Flera vill dela på samma kaka

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Två motioner till vårens RF-stämma kan göra den till en av de allra mest intressanta under lång tid. En kommer från Svenska Mångkampsförbundet och har rubriken ”Parlamentarisk utredning med uppdrag att utveckla den svenska idrottsmodellen”. Den andra kommer från Svenska Fäktförbundet, med en första att-sats som innehåller dynamit: ”RF ska avsäga sig samtliga de åligganden mot staten som sammanhänger med att ”verka i myndighets ställe.”

Jag tar fram den klassiska utredningen ”Idrott åt alla” från 1969 och börjar bläddra och läsa. Den skapade en politisk samsyn om kraftigt ökade anslag till idrotten.  Så här skrev man på 15): ”Utredningen har funnit starka motiv för en mycket kraftig ökning av statens stöd till idrotten”. Och så föreslog man en fördubbling av statsanslaget på fem år, men också mycket annat som gynnade svensk idrott. Så blev det också i bred politisk enighet.

Den utredningen behandlade också frågan om ”idrotten i myndighets ställe”. Den rollen hade redan RF. Det handlade bla  om att RF fördelade statliga medel till förbunden. Utredningen slog fast att det var bra. Alternativet var att ersätta det systemet med ett särskilt ämbetsverk för idrott. 

Fler vill dela på samma kaka

Utredningen skrev, att ”systemet har kunnat byggas upp utan att RF:s karaktär av fri organisation äventyras” (sid. 171).

Riktigt så idylliskt vill inte Fäktförbundet beskriva dagens situation. Och man hittar ett antal goda argument i den genomarbetade och sex sidor långa motionen. 

Alla idrotter är tvingade att vara RF-medlemmar för att kunna få vara med och dela på statens stöd. Detta leder bl a till att RF-stämmor inte gärna vill ha nya medlemmar, som tar en del av kakan. Många har nekats att komma in. Padel och Friskis&Svettis är de senaste. 

Och det går i praktiken inte att lämna RF och fortsätta att få anslag, om missnöjet med den egna organisationen skulle bli för stort. ”Två olympiska idrottsförbund uteslöts vid det senaste riksidrottsmötet. Det uttalade syftet var att tvinga fram hopslagning av idrotter”, skriver man. ”Det är sällan idrottsrörelsen i form av RF agerar som en kraftfull röst i samhället. I rollen att egentligen vara en myndighet är det svårt för RF att till exempel kraftfullt kritisera regeringen”, kan man också läsa.

”Det är inte rimligt att statens prioriteringar och resursfördelning ska ske genom en intern process inom RF, där det starkaste förbunden avgör hur medlem ska fördelas,” skriver Fäktförbundet.

Mångkampsförbundet tar sats i alla de goda förslag, och politiska beslut, som följde av utredningen ”Idrott åt alla, ” Stat, landsting och kommuner började samverka bättre för att stärka idrotten. Ett samhällskontrakt tecknades mellan idrotten, staten, landstingen och kommunerna.

Pengar som  ska räcka till flera

Men nu har en hel del gått riktigt snett, menar Mångkampsförbundet.

Förbundet konstaterar, att den traditionella idrottsaktiviteten minskar över tid för båda könen och i nästan alla åldersgrupper. Den internationella konkurrenskraften minskar, trots att visionen är ”Svensk idrott – bäst i världen”. Möjligheten att kombinera elitidrott med studier på universitet och högskolor är sämre än i konkurrentländerna. Kommunerna tar inte ansvar för idrottsanläggningar på samma sätt som tidigare.

Förbundet konstaterar, att en allt större andel av det statliga stödet under senare år har gått till speciella projekt utanför idrottens traditionella verksamhet: ”Nya bidrag har skapats för att bl.a. integrera nyanlända, öka den fysiska aktiviteten i skolan och motverka ojämlikhet.”

Men motionen visar också upp märkligheter inom RF, t ex  den oerhörda tillväxten av personal centralt och i distriktsförbunden. Antalet anställda i RF/SISU distrikten har under den senaste femårsperioden ökat med hela 68 procent!  Ersättningar och sociala avgifter inom RF centralt har näst intill fördubblats mellan åren 2008 och 2018.

I motionen kan vi också läsa hur polariseringen har ökat mellan stora och små förbund, hur ”stordriftsfördelar” och sammanslagningar av förbund har fått högsta prioritet, samtidigt som statistik visar, att de mindre förbunden har varit mer framgångsrika, när det gäller ökning av aktivitetstillfällen, än de stora.

Mångkampsförbundet frågar retoriskt, om det kan vara ett statligt intresse att idrotten blir alltmer centraliserad, mer byråkratiserad och mer toppstyrd.

Låt mej till sist berätta om en motion som troligen kommer att få mest uppmärksamhet.

Formuleringarna försiktiga

Elva specialförbund, med Ishockeyförbundet som initiativtagare, kräver att stödet till specialförbunden stärks kraftigt. 2023 vill man att det stödet ökar från 33 till 38 procent av det statliga stödet. Och ökningen får inte betyda minskat stöd till föreningarna. Motionen är också skoningslös i sin kritik, även om formuleringarna är försiktiga, mot att så mycket pengar går åt till annat än idrott.

Mångkampsförbundets motion om en ny idrottsutredning är viktig. Det har gått 50 år sedan ”Idrott åt alla.” 

De två andra motionerna hade inte behövt se dagens ljus, om den centrala idrottsledningen hade förstått att ”i myndighets ställe” inte betyder att uppträda som en tondöv byråkratisk myndighet gör i sina värsta stunder.

Under de tolv år jag var med i riksidrottsstyrelsen var många förbundsordförande i något special- eller distriktsförbund. Vi hade ofta lång erfarenhet av idrottens ledarskap, försökte se framåt och samtidigt ha örat mot marken. Vi lyckades inte alltid. 

Motionsfloden till årets RF-stämma visar att den nuvarande ledningen helt har misslyckats med detta.

Lars Liljegren

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Ukraina övervinner allt. Medan IOK fjäskar med Ryssland och Belarus om OS-deltagande i Paris 2024 kämpar den blågula idrotten i Ukraina för sin existens.

Nu senast bekräftad av att Ukraina skall delta i Bandy-VM i Växjö mars-april i år.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Åka tåg är hållbart och därför lämpligt för sponsring. Därför har SJ förnyat samarbetsavtalen med Svenska Fotbollförbundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Basketförbundet och Svenska Innebandyförbundet. Det betyder att förbunden och anslutna föreningar kan resa mer hållbart. Och så sker också. Klubbar och förbund åker tåg mera visar statistiken

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.