Centrum för Idrottsforskning, med professor Johan R. Norberg i spetsen ger idrotten underbetyg

Nu måstereaktionen bli starkare och mer meningsfull. Det behövs en statlig idrottsutredning, och vi har redan gjort ett förslag. Läs här om ett utkast till direktiv. 

Vid senaste RF-stämman valdes Anna Iwarsson till RF:s ordförande. En gedigen idrottsledare med erfarenhet från alla nivåer fick det stora ansvaret att leda svensk idrott. Nu är det bråttom att baxa upp idrotten ur det dike där tidigare ledningar har kört ned. 

Regeringen måste tillsätta en statlig utredning, givetvis med företrädare för idrotten, för att skapa riktlinjer

Nya riktlinjer

Där måste man naturligtvis också behandla självförvållade tokigheter som fördelningen av RF-stödet till specialförbunden.

Idrottsministern Jacob Forssmed (kd), har ännu inte gjort några avtryck. Han får ändå berömmande ord från ordföranden från större förbund, men behöver hjälp. Därför har jag hjälpt honom, och RF:s ledning, med utkast till direktiv till en ny idrottsutredning. Kanske kan en sådan få samma betydelse som den klassiska ”Idrott åt alla” (SOU 1969:29), som lade grunden till statens syn på idrotten. 

Här kommer ett förslag på direktiv till 2024 års idrottsutredning:

Svensk idrott är landets största folkrörelse med 19 000 föreningar, närmare 800 000 ledare och tre miljoner medlemmar.

Om de ideella insatserna skulle avlönas med en fritidsledarlön skulle det kosta 20 miljarder kronor per år. En betydande insats för samhället.

Mer än 2 miljarder

Det ordinarie statsanslaget är ca 2 miljarder per år. Kommunernas totala stöd, i första hand till byggande och drift av anläggningar är sju gånger så stort.

Nu står svensk idrott inför stora utmaningar. 

Bredden i svensk idrott ger många barn och ungdomar möjligheten att komma i kontakt med många idrotter. Rapporter under senare tid visar, att detta inte är en tillräcklig grund för att också utveckla en framgångsrik elitverksamhet.

Utredningen bör, i bred dialog med idrottsrörelsen, analysera för- och nackdelar med den nuvarande uppdelningen i tre centralorganisationer (RF, SOK och Parasport Sverige) för utveckling av elitidrotten. 

Den ekonomiska tryggheten för de atleter som satsar på elitidrott måste öka. Nästan var femte olympier lever under existensminimum. De saknar möjligheter både till pensions- och sjukpenninggrundande inkomst. 

Nya förslag skasyfta till att förbättra elitidrottarnas möjligheter att kombinera elitidrott och högskolestudier. Lärdom borde utnyttjas från tidigare försök som Sport Campus Sweden, där Stockholmsregionens idrottsorganisationer, kommuner och lärosäten tillsammans skapade en organisation, som gav totalt 550 elitidrottare i regionen ett starkt stöd. En satsning som nonchalerades centralt. 

Ett allvarligt hinder för utvecklingen är bristen på anläggningar. Utredningen bör lämna förslag om hur stat och kommun på ett bättre sätt ska kunna samverka, så att det stora behovet av idrottsanläggningar bättre kan tillgodoses.

Under senare år har idrottsrörelsen fått speciella resurser för att arbeta med projekt som har stark koppling till den samhällspolitiska debatten. Utredningen bör analysera resultatet av dessa satsningar.

Föreningslivets speciella förutsättningar för att göra samhällsinsatser bör granskas i ett försök att hitta en strategi. De grundläggande förutsättningarna för föreningar, av olika karaktär och kapacitet ska synas för att skärpa verksamhet med skiftande möjligheter.

Behövs tre aktörer?

Utredningen ska behandla frågan om motiven för, den önskvärda nivån och fördelningen av det långsiktiga stödet från riksdag, landsting och kommuner.

En central fråga är fördelningen av statsstödet. På det viset ska också rollerna blottas för de tre ledande aktörerna, RF, SOK och Parasporten. Utredningen bör lämna förslag om hur den framtida fördelningen av centrala medel till idrottsrörelsen ska ske.

Flera specialförbund har ifrågasatt fördelningsprinciperna med hänvisning till att riksidrottsstyrelsen inte kan leva upp till lagstiftningens krav på neutralitet vid fördelning av medel. En skärpning av villkoren är nödvändig.

Som synes. en nödvändig revision Ansträngningarna tar tid och jobbet måste komma igång omedelbart.