Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

Konflikten mellan ägarna kan sänka Hammarby

Hammarby fotboll AB, cirkus eller soppa? Eller vad? Det enda intressanta som sagts är den avgående Åsa Sånemyrs uttalande idag:

- Hammarby Fotboll AB var två veckor från konkurs innan uppgörelsen med Linus Hallenius gick igenom.

Inte ens de här miljonerna räcker?

Det bevisar dels mina tidigare krönikor i ämnet och gör det troligt att inte ens pengarna från Hallenius räcker till att bli ett elitlag igen.

En öppen konflikt mellan den ideella föreningen och AEG hjälper inte till direkt. På det kommer att de sportsliga prestationerna i fjol och i år inte ger eventuella nya investorer hopp om god avkastning.

Min gissning är att föreningen nu tänker så här: Först tvingar vi AEG att sälja sina 49 procent till oss för en mycket lång summa. Då äger vi 100 procent.

Sedan gör vi en nyemission där vi emitterar 99 procent nya aktier med en ordentlig överkurs. Självfallet kan då nya ägare vara fans som köper en liten post var och gör det utifrån att man emotionellt är beredd att betala för att rädda Bajen.

Saknar en strategi för överlevnad

Att finna en rationell kommersiell aktör som går in är väsentligt mycket svårare. Det uppstår ett antal skattekonsekvenser och bokföringskonsekvenser som inte är att leka med för ett investerande företag.

Jag har lärt mig att det inte är någon större idé att göra en explicit förklaring till varför i det här forumet men om AEG får två millar för halva Hammarby ena dagen blir det svårt få en revisor tilstyrka att halva firman är värd 20 millar veckan därpå. Så enkelt är det.

Sånemyrs avgång indikerar att Hammarby saknar egen långsiktig överlevnadsförmåga utan nya pengar och att Halleniuspengarna bara räcker till för att ta sig ur konkursrisken men på intet sätt ger Bajen en grund för framtiden.

Det som bekymrar är inte den dåliga ekonomin, inte de uteblivna sportsliga resultaten utan att konflikten mellan ägarna som nu kommit i öppen dager.

En konflikt som kostar ännu mer

Man behöver inte veta mycket om ett bolag för att inse att konflikt mellan ägare leder till kapitalförstöring. Här är dessutom den ideella gemenskapen extremt begränsad.

Det som är en piss i Mississippi för AEG är en förmögenhet för den ideella föreningen.

AEG är en amerikansk superkapitalistisk fastighetsutvecklare. Hammarby är en helylle svensk ideell förening med en närmast socialistisk tradition.

Det är ur det perspektivet förvånande att Ohly är djurgårdare, han utgör urtypen för en Bajen-supporter.

Personligt ansvar vid en konkurs

Sånemyrs uttalande är intressant av flera skäl. ”Två veckor från konkurs” är att vara på obestånd. Om ett bolag kan anses vara på obestånd uppstår idag ett stort personligt ansvar för styrelse och indirekt även för VD om man inte hanterat formalia.

Formalia är att upprätta en så kallad kontrollbalansräkning. Har man inte gjort det så uppstår personligt ansvar för medlemmarna i styrelsen. De blir helt enkelt skyldiga att privat betala de skulder som bolaget har på ett antal områden.

Den här konflikten mellan ägarna kan sänka Hammarby.

Men, har Hammarby verkligen 60 miljoner i tillgångar?

Hammarby Fotboll AB (HFAB) får ingen ny ägare och framförallt så saknar HFAB någon som är villig att skjuta till de 20 millar man så desperat verkar behöva.

Ideellt och kvalité felar

Det var ingen rocket Sciense direkt att förutse att den här affären inte skulle fullföljas. Regeln om max 49 procent ägande av andra än ideell förening är precis som Hasse Backe beskriver i Expressen söndag det grundläggande skälet till att vi inte har någon kvalitet i svensk fotboll.

Den ideella strukturen gör det för svårt att skapa det kapital som behövs. Så enkelt är det.

Nu blir det dock en jobbig period för HFAB. Det ser inte bra ut.

Min bedömning av Hammarby Fotbolls ABs ekonomi är rudimentär, jag saknar fakta på flera ställen så den skall läsas med en stor nya salt.

Det behövs ett mirakel

Det jag kan utläsa ur 2009 års bokslut (den publika delen utan noter och förklaringar) och utifrån de mediauppgifter (som också alltid skall läsas med en hel saltgruva i närheten, i synnerhet när sportjournalister skriver ekonomi) är att Hammarby Fotboll AB behöver ett mirakel i någon form.

Tesen att 2010 och 2011 i Superettan inte är lönsamt torde ha få antiteser. Förluster äter upp eget kapital och de tio millar i eget kapital som HFAB hade med sig in i 2010 kan vara förbrukade i nuläget.

