Så olika, och ändå lika idrottsförbund
”Anders lunch.” Så stod det på två dagar i min kalender den senaste veckan.
Den ene Anders, relativt ung, leder ett stort och folkkärt förbund med stora kommersiella intäkter. Den andre Anders, lite äldre och med ytterst kvalificerat ledarskap i försvaret på meritlistan, leder ett förbund med stora framgångar i den svenska idrottshistorien.

Anders Larsson i Ishockeyförbundet och Anders Emanuelsson i Mångkampsförbundet – två fina ledare med en gemensam ambition, att utveckla och hålla ihop den svenska idrottsrörelsen.
Låt oss börja med lite statistik från de två förbunden.
Mellan åren 2007 och 2017 minskade antalet föreningar för båda, med 14 procent för ishockeyn och med 17 procent för mångkampen.
Skilda förändringar
Under samma tid minskade antalet lokala aktivitetstillfällen för barn och ungdomar för ishockeyn med en procent, medan de ökade med 16 procent för mångkampen.
Det lilla förbundet har utvecklat idrotten, så att det har blivit allt roligare för unga att vara med i mångkamp.
Det följer mönstret. De stora lagidrotternas aktivitet minskar, medan de mindre individuella idrotterna ökar. Alla vet vi om, att de stora lagidrotterna tar mest stryk av det faktum att tusentals människor flyttar till de storstadsområden, där anläggningarna inte finns.
Många små förbund ser nu ut att bli av med en stor andel av sitt centrala stöd, när de inte når upp till tillräckligt antal sammankomster för lokalt aktivitetsstöd eller antal föreningar. Käcka tjänstemän på RF-kansliet och ledamöter i Riksidrottsstyrelsen uppmanar företrädare för de små förbunden att slå sig samman med de större.
Så talar pratmakare utan erfarenhet av att leda förbund och utan känsla för idrottens väsen. Så gör myndigheter och företag. Det är svårare, för att inte säga omöjligt eller olämpligt, att göra det med organisationer som har själ och hjärta.
Omgivningen utanför idrotten förvånas nu över att landets största folkrörelse är den enda som systematiskt försöker göra sig av med medlemmar.
Nu har de mindre förbunden av RF fått reda på, att historiska siffror ska ligga till grund för bedömningen av vilka som ska få lämna organisationen eller få mindre stöd. Det självklara alternativet hade ju varit att t.ex. låta 2022 års siffror bilda underlag för bedömningen. En sådan framtidssignal skapar engagemang och kamplust och en vilja att förbättra sig. De nuvarande beskeden om retroaktivitet skapar missmod och förtvivlan.
Började mäta viktiga nyckeltal
Jag vet vad jag pratar om. I Fäktförbundet började vi mäta och följa viktiga nyckeltal. Och efter något år gav det resultat. Med stor stolthet skrev jag följande i en verksamhetsberättelse för Svenska Fäktförbundet:
”Om Svenska Fäktförbundets ökning hade varit svensk idrotts, skulle antalet
aktivitetstillfällen ha varit 72 miljoner istället för 52 miljoner år 2013”.
När jag talar med de båda ringer Leif Östlings fråga i huvudet: ”Vad fan får jag för pengarna?” Det var lätt att svara honom. Han fick bl.a. en kostnadsfri civilekonomutbildning vid Göteborgs universitet och en civilingenjörsutbildning vid Chalmers.
Det är mycket svårare att berätta vilken nytta Mångkampsförbundet och Ishockeyförbundet har av alla de statliga pengar som går till RF. Och för Mångkampens del är man dessutom på väg att förlora den lilla rännil som tar sig förbi RF-kansliet.
Sex stora förbund (ishockey, handboll, fotboll, basket, simning och bandy) gjorde sin ”Östling” i en motion till RF-stämman i våras. Den hade den träffande rubriken ”En slagkraftig organisation på central och regional nivå med idrotten i fokus.”
Även om motionen var mycket allmänt skriven, är det ingen hemlighet vad den handlade om. Det var en kritik mot att basstödet till SF inte har ökat, samtidigt som RF:s personalkostnader ökade med 17 procent på två år. Det var en kritik mot alla de ”politiska beställningar” som regering och riksdag gjort. Det kallas ”skolsatsning”, ”etableringsstöd för nyanlända”, ”idrottsaktivitet för äldre” och mycket annat.
130 miljoner till annat
När jag själv räknade, fick jag ihop 130 miljoner kronor per år, som svensk idrott, om ledarna själva hade fått välja, skulle ha använt på ett helt annat sätt. Varför vågade inte Riksidrottsstyrelsen säga nej till de mest provocerande tokigheterna?
