Avtal har aldrig varit viktigare

Idrottsarenan är givetvis den centrala punkten i alla sportevenemang, inte bara sportsligt utan också i ekonomiskt avseende. Därför är det så viktigt med avtal i alla tänkbara delar.
Karl Ole Möller ger en vägledning om vilka punkter som måste vara avtalad vid arenabyggen. Foto: TT

 

Arenan utgör själva navet för de kommersiella intäkterna till en idrottsförening genom t.ex. biljettförsäljning, försäljning av TV- och andra sändningsrättigheter, upplåtelse av sponsringsrättigheter, försäljning av matchprogram och souvenirer m.m. 

Det är därför viktigt att varje idrottsförening, inte minst i ekonomiskt hänseende, noga går igenom sina arenaarrangemang och vilken påverkan dessa får både operationellt och på intäktsströmmarna till föreningen.

Sannolikt kommer förekomsten av multiarenor fortsätta att öka i landet, eftersom de ökar möjligheterna för arenaägarna att hålla en mängd olika evenemang på arenan, istället för att använda arenan åt en enda sport.

Det förekommer att en idrottsförening äger och förvaltar sin egen arena, t.ex. ishockeyklubbarna Modo, HV 71 och Leksands IF, som genom dotterbolag äger sina respektive arenor (Fjällräven Center, Kinnarps Arena och Tegera Arena). Men den ökade förekomsten av multiarenor innebär oftast att arenan ägs av tredje man eller genom en separat kommersiell aktör (t.ex. ett joint venture), som sedan upplåter arenan till flera användare, t.ex. till olika idrottsföreningar, till arrangörer av konserter m.m. 

Kostnaderna för att uppföra och driva en ny arena har lett till att s.k. ”ground-sharing” blivit allt vanligare, dvs. arenan kan nyttjas av lag inom olika sporter eller av två (eller flera) klubbar inom samma sport (t.ex. Tele2 Arena, som är hemmaplan för såväl Hammarby IF som Djurgårdens IF).

Jag vill ge några korta reflektioner på avtal mellan en idrottsförening och en arenaägare, där föreningen får nyttja en multiarena, t.ex. för spel av sina hemmamatcher.  

2. Varför används s.k. ground-sharing?

Genom att fylla arenan med en rad olika evenemang under året så genereras givetvis betydligt större intäkter än om arenan uteslutande disponerades av t.ex. en fotbollsklubb, som kanske endast spelar ett tjugotal hemmamatcher på arenan per säsong.

Den stora frågan är oftast hur intäkterna från evenemangen på arenan ska fördelas. 

I arenor som har många olika nyttjare, t.ex. inomhusarenor för ishockey- och basketlag, brukar huvuddelen av intäkterna från servicetjänster som utförts inom arenan, t.ex. för catering och hospitality, tillfalla arenaägaren, medan klubbarna vanligen brukar erhålla intäkterna som härleds direkt till klubben, t.ex. intäkter från biljettförsäljning och merchandise (t.ex. försäljning av souvenirer m.m). Det är dock vanligt med en intäktsfördelning mellan arenaägaren och klubben, beroende på utfallet av evenemanget, t.ex. om en fotbollsklubbs framgångar har lett till en ökad publiktillströmning, som i sin tur har inneburit ökad försäljning av catering, etc. 

3. Arenaavtalet

Vid ground-sharing träffas alltså ett avtal mellan arenaägaren/arenaoperatören och idrottsföreningen avseende upplåtelse av arenan, fortsättningsvis kallat ”arenaavtalet”. I det följande berör jag arenaavtal mellan en arenaägare och en fotbollsklubb, men avtalsbestämmelserna är i många fall desamma för de flesta typer av sportevenemang.

3.1 Upplåtelsen

Genom arenaavtalet upplåter arenaägaren till fotbollsklubben rätten att nyttja arenan på avtalade villkor

Fotbollsklubben vill givetvis försäkra sig om att den får full och exklusiv tillgång till arenan på avtalade tillfällen (t.ex. för spel av samtliga sina hemmamatcher). På det viset får klubben kontroll till tillträdet till arenan och kan maximera sina kommersiella intäkter. Vanligen har fotbollsklubben rätt att disponera och förfoga över alla eller delar av arenans reklamplatser, oavsett om dessa är digitala eller inte. Intäkterna från reklam tillfaller i regel fotbollsklubben, som också svarar för kostnaden för produceringen av reklamen, monteringen och demonteringen av tryckt reklammaterial, etc.

