Och av det vi fick se på den arena där jubileumsfotboll skulle visas kan vi också konstatera att den fotbollsmässiga underhållningen inte alls ingick i repertoaren. Det var mest spark och spring, knuff och hets och, ja, död och hat istället för levande fotboll och glädje. Det var sorgesamt att se och det Djurgården, som jag på allvar har betraktat som förste utmanare till Malmö FF om guldet, personifierades den här eftermiddagen mest av tränaren Kim Bergstrands frustration och dåliga uppträdande.