Hammarby har en trist skuldsida med 34 miljoner i korta skulder. Det finns 60 millar på tillgångssidan så de 34 är inte en hög siffra om det finns substans i tillgångarna. Korta skulder har dock den trista egenheten att de skall betalas snart. HFAB saknar egna kassaflöden för att betala skulderna. Enda alternativet är då att avyttra tillgångar.

Vad döljer sig bakom tillgångarna?

Då uppstår problemen. Säljer man tillgångar i form av duktiga spelare så tappar man förmåga att ta sig tillbaka till Allsvenskan. Säljer man tillgångar så är risken att de får säljas till priser under de bokförda. Då uppstår förluster som ytterligare äter upp det egna kapitalet och ökar risken för att man tappar elitlicensen.

Det som inte framgår i de siffror jag har är vad som döljer sig bakom anläggnings- och omsättningstillgångar.

Spelarna borde ligga i den senare delen med tanke på längden på kontrakt numera. Anläggningstillgångar skall vara det de heter. Dvs fastigheter, maskiner motsvarande. Hammarby äger Kanalplansanläggningen. Dock vet jag inte om det är föreningen, damfotbollen eller bolaget som äger Kanalplan, inte heller om man äger marken eller om den hyrs av Stockholm Stad.

Då finns det resurser

Äger man marken i bolaget så är lösningen enkel. Ändra stadsplanen och sälj marken till PEAB för 300 millar och börja planera för Champions league.  Nu är det ingen barnlek att ändra stadsplan så CL 2020 är väl den tidigaste möjligheten och då måste man överleva dit.

Läget för HFAB synes alltså tveksamt. En nyemission är otänkbar då man redan nått maxgränsen för externt ägande och föreningen inte har råd att vara med. Även om det finns tekniska trick så är den här vägen mer än besvärlig ur det köpande företagets perspektiv.

Dåliga eller negativa kassaflöden innebär alltid att ett företags tillgångar blir mindre värda eftersom de måste realiseras vid fel tidpunkt. En annan given regel som alla ekonomer ställer upp på är att en dålig resultaträkning alltid är sämre på samma sätt som en bra resultaträkning alltid är bättre än vad siffrorna visar.

Ett önsketänkande

Det ligger i sakens natur att ledningen försöker förbättra det dåliga och inte visa för mycket negativt. Idrottsföreningar och företag har en mycket lång historik av önsketänkande så det är sannolikt att HFAB mår sämre nu än vid bokslutstillfället.

Korrelationen mellan ekonomi och sportsliga framgångar är inte absolut vilket bland annat Mjällbys tabellplacering visar (Åtvidaberg är dock ett bra bevis på korrelationen). Men att långsiktigt leverera bra sportsliga resultat utan god ekonomi torde vara omöjligt.

Slutsatsen blir då att HFAB saknar ekonomi att gå upp i allsvenskan och att det finns en tydlig risk för att det kan gå så illa som en konkurs.

Hur man än räknar så felar Hammarbys ekonomiska lösning

AEG vill sälja sin del av Hammarby Fotboll AB, enligt uppgifter i media, dvs vanligtvis felaktiga i någon form. Att AEG vill göra så är förståeligt, de vill inte stoppa in mera pengar och de har redan fått betalt för sin investering i form av de långa avtalen för driften av hela Globen-området.

Hammarby saknar möjligheter

Enligt Hammarby fotboll finns det privata intressenter som vill köpa AEGs andel och dessutom vara med på nyemissionen. Allt enligt Aftonbladet. AEG har stoppat in 21,5 miljoner kronor och det bolag som förvärvar deras aktier är enligt media beredda att gå in med ytterligare 20 miljoner.

Nu lär inte AEG få många kronor för sina aktier men om vi räknar med en symbolisk miljon för deras 49 procent och en nyemission på 20 millar så blir det inte helt enkelt.

Enligt regelverket måste den ideella föreningen fortfarande äga 51 procent. Föreningen har inte en spänn att stoppa in. Bolaget som köper måste alltså betala en fruktansvärd överkurs för att den finansiella transaktionen skall lyckas.

Det är självfallet svårt att värdera Hammarby Fotboll AB, men företag som går med förlust brukar inte vara värda så mycket. Några reella tillgångar att tala om finns inte heller eftersom man behöver en nyemission, dvs inte kan låna pengar med säkerheter.

Hur resonerar köparna?

Att bedriva elitfotboll med målet att ta sig tillbaka till allsvenskan (och tv-pengarna) är heller inte gratis och ett år till i ettan kostar pengar.

Det intressanta är inte att titta på Hammarby fotboll, det intressanta är att fundera på vad den presumtiva köparen har för tankar.