Idrottsrörelsens alldeles vardagliga och normala verksamhet är den bästa vägen in i det svenska samhället för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
När jag pratar med dessa två förbundsordföranden, konstaterar jag, att för dem får varje beslut i Riksidrottsstyrelsen en mycket konkret betydelse i det egna förbundet. De besjälas av ambitionen att hålla ihop svensk idrottsrörelse. Och jag ställer den naturliga frågan: ”Varför är inte båda redan med i Riksidrottsstyrelsen?”
I tolv år var jag själv med där. En stor andel av oss var på den tiden förbundsordföranden i special- eller distriktsförbund. Styrelsen leddes av Arne Ljungqvist.
Undvika tokigheter
Med en bättre ledning skulle många tokigheter under senare år ha kunnat undvikas. Av de 10 ordinarie ledamöterna är endast en (!) förbundsordförande. Några har en gång varit det. Att de allra flesta är vänliga och trevliga personer är en helt annan historia.
I RF:s valberedning är det dessutom så fantastiskt, att ingen fram till stämman 2019 hade varit med i den Riksidrottsstyrelse som man ska föreslå kandidater till. Nu finns en med den erfarenheten.
Det är ingen hemlighet att flera stora förbund med stora kommersiella intäkter nu på allvar diskuterar om man ska ta ett ansvar och engagera sig bättre i RF-diskussionen eller mer eller mindre klara sig utan RF.
Samtliga specialförbund borde börja med att konstatera, att den yttersta ledningen inte är något för idrottsledarskapets lättmatroser. Ge svensk idrott en ledning med stark förankring i förbunden!
Mest lästa just nu
Deloitte och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ingått ett samarbete som en förlängning av Deloittes internationella partnerskap The Olympic Partner (TOP).
- Vi delar många egenskaper med den olympiska rörelsen, såsom fokus på personlig prestation och utveckling, hälsa och välbefinnande. Vi har mycket att lära av den kunskap som finns inom SOK och tror att vi med våra kompetenser kan bidra till att utveckla SOK som organisation, stärka den olympiska rörelsen och idrott i Sverige i stort, säger Erik Olin, Country Managing Partner på Deloitte.
Det är inte varje dag som två ekonomiska tungviktare, oberoende av varann, vill kliva sin som externa huvudägare i en golfklubb. Det är verklighet för Haninge GK på Södertörn, söder om Stockholm.
På medlemsmöte kommer föreningens cirka 1000 medlemmar att ta ställning till två budgivare som båda lovar investeringar i flermiljonklassen. Anläggningen har 27 hål och är skuldtyngd, cirka 20 miljoner, efter ombyggnad och renovering av två nio håls slingor.
I Sverige finns det närmare en halv miljon golfspelare.En majoritet av dem lär ha gjort samma sak i helgen - tillbringat timmar framför tv:n trots stundtals härligt väder. SVT serverade direktbilder från södra Spanien och uppgörelsen mellan Europa och USA i Solheim Cup.Tre dagar med ca sju timmar varje dag innebar att det inte var lätt att slita sig. Det blev också en riktig kamp mellan världens bästa damer på den soldränkta banan några mil från Gibraltar - med fem svenskor i huvudroller.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
”Vi hoppas att vi har snälla sponsorer, eller att det finns vänliga själar som vill hjälpa oss”, vädjar Lisbeth Larsson, ordförande i Eslövs IK.
Bedragare har länsat handbollsklubbens tillgångar.
Med hjälp av ett kapat bank-id kunde bedragare komma över flera hundratusen kronor från Eslövs IK.
Visst är det ganaka fantastiskt. Ett spelbolag lanserar ett aspel så att idrotten kan förstärka intäkterna. Det är precis vad som sker när Svenska Spel tillsammans med svensk ishockey introducerardet nya nummerspelet Supportern.Ett ett digitalt lotteri som ska bidra till nya och viktiga pengar hos 27 föreningar i SHL, SDHL och Hockeyallsvenskan. De ska erbjuda spelet i samband med ligapremiärerna.
Hanna Stjärne, vd på SVT, är i dag lycklig. Hon avslutade arbetsveckan med att ge ett besked som glädjer många svenskar. Från och med vinter-OS i Cortina 2026 kan alla följa OS-festen på SVT:s plattformar.
– Jag är så otroligt glad över att OS-sändningarna flyttar hem till SVT igen. Sport är roligare att uppleva tillsammans och vi ser fram emot att samla Sverige framför många spännande och historiska sportögonblick framöver, säger Hanna Stjärne.
Fotbollens Silly Season har sina sista skälvande timmar. Penningflödet mellan klubbarna upphör natten mot fredagen och sportcheferna kan andas ut. Spelare skiftar adress, med eller mot sin vilja. Natten till fredagen slår fönstret igen för klubbarna i både herr- och damallsvenskan. Ute i Euroopa är det stopp ett dygn senare, natten mot lördagen slår det igen
Skriv kommentar