Ofta brukar fotbollsklubben även få rätt att använda hela eller delar av arenan under någon eller några dagar per säsong för egna sponsorrelaterade aktivititeter.

3.2 Arenan

Det är viktigt att arenan och dess olika delar definieras noga i avtalet, helst genom bilagor med planskisser. På så vis undviks missförstånd avseende vilka utrymmen som tillhandahålls fotbollsklubben och vilka delar av arenan som är förbehållna arenaägaren. Således bör t.ex. läktarområden, spelargångar, omklädningsrum, ytor i anslutning till fotbollsplanen, VIP- och företagsloger, ytor för press och media (inklusive kamerapositioner och TV, radio och internet faciliteter), parkeringsplatser etc. definieras. Detta är mycket viktigt, inte minst för att klargöra vilka ytor som är reklamplatser, oavsett om dessa är digitala eller inte. 

3.3 Viktiga praktiska frågor vid matchdagen

Varje arenaavtal bör omfatta detaljerade föreskrifter om ett antal väsentliga praktiska frågor inför respektive matchdag, exempelvis:

a) att fotbollsplanen inför fotbollsklubbens hemmamatcher (och anslutande träning) är i fullgott och spelbart skick samt att planen uppfyller de villkor som kan ställas av nationellt och internationellt förbund (SvFF, FIFA och UEFA). 

b) att alla nödvändiga anordningar är på plats, såsom strålkastarbelysning, anordning av stolpar, nät och flaggor, omklädningsrum för spelande lag och funktionärer, utrymmen för genomförande av dopingtester och läkarvård, parkering, tillgång till och användning av andra utrymmen inom arenan på matchdagen.

c) tillgång till läktarplatser och användning av VIP- och företagsloger och andra faciliteter för hospitality, ibland med undantag för vissa platser som arenaägaren själv disponerar enligt avtalet eller som till följd av restriktioner eller andra behov inte tillhandahålls klubben.

d) faciliteter finns tillgängliga för försäljning av matchprogram och merchandise (t.ex. souvenirer) på matchdagen.

e) kontroll av all biljettförsäljning till matchen och tillgång till eventuellt centraliserat biljettförsäljningssystem, såväl digitalt som på plats på arenan.

f) att det finns tillgänglig personal som svarar för säkerheten inom arenan (ordningsvakter, väktare eller annan bevakningspersonal), eventuellt i samråd med polismyndigheten.

g) att arenan på matchdagen uppfyller alla krav som uppställs enligt lagar, förordningar, hälso- och säkerhetsföreskrifter, etc. 

h) att avtalade ytor för reklamplatser (även digitala) är tillgängliga på matchdagen, dvs. fotbollsklubben ska ha tillgång till en ”clean venue” på matchdagen för att kunna tillförsäkra sig egna reklamintäkter. 

Parterna bör i detalj reglera vem av parterna som bär huvudansvaret för de olika praktiska arrangemang som måste genomföras på matchdagen och hur kostnaderna för dessa ska fördelas mellan parterna. 

3.4 Kommunikation

Ett avtal ska också innehålla en genomtänkt koordinering mellan parterna avseende den operativa verksamheten på arenan. Detta är särskilt viktigt vid upplåtelse av en multiarena, eftersom en rad motstridiga intressen kan uppstå om andra planerade evenemang på arenan måste flyttas eller ändras, t.ex. på grund av ändring av matchdagar, osv. 

3.5 Skadegörelse, försäkringar m.m.

Arenaägaren har i regel en skyldighet att hålla arenan och verksamheten på arenan vederbörligen försäkrad, bl.a. mot skadegörelse, sabotage och brand. Fotbollsklubben har också en egen skyldighet att hålla sin egen verksamhet på arenan försäkrad. Parterna bör i avtalet noga reglera vem av parterna som ska svara för skadegörelse, sabotage, brand eller liknande händelser som kan uppstå på arenan under matchdagen. Här ska även SvFF:s gällande bestämmelser om arrangemangsansvar beaktas. 

