–Vi har en tydlig gemensam riktning inom idrottsrörelsen kring utveckling och behov inom satsningen elitidrott 2030. Den är oförändrad efter dialoger med medlemsförbunden. Men vi ser att efter att ha lyssnat på medlemmarna att vi har brustit i tydlighet kring det nya förslaget för elitidrottsstöd. Här behöver vi backa och hitta vägar framåt där vår dialog med medlemsförbunden är tydligare, säger Anna Iwarsson, tillförordnad ordförande Riksidrottsförbundet.

– Elitidrott engagerar och vi behöver kraftsamla för att skapa ännu bättre förutsättningar för våra idrottare och förbund. Pandemin har påverkat elitidrotten hårt, men kanske ännu mer de som satsar mot elit men ännu inte är där, säger Susanne Erlandsson ledamot Riksidrottsstyrelsen. 

Programmet är en viljeinriktning och innehåller mål för ökat stöd, samverkan för att stärka satsningen på idrott och utbildning (dubbla karriärer) samt elitidrottsnära forskning tillsammans med tränar- och utbildningsinsatser.

Andra förbund har en betydligt dyrare verksamhet. Som fotbollen – enbart under 1979 kostade landslagen 78 miljoner kronor och överträffade hockeyn med råge.

Tankeställare

Mycket siffror och många tankeställare uppstår i ”Huvudrapporten - Statens stöd till idrotten” som redovisas av Centrum för idrottsforskning och som idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth nu har i sin ägo.