Att köpa aktier i Hammarby fotboll för 20 miljoner utan att man ökar sin andel av företaget och där det nominella värdet är en bråkdel är inte enkelt. Köper man först AEGs andel om 49 procent för en mille, dvs Hammarby Fotboll AB värderas till ca 2 miljoner och sedan stoppar in 20 millar till utan att öka sin andel av bolaget så har man fått 49 procent av 22 miljoner för 20 miljoner. Låter inte som en bra affär.

34 miljoner i skulder

Men nu består näringslivet av kreativa människor som insett att det finns andra sätt att flå en katt. Bolaget torde därför ha större rätt till framtida vinster, stor eller hela delen av intäkter vid spelarförsäljningar och liknande för att de gentemot sina egna revisorer och skatteverket skall kunna motivera investeringen (att ge bort pengar är inte avdragsgillt och skulle drabba det köpande bolaget med 7 miljoner till i skatt).

Säg att det köpande bolaget vill ha en avkastning på 10 procent på sitt arbetande kapital. En ganska normal siffra i näringslivet. Det är 2 millar om året, med mer än 25 procent i ägande så försvinner utdelningsskatten och då räcker det om Hammarby Fotboll genererar ca 3 MSEK i vinst. Det har man inte gjort något år enligt www.allabolag.se.

Nu kommer finansmatadorerna tillbaka och ser till att ägaren får betalt i resultaträkningen istället men då krävs det pengar där. Hammarby Fotboll AB har 34 miljoner i korta skulder i senaste bokslutet, dvs mer än 50 procent av de totala tillgångarna utgörs av korta skulder.

Hur motiveras "investeringen"?

Substansen i de 61 miljonerna i anläggnings- och omsättningstillgångar är svåra att värdera men använder man praxis så är de värda ca hälften om det uppstår en likviditetskris eller en större förlust. Det är dessutom inte troligt att de går att sälja och fortsätta verksamheten.

Med rapporter om löpande förluster även i år så räcker alltså 20 nya millar inte ens till att betala korta skulder och kompensera för årets resultat.

Om nu affären görs så blir det väldigt intressant att få reda på hur det köpande bolaget kan se detta som en god investering. De kan få en i stort sett riskfri avkastning på 5 procent genom köp av företagsobligationer, aktier med hög utdelning och liknande. Den garanterade miljonen väljer de bort med risken att deras investerade +20 miljoner i framtiden är värda väsentligt mindre.

Slutsatsen torde bli att om det köpande bolaget är börsnoterat så skall man sälja sina aktier i den firman,

Svenska Spels bidrag är enbart för att motivera spelmonopolet

Svenska Spel byter Vd igen. Det mest fascinerande är ordförande Margareta Winbergs uttalande om orsaken. ”Meta ställde krav på att personalen skulle vara involverad och ta ansvar och det ville inte personalen” med en liten omskrivning.

Borde vara precis tvärtom

Hade jag varit ordförande hade jag gett VD rätt att säga upp all personal som förespråkar en linje där de inte behöver vara involverade eller ta ansvar. Nu är SS inget vanligt bolag så det kan till och med vara bra om ingen tar ansvar för verksamheten.

SS har som syfte att berika ägaren Svenska staten. Allt ni läser om att SS är till för att ge bidrag till idrotten kan ni bortse ifrån. Bidragen är några procent av omsättningen och försumbara i relation till de spelskatter och vinstskatter som ägaren staten får in från bolaget och ombuden. Bidragen är också försumbara i relation till de skatteintäkter som staten får från idrotten där bara fotboll, ishockey och golf passerar tio miljarder.

Bidragen till idrotten finns där enbart allena för att motivera ett bibehållet spelmonopol. Så enkelt är det. Den som påstår något annat behandlar fakta på samma sätt Usama Bin Laden tolkar Koranen.

Oavsett block, de tycker likadant

Därmed inte sagt att det är fel. Alliansen har med tio miljarder goda årliga skäl valt att byta åsikt när de hamnade i regeringen och fortsatt på den inslagna Ringholmslinjen.

Det som då blir hyckleri är när ägaren och ordförande påstår att SS är måttfulla i sin reklam och vill få svenskarna att spela mindre samt ta mera ansvar. SS är en av landets största reklamköpare och de aktiviteter som görs på området ”socialt ansvar” är när man jämför avsatta pengar mot omsättning i paritet med en kvinna som tjänar 400.000 och köper smink för 2000 kronor. Kosmetika med andra ord.

Det är också tveksamt om SS är bra för någon annan del av Idrottssverige än fotbollen och RF. Ett avslutat monopol och spellicenser skulle ge ett antal idrottsförbund, klubbar och föreningar möjligheten att tjäna mer genom direkta samarbeten med andra spelbolag. Å andra sidan är SS riktigt bra för fotbollen och för RF.

RF borde tillhöra socialdepartementet

Personligen tycker jag RF skall ligga under socialdepartementet, vara en myndighet och få ett tydligare folkhälsoansvar samt mera pengar. RF som är beroende av bidragen från SS är ingen bra