Ett tänkbart strategidokument

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Lars Liljegren drömmer om att regeringen tar ett konstruktivt initiativ för idrotten, när nästan alla människor, påkallat under ”coronakrisen”, ser betydelsen. Han tog därför fram sitt ordval från åren i regeringskansliet och skissade på ett direktiv från regeringen. 

Så här kunde ett nytt strategidokument se ut: 

Samverkan för svensk idrott

Kommittédirektiv, Dir. 2020:42

Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2020 

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas för att lämna förslag om hur stat, regioner och kommuner bör stödja den svenska idrottsrörelsens utveckling. 

Den nuvarande ”svenska idrottsmodellen” utvecklades i brett politiskt samförstånd under 1970-talet. Bakgrunden var den statliga utredningen ”Idrott åt alla” (SOU 1969:29), som föreslog en mycket kraftig ökning av statens stöd till idrotten.

Modellen bygger på att staten fördelar ekonomiska resurser till RF, som i sin tur har ansvaret för att fördela medel till specialförbunden. Landstingen, numera regionerna, ger stöd till den regionala idrotten. Kommunerna i sin tur ger olika stöd till det lokala föreningslivet och ansvarar för byggande och drift av de anläggningar som är nödvändiga för idrottens verksamhet och utveckling. Kommunerna ger det överlägset största stödet.

De principer som lades fast i början av 1970-talet har tjänat vårt land och idrotten väl. Den svenska idrottsrörelsen har en världsunik bredd. I förhållande till folkmängden har Sverige också lyckats väl i internationella mästerskap.

Idrottens del i detta samhällskontrakt från 1970-talet var det ideella ledarskapet. Nu finns drygt 3, 2 miljoner medlemmar. 800 000 är ledare, tränare, styrelseledamot eller har liknande uppdrag i någon idrottsförening. Detta ideella arbete kan värderas till motsvarande en kommunal skattehöjning om två kronor.

Nu syns oroande signaler om idrottens utveckling. Antalet föreningar och antalet lokala aktivitetstillfällen bland barn och ungdom minskar.

Idrottsrörelsen är för närvarande djupt engagerad i ett strategiarbete. Ambitionerna i ”Strategi 2025” är höga. Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att alltfler barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.

Ambitionerna att behålla allt fler i verksamheten långt upp i åldrarna innebär att ökade krav på anläggningar är naturliga, om också allt fler barn och unga ska kunna börja och fortsätta i idrottsverksamhet.

Idrottens betydelse för bl.a. folkhälsa, demokratisk skolning och bidrag till den svenska ekonomin kan inte överskattas. Det finns därför starka skäl för att göra en översyn av statens, regionernas och kommunernas stöd till idrott.

En av kommitténs viktigaste uppgifter är att lämna förslag om vilka insatser som är angelägna i stat, regioner och kommuner för att målen i idrottsrörelsens strategiarbete ska kunna bli verklighet. Ett antal sakkunniga från idrottsrörelsen ska därför engageras i kommitténs arbete. 

Kommittén bör också analysera samverkan mellan stat, regioner, kommuner och den självständiga idrottsrörelsen. I den allmänna debatten har under senare tid diskuterats idrottsrörelsens självständighet som en förutsättning för att 800 000 idrottsledare ska känna glädje och engagemang. 

Denna fråga behandlades även av utredningen ”Idrott åt alla”, som bl.a. skrev (sid. 37):

”Det är naturligt att allmänpolitiska värderingar kan anläggas på idrotten, dess mål, medel och syften. Det stora ekonomiska stöd idrotten får från samhället gör en sådan diskussion befogad.”

En grundtanke i utredningen ”Idrott åt alla” var att stat, regioner (tidigare landsting) och kommuner i en konstruktiv dialog med idrottsrörelsen skulle skapa goda förutsättningar för idrottens utveckling, men också tillsammans med idrottsrörelsen genomföra aktiviteter som på olika sätt kom hela samhället tillgodo. Så har t.ex. flera landsting utvecklat fysisk aktivitet på recept, där idrottsföreningarna tar ansvar för rehabilitering av patienter.

Kommunernas konkreta samarbeten med de lokala idrottsföreningarna är många.

Idrottsrörelsens beslutar själv om sin organisation. Men det förtjänar att påpekas, att möjligheten till en konstruktiv regional dialog om gemensamma insatser försvåras av en utveckling, där styrelserna i idrottens regionala organ (RF/SISU-distrikten) inte har formell beslutanderätt över det regionala kansliets verksamhet och personal.

En dialog om hur idrottsrörelsen kan organisera sig för att det gemensamma samhällsuppdraget ska lösas på bästa sätt bör också, på idrottsrörelsens initiativ, förekomma i kommittén.

Lars Liljegren

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

När padel-Sverige har problem och rappporterna dugger tätt om konkurser och nedläggningar  avslöjas att Zlatan Ibrahimovic satsar och investerar i ny papadelhall I Stockholm.

Sveriges VM-succé på hemmaplan samlar storpublik på både arenor och framför skärmar. Som mest följde 1 265 000 personer Sveriges kvartsfinaldrama mot Egypten på TV6, vilken innebar den näst mest sedda handbollsmatchen någonsin på streamingtjänsten Viaplay.

– Fantastiskt fina siffror. Det betyder mycket när hela Idrottsverige samlas framför vår sport, säger Stefan Lövgren, VD för Svenska Handbollslandslaget.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Luftslott – eller en seriös satsning? Framtiden ger svar.

Hamburgerkedjan Brödernas intåg i Hockeyettan-laget Väsby IK, rör upp känslor i hockey-Sverige.  Högst ropade Aftonbladet som skrek i falsett att Väsby har ”sålt sin själ, falskhet & tjuveri”

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Striden om läsarna, och tittarna, tar fart. Tidningarnas kamp intensifieras. Expressen är senaste beviset. En stor satsning är presenterad och består av att locka människor som vill ha levande bilder. Expressen har säkrat tv-rättigheterna till ett 60-tal försäsongsmatcher i fotboll.

Hockeyallsvenska Djurgården har presenterat ännu en profilvärvning, 36-årige Linus Klasen, närmast från spel i den schweiziska andra ligan med EHC Visp. Av familjeskäl har Klasen valt att bryta kontraktet och flytta hem till Huddinge. Avtalet är på tre år och han väntas debutera redan till helgen.