De som dödar OS-drömmar sover djupt

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

För någon dag sedan tänkte jag särskilt på Jan Guillous senaste roman ”De som dödar drömmar sover aldrig.” Här dödade ett antal politiska figurer i Stockholm OS - drömmarna i hela landet och i landets idrottsrörelse. Men de har, i motsats till dem som dödar drömmar i Guillous bok, sovit djupt de senaste åren.

Behovet av idoler och svenska segrar i internationella sammanhang är omåttligt. Vad skulle då inte ett vinter-OS på hemmaplan innebära i i både intresse och glädje... Foto: Sören Andersson, TT

I förra veckan fick vi beskedet från IOC:s session att Sverige är en av tre kandidater inför 2026 års Paralympics och olympiska vinterspel.

Budskapet spred glädje, kanske framför allt bland de 600 000 idrottsledare som arbetar utan ersättning för att göra Sverige till ett ännu bättre land att leva i för barn och ungdomar. Men glädjen blev kortvarig. Dagarna efter samlades de borgerliga partiernas företrädare i Stockholms stadshus tillsammans med den tidigare ärkefienden Miljöpartiet. De hade kommit överens om vilka som skulle bli borgarråd och därmed kunna kvittera ut höga ersättningar under den närmaste fyraårsperioden. De berättade att planerna på OS och Paralympics 2026 till Sverige var nedgrävda.

De har fått all information

Det nyblivna finansborgarrådet, Anna König Jerlmyr, sa att ”det saknas tydliga underlag för ett vinter-OS just nu.” En centerpartist som heter Karin Ernlund ska tydligen bli borgarråd för bl.a. kultur- och idrottsfrågor. Hon fyller i med att ”vi kan inte göra bedömningen att man kan stå som värd 2026.”

”Det saknas underlag.” Vilket kvalificerat skitprat! Jag har på mycket nära håll sett hur goda vänner i SOK:s styrelse under ett helt år har försett de politiska företrädarna i Stockholms stadshus med underlag. Dan Persson har på den här sidan i den utmärkta krönikan ”OS, en bra affär för Sverige” (9 oktober) visat upp alla de fakta som talar för en svensk OS-ansökan.

Men Stockholm har valt politiska företrädare som säger nej utan att ha fått underlag för beslutet. Varför då inte skjuta upp beslutet några månader, tills man ännu en gång har fått det underlag man redan har fått? Har de glädjerusiga nya borgarråden hört talas om den möjligheten?

Flera av de politiska partierna fullföljer nu en trist tradition av nejsägeri till OS. Låt mej berätta om förra gången. 

Stockholms Idrottsförbund, där jag var ordförande, förankrade ett positivt OS-beslut hos Stockholms kommunpolitiker. Moderaterna, Socialdemokraterna, Stockholmspartiet och Centerpartiet röstade i Stockholms kommunfullmäktige den 30 oktober 1995 för att Stockholm skulle söka OS 2004. Miljöpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet var emot.

Folkpartiet motionerade redan den 28 februari 1966 till Stockholms kommunfullmäktige om att Stockholm borde söka olympiska vinterspel (!).

Stod bakom ansökan

I ett brev, som sändes bl. a till Stockholmsidrottens specialdistriktsförbund några dagar före valet i september 1991, skrev dåvarande fritidsborgarrådet Lennart Rydberg (Fp) att folkpartiet lämnat ett förslag om att Stockholm borde söka sommar-OS.

I Folkpartiets kommunala valkampanj i Stockholm 1994 förekom ofta slagordet ”Dagis istället för OS”. I valet förlorade partiet en tredjedel av sina mandat i fullmäktige.

Fram till förra veckan hade SOK:s opinionsarbete varit hyggligt framgångsrikt. Ingen enda ansvarig politiker hade trots allt stigit fram och tagit avstånd från tanken på vinter-OS i Stockholm, även om två av huvudpersonerna i gårdagens uppgörelse var tvekande, när frågan var aktuell förra gången, i början av 2016:

”Det får inte ske på bekostnad av skattebetalarna och andra viktiga åtagande. Det är brist på idrottshallar, simhallar, ishallar och ridhus. För oss är det mycket viktigare än ett arrangemang som varar bara ett par veckor.” (Liberalernas Lotta Edholm den 3 februari 2016). 

”Jag har svårt att se att Stockholm skulle vara en klockren stad för vinter-OS.” (Daniel Helldén, miljöpartist och trafikborgarråd).

Moderaternas företrädare Anna König Jerlmyr uttalades sig positivt vid den tidpunkten, även om hon betonade att partiet ännu inte hade tagit ställning. Nu säljer hon ut sin positiva tro på OS till Sverige för ett hyggligt arvode som finansborgarråd.

Reaktion ute i Sverige

När nu Lotta Edholm har sagt nej antar jag att Stockholm kommer att översköljas av idrottshallar, simhallar, ishallar och ridhus. Något sådant stod dock inte i gårdagens politiska överenskommelse.

Liberalerna och Miljöpartiet har nu funnit varandra i förhandlingarna. Hur centern hamnar bland nejsägarna är svårare att förstå. 

Så dödade fredagen den 12 oktober 2018 den nya majoriteten i Stockholm drömmarna i landets största folkrörelse. Och naturligtvis också de drömmar som finns i landet, speciellt i kommunerna runt Stockholm, i Åre, Falun och Sigulda i Lettland.

Tänker politiska företrädare ute i landet acceptera att Stockholms nya styre dödar drömmar och framtidstro i övriga delar av landet?

 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Näsfjället är högaktuellt igen. Nu är anläggningen ute till exekutiv auktion. Intressenter har hört av sig, men konkursförvaltaren Henric Schef vill ha bättre betalt.

– Vi måste ha mer än tio miljoner kronor. Det är anläggningren värd. fastslår han.

Det ännu regerande mästarlaget, Luleå Hockey, tar höjd för framtiden. Efter beslut i Luleå kommun får föreningen köpa Coop Norrbotten Arena för 137 miljoner kronor.

- För oss är det en nödvändig investering, om vi inte utvecklar arenan kommer vi inte att ha ett elitlag i Luleå om fem år, säger klubbdirektör Stefan Enbom.

Arenan är i dag sliten och behöver anpassas för dagens krav – bland annat avser Luleå Hockey att öka publikkapaciteten från nuvarande 6 150 åskådare till cirka 7 000.

Hockey-Sverige skakades om rejält på onsdagskvällen.

Efter 25 års ökenvandring i Hockeyallsvenskan, ja till och med tre säsonger i Hockeyettan norra, är 1987:s års mästarlag, Björklöven, tillbaka i SHL. En bedrift som väcker starka känslor.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Hela havet stormar inför Svenska Tennisförbundets årsmöte den 26 april. 

 Valberedningens ordförande Petra Tedroff har avgått i protest mot miljardären Christer Gardells krav att få bestämma sammansättningen av den styrelse som ska väljas.

Gardell meddelade redan i höstas att han var beredd att stödja svensk tennis med 100 miljoner kronor under en fem-årsperiod – mot att den nuvarande styrelse lämnar och att hans finanskompis, Ulf Rosberg, Djursholms Tennisklubb, väljs till ordförande.

Årets upplaga av Uppesittaren hade många vinnare. Inte minst åtskilliga föreningar som under en kväll tjänade 158 miljoner i överskott. 

Drygt fyra timmars fullspäckad uppesittarkväll, som dessutom firade 30 år, gick i mål strax efter midnatt och mot julafton. Vinster till ett värde av 270 miljoner lottades under aftonen ut av programledarparet Lotta Engberg och Daniel Norberg.

Inte en TV-säsong utan Gunde Svan i rutan. Nu tar han med sonen Ferry i en ny realityserie som  har premiär Gunde  har en dröm - att kunna samla hela familjen hemma i Dalarna och därför bestämmer sig Gunde och sonen  för att tillsammans renovera ett förfallet torp nära barndomshemmet. 

Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han  till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen