Andra förbund har en betydligt dyrare verksamhet. Som fotbollen – enbart under 1979 kostade landslagen 78 miljoner kronor och överträffade hockeyn med råge.

Tankeställare

Mycket siffror och många tankeställare uppstår i ”Huvudrapporten - Statens stöd till idrotten” som redovisas av Centrum för idrottsforskning och som idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth nu har i sin ägo.

Uppföljningen består av tre delar:
1) En analys av det svenska elitidrottssystemet.
2) En analys om i vilken omfattning idrottsrörelsen medverkar till att människor med annan kulturell och etnisk bakgrund ska bli mer delaktiga i idrotten.
3) En statistisk kartläggning av idrotten.

Fotbollen störst på alla områden

Endast en dryg åttondel av statens totala stöd om 1,8 miljarder kronor går till eliten, annars gäller breddidrotten.

Fotbollen är absolut störst i idrotts-Sverige och redovisar 18 miljoner deltagartillfällen (matcher och träningar) per år. Inte ens om man räknar samman de fem i storlek följande sporterna – innebandy, hockey, handboll, ridsport och basket – når de upp till fotbollen.

Idrottens årliga anslag om 1,8 miljarder är ett avsevärt större belopp än bara för några år sedan då beloppet inte var större än nära 700 miljoner.

Idrotten i ett vägskäl

Elitstödets 212 miljoner kronor gäller för tre år och förslår inte långt internationellt, då många länder satsar avsevärda större belopp.

- Idrottsrörelsen och staten står inför ett vägval. Vill man sluta upp i den globala elitidrottsliga kapprustningen eller istället slå vakt om en svensk idrottsmodell? Detta är en viktig fråga för svensk idrott, konstaterar Johan R Norberg, idrottsforskare och utredare vid Centrum för idrottsforskning.

Han menar att regeringens försiktiga hållning kan tolkas som en strategi för att värna om idrottens självständighet, men samtidigt skapar den problem.

Kommersiell - till vis del

- För idrottsrörelsen kan frånvaron av en statlig viljeinriktning om elitidrotten leda till osäkerhet i fördelningsfrågor och ge upphov till interna motsättningar. Dessutom blir det svårt att i efterhand följa upp elitidrottens effekter om syften och motiv till statsbidraget saknas, säger han.

Johan R Norberg har synat elitidrotten och anser:

- Det är viktigt att nyansera den mediala bilden av en kommersialiserad svensk elitidrott. Det må stämma för vissa idrotter – men långtifrån för alla.

Många lever billigt

- Vår studie visar till exempel att det år 2010 fanns 244 landslagstrupper inom totalt 65 specialidrottsförbund. Av de totala landslagsutgifterna på drygt 370 miljoner kronor svarade fem förbund för närmare 57 procent av kostnaderna, dvs 211 miljoner kronor.

Och inte minst pekar han på att så många som 49 förbund hade landslagskostnader på mindre än 5 miljoner kronor vardera.

Att ställa mot fotbollslandslagens 78 miljoner kronor 2009, mer än dubbelt så mycket som hockeyns 35 miljoner.

Triumf för carambole

Och så det läckra faktum att carambolelaget som ett av de billigaste landslagen tog flest medaljer av alla under 2009. 11 VM-medaljer för en kostnad av 205 000 kronor!

30 miljoner gick till handikappidrotten och 25 miljoner till skidförbundet. Det förklaras av att det finns flera landslagsgrupper inom respektive sport.

Vilken betydelse har egentligen de 212 miljonerna?

- Det går inte att mäta om de här pengarna har gett större framgång än. En stor nytta med pengarna är att SOK och RF tvingats till förhandlingsbordet och att det nu är ett mycket lugnare klimat inom svensk idrott.

RF och SOK har blivit sams

- Motsättningarna mellan RF och SOK har minskat och deras parallella system för talang- och elitstöd har blivit bättre koordinerade och effektivare.

John Norberg påpekar att Sverige inte satsar lika stora pengar som många andra länder, men att utdelningen i form av framträdande placeringar är anmärkningsvärd stor.

- Men i dagsläget är det inte möjligt att bedöma hur elitidrottsstödet har påverkat prestationerna på arenorna. Det vi kan säga är att den har ökat kunskapen om svensk elitidrotts utformning och existensvillkor. 

En global kapprustning

Hur ser han då på morgondagen?

- Fler och fler länder ökar kraftigt de offentliga satsningarna på elitidrott. Forskare har liknat det vid en global kapprustning. Frågan är om det innebär att Sverige följer trenden och överger den svenska modellen.

John Norberg avslutar:

- Idrotten står vid ett vägval. Vår studie kan förhoppningsvis bidra till att fördjupa diskussionen. Men beslutet måste fattas av idrotten själv.