboll.
Hockeyallsvenska Djurgården har presenterat ännu en profilvärvning, 36-årige Linus Klasen, närmast från spel i den schweiziska andra ligan med EHC Visp. Av familjeskäl har Klasen valt att bryta kontraktet och flytta hem till Huddinge. Avtalet är på tre år och han väntas debutera redan till helgen.
Skriv kommentar