Elitidrottare ska kunna plugga, givetvis

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Sent ska syndarna vakna …

Onsdagen den 13 januari kl. 07:30 formulerade någon morgonpigg person på RF ett entusiastiskt pressmeddelande, där Stockholms idrottsborgarråd Karin Ernlund (c) sa så här:

”Jag är både glad och stolt att vi fyra aktörer tillsammans har skapat RIU (Riksidrottsuniversitetet) Stockholm. Idrotten är en positiv kraft i samhället och förtjänar att ha bra förutsättningar.”

Därmed tog det Stockholms stad 18 år att få upp ögonen. Nu försöker staden att återskapa något som man genom passivitet och ovilja starkt bidrog till att riva ned. Sent ska syndaren vakna. 

2002 startade Stockholms Idrottsförbund och Haninge kommun ”Campus Haninge” för att ge studenter bättre möjlighet att kombinera elitidrott och högskolestudier. Bakgrunden var att många idrottsstjärnor fick problem efter karriären. De stod utan utbildning och en trygg försörjning när strålkastarljuset släcktes. Pengarna kom inte längre, ibland inte heller vännerna.

Namnet ändrades till ”Sport Campus Sweden”, när så många som tio kommuner kom med som medlemmar. 

Backades upp av många

Efter starten 2002 fick 550 elitidrottare stöd från Sport Campus Sweden. Som mest antogs 94 idrottare under ett år. 

För uppbackningen stod inte mindre än sex lärosäten (KTH, Södertörns högskola, Stockholms universitet, KI, GIH och Handelshögskolan) Därtill 37 specialidrottsförbund, 10 kommuner och Stockholms Idrottsförbund. 

Flera kommuner satsade länge med full kraft. För dem var det naturligt att se elitidrottsungdomarna som goda ambassadörer för kommunen och som goda föredömen för den breda barn- och ungdomsidrotten.

Studenterna vid Sport Campus Sweden kunde dra ned på studietakten och flytta tentor vid speciellt viktiga tidpunkter i idrottskarriären. De fick allt idrottsligt stöd som stod i pressmeddelandet och mycket mer därtill.

Enkäter till studenterna visade, att de var mycket nöjda med stödet.

Men 2020 lades verksamheten vid Sport Campus Sweden ned. Vilka var de viktigaste förklaringarna?

Åkte snålskjuts

Det mest uppseendeväckande var att Stockholms stad inte ville bidra. Ändå hade 40 procent av studenterna Stockholm som hemort. De ansvariga i huvudstaden var kallsinniga och åkte istället snålskjuts på andra kommuner.

Men politikerna från Stockholm skämdes inte ens för att under stora åthävor välkomna hemvändande svenska OS- och världsmästare till arrangemang i Kungsträdgården.

Det fanns också en tveksamhet från vissa lärosäten. Stockholms universitet t.ex. ansåg att av formella skäl kunde man inte betala medlemsavgiften. 

Efter 18 års dvala berättar nu Stockholms idrottsborgarråd, Karin Ernlund, att hon har varit med och skapat något unikt. Är lärosäten i regionen intresserade att dra igång igen? Vill de andra kommunerna i regionen vara med?

Låt mej avsluta med några tips om hur man i hela landet bäst kan bygga upp något nytt.

Det viktigaste är en effektiv organisatorisk modell som kan gälla i hela landet.  Navet måste vara lärosäten i kommunerna/regionerna. Genom dem bör staten ta det långsiktiga ansvaret för elitidrottarnas möjlighet till ”dubbla karriärer”. 

Många  ska vara delaktiga

Universitetskanslersämbetet måste få resurser för att, i bred dialog med idrott, regioner och kommuner, kunna ta huvudansvaret för verksamheten. Det skapar ordning, reda och kontinuitet. Framgången får inte vara beroende av enskilda rektorers privata idrottsintresse.

Framgång förutsätter också ett starkt ekonomiskt stöd från staten. Det blir inte så lätt. Regeringar och riksdag har hittills visat att man ser på elitidrotten som något som katten har släpat in.

Till sist, lycka tilll, Stockholms stad, i arbetet med att bygga upp något som staden genom passivitet och ovilja så starkt bidrog till att riva ned.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Plötsligt kallade regeringskansliet till presskonferens. Och fram klev idrottsminister Amanda Lind och sa:

- Vi ska inte gå ur pandemin med en hälsoskuld.

Varpå hon meddelade att idrotten får 400 miljoner kronor i extra stöd för återstart under 2022.

Här kommer ett glädjebesked till idrotten..Antalet elitidrottare som studerar på Mittuniversitetet har aldrig tidigare varit så högt. Sedan 2018 är ökningen närmare åttio procent och numera studerar inte mindre än 130 elitidrottare samtidigt som de satsar på sin idrottskarriär

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nils van der Poel är annorlunda. Inte bara för att han blev en världsstjärna på skridsko.  Det kunde ske tack vare annan träning – och han fortsätter i de  spåren.

Just nu laddar han mot Peking hos jägarbataljon i Arvidsjaur. Detta som en konsekvens av ett samarbete mellan Sveriges Olympiska Kommitté och Försvarsmakten . De har enats om ett samarbeten för att lära av varandra.

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Sportbladet fortsätter satsningen på bandy och sänder i höst och vinter alla matcher i elitserien samt Svenska cupen på Sportbladet Play. Samtidigt värvas bandyprofilerna Christoffer Million, från Bandypuls och trefaldige VM- och SM-guldmedaljören Jonas Claesson som experter till redaktionen.

I veckan exporterade fotbolls-Sverige ytterligare tvåt jejer till utlandet Hanna Bennison (Everton)och Filippa Angeldahl (Manchester City) valde England och därmed har inte mindre än 48 tjejer  lämnat Sverige för tjänstgöring på annat håll.