Partiernas olika syn på idrott

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

”Det finns viktigare saker än idrott!”

Så sa han, den kände politikern, när jag gnällde över att ingen vare sig frågade om eller svarade något om idrott i valrörelsen. 

Egentligen behövde han inte berätta det för mig, när dödsskjutningarna når europeiska rekordnivåer. Men att inte vara viktigast borde inte vara detsamma som att vara bortglömd.

Tyvärr ser dessa tragedier ut att vara idrottens enda chans att få vara med på ett hörn i valrörelsen. Idag gick jag igenom alla de politiska partiernas valmanifest, d.v.s. den handling som de på hemsidan presenterar som sin ”valplattform.”Resultatet är nedslående

Partierna bryr sig inte om idrott

Inte ett ord om idrott i valmanifesten från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Centerpartiet och socialdemokraterna klämmer fram varsin självklarhet om allas möjligheter att delta. Inte heller moderaterna får fram något om idrott i sitt manifest ”Så får vi ordning på Sverige.”

Två partier, socialdemokraterna och moderaterna, har vid sidan av valmanifesten ställt ut löften om idrott.

Regeringspartiet gjorde ett särskilt utspel den 15 augusti, då man presenterade att man ”vill ge ökade resurser till idrotten och fler idrottsledare i utsatta områden”.

Det var troligen ett svar på moderaternas utspel några dagar tidigare, då man lovade ”ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.”

Så vill de två stora partierna återigen använda idrotten för att lösa problem som samhället i övrigt inte klarar av. Nästan allt annat ser tyvärr ut att misslyckas i s.k. utsatta områden. Varför skulle idrotten lyckas? Och hur ska det gå till? Vilka föreningsledare vill ge sig på ännu en svår uppgift? Men den förre rikspolischefen Björn Eriksson, nu RF-ordförande, är lyrisk.

Allt mindre pengar

I ett pressmeddelande från RF samma dag säger han:

 ”Jag gläds åt att bland annat Sveriges två största partier ser kraften som finns i idrottsrörelsen. Känner mig som ett förväntansfullt barn som hoppas på ett hårt paket under granen. Det är vad som händer efter valdagen som är det viktiga.”

Den svenska idrotten behöver mer resurser. Då krävs hårt idrottspolitiskt arbete. Att hoppas på tomten är ingen lösning. Tomtens säck är tom.

2008 var det statliga stödet till idrotten (inkl. SISU) 1 982 miljoner. 2018 var det 2 137 miljoner, en höjning med 7, 8 procent på 10 år! 

Riksidrottsledningarna har därmed under mer än tio år misslyckats med sin viktigaste uppgift, att öka de statliga satsningarna på landets största och mest livaktiga folkrörelse.

Den massiva idrottspolitiska offensiv som många av oss hoppades på i valrörelsen 2022 har lyst med sin frånvaro.

Diskussionerna om hur idrottens ska kunna komma ”tillbaka efter Coronan” skymmer också det faktum att det var riktigt illa, redan innan pandemin slog till. Centrum för idrottsforskning redovisade i sin rapport ”Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019” att allt färre unga idrottar. En sammanställning över de tio största förbunden inom RF visade, att endast två ökar (gymnastik och simning) medan övriga förlorar, några väldigt mycket.

Visst vore det spännande, om något parti i sitt valmanifest hade berättat om att idrotten behöver mer resurser och exemplifierat med t.ex. elitidrotten. De fantastiska framgångar som t.ex. Sarah Sjöström, Daniel Ståhl och Simon Pettersson har svarat för under senare år har fått många att tro, att svensk elitidrott har stärkt sin ställning. Men så är det tyvärr inte.

Under hösten 2020 var rapporten ”Remiss – elitidrott 2030” på remiss hos specialförbunden. 

Där kan vi bl.a. läsa om hur Sveriges ställning i världens elitidrott kraftigt försämras. ”Något är på väg att spricka”, kan man läsa på sidan 12, där rubriken är ”Ett sluttande plan.”

Stora ekonomiska resurser önskas, inte minst till de förbund, som saknar eller har små kommersiella intäkter. 600 – 700 miljoner kronor behöver tillföras under perioden 2025 – 2030.

Idrott - utbildning hör ihop

Helt akterseglade av andra länder har vi blivit, när det gäller att kombinera elitidrott och högre studier. Och inget görs för att förbättra eländet.

Ännu en gång. 

De politiska partier som nämner något konkret om ”idrott” i valmanifesten vill nu ge ideellt arbetande ökade resurser för att klara av problem i ”utsatta områden.”

Ytterligare en ”samhällsuppgift” läggs till de övriga. När ska idrottens ledare få en möjlighet att utveckla idrotten efter egna önskemål – inte i första hand vara entreprenör för politikers beställningar? Är det fortfarande i sin ordning om idrottsrörelsen i första hand sysslar med idrott?

Mobilisera hela idrottsrörelsen i valrörelsens sista timmar! Tro inte på tomen!

Lars Liljegren

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Dagens hjältar i idrotten är ishockeylaget Björklöven! När fotbollens damallsvenska Umeå IK har jätteproblem och känner oro inför framtiden kommer hjälpen från hockeygänget, grannarna i Umeå! Hockeyn stöttar fotbollen med pengar.

"Det är viktigt för Umeås utveckling att vi har elitidrott", betonar Björklövens vd , Anders Blomberg.

Inom idrottsrörelsen växer oron för de dramatiska konsekvenser som högre elpriser riskerar få för idrottsföreningarna. Lugnande besked om elstöd för föreningar måste komma nu.

Den 17 november 2022 firar Svenska ishockeyförbundet 100 år med Tidernas Hockeygala i Avicii Arena. Galan direktsänds i SVT 1 med start kl 20.00. Under kvällen ska svensk ishockeys historia uppmärksammas och hyllas. Flera tunga priser ska delas ut, i synnerhet Tidernas Ögonblick där svenska folket utgör jury.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Han började som sportreferent hemma i Kalmar på 80-talet. Idag är han mångmiljonär och en av de främsta innovatörerna i Europa för sändning av sport i TV. Och han ger sig inte. Han ser nya affärsmöjligheter ideligen. 

Jonas Persson är en auktoritet på TV-marknaden sedan han 1994 grundade IEC in Sports som växte till en verksamhet med tv-rättigheter över hela världen.  

Nu expanderar båda hans nya bolag, Commercial Sports Media och Sportway . 

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.