Friidrotten står mig ju närmast och ibland funderar jag över vad som gör den så ointressant? Förutom de stora mästerskapen då, förstås. Ett exempel är det fantastiska OS i Paris där succé blandas med bedrövelser på ett gastkramande och känslosamt sätt. Allt hänger på nästa lopp, nästa hopp eller nästa kast!

Då undrar man - varför är det inte tillnärmelsevis lika spännande på alla de övriga tävlingar under året?