3.6 Immateriella rättigheter

Fotbollsklubben erhåller i regel rätten (och skyldigheten) att använda arenans namn och andra immateriella rättigheter relaterade till arenan i sin egen marknadsföring. Arenaägaren bör för egen del försäkra sig om att företaget kan utnyttja fotbollsklubbens immateriella rättigheter för att marknadsföra sina olika evenemang på arenan. 

Båda parter måste därför tillse att de rättigheter som upplåts till den andra parten verkligen kan användas av den andra parten utan att utgöra intrång i någon annans rätt.

3.7 Avtalstiden

Arenaavtalen brukar ofta vara tidsbestämda, långvariga avtal, ofta under många år. 

Om en fotbollsklubb avser att ingå ett långvarigt arenaavtal, så bör den vid avtalsförhandlingarna även ta i beaktande eventuella framtida behov för fotbollsklubben, såväl i sportsligt som ekonomiskt hänseende, t.ex. behov av kompletterande träningsanläggningar vid arenan, eller byggandet av en egen klubbshop för försäljning av souvenirer, etc.  

3.8 Ersättningen

Fotbollsklubbens centrala skyldighet är naturligtvis att betala avtalad ersättning för de rättigheter som upplåts till klubben. Ersättningens storlek påverkas av en rad faktor, bl.a. om fotbollsklubben får tillgång till en ”ren” arena och kan generera egna intäkter från t.ex. reklam på arenan. Ersättningen kan bestämmas på en mängd olika vis, t.ex. genom betalning av en förutbestämd fast avgift baserad på en säsong eller per år eller som en procentuell andel på de intäkter som klubben erhåller till följd av användningen av arenan, eller en kombination av dessa.

Avtalet bör vidare innehålla lämpliga mekanismer för kontroll av influtna intäkter (t.ex. från biljettförsäljningen) och betalningen av ersättningen. Vidare bör parterna klargöra vem som ska stå för kostnaderna för biljettförsäljningen (försäljare, kundservice, IT-system och biljettsystem, kassa m.m).

3.9 Tvistelösning

Sist men inte minst bör parterna även överväga lämpliga bestämmelser för tvistelösning, där parterna bör eftersträva att hitta möjligheter att först försöka lösa eventuella tvistefrågor genom medling eller med hjälp av särskild expertis för att i möjligaste mån undvika kostsamma och långdragna processer i skiljenämnd eller domstol.

Karl Ole Möller

Sista ordet är långt ifrån uttalat i turerna runt kommunens övertagande av Guldfågeln Arena i Kalmar. Nu har Gunnar Rydström, civilingenjör i fastighetsekonomi, lämnat in ett överklagade till Förvaltningsrätten.

Det blir det största arenaprojektet någonsin i Sverige. Politiker och tjänstemän i Göteborgs stad är nu överens om samma linje – att bevara positionen som landets främsta evenemangsstad. Och det får kosta. Dagens arenor rivs och ersätts av en jättearena för 16 000 åskådare, en mellanstor arena för 5 000 personer och tre hallar för breddidrotten.

2018 är valår och då passar Riksidrottsförbundet, RF, på att stärka samarbetet med Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan 5-7 mars. RF:s satsning kommer att fokusera på frågor om anläggningar och folkhälsa – och generalsekreteraren Stefan Bergh hoppas på ännu fler rikspolitiker än senast.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Byggvaruhuskedjan BAUHAUS har förlängt sitt avtal till och med 2020 som titelsponsor för den svenska Diamond League/BAUHAUS-galan på Stadion. Den 10 juni kommer världsstjärnorna till Stockholm. Företaget har varit titelsponsor sedan 2015.

Motorn i den svenska hästnäringen riskerar att stanna. Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken säkrar en rättvis finansiering av trav- och galoppsporternas grundläggande infrastruktur som anläggningar och tävlingskostnader samt de breda satsningar inom hästsektorn som idag finansieras via ATG.

För alla fotbollsälskare blir sommaren mycket speciell. VM spelas i Ryssland och från den 14 juni och en månad framåt cirklar mycket av tillvaron runt matcherna och alla spekulationer. SVT och TV4 laddar på varsitt håll, de delar på sändningsrättigheterna och ska återge vardera 32 matcher.

Premier League, med alla spelaraffärer och silly Season fascinerar många, inte minst fans och journalister. Men nu nu kan det bli ändring och helt andra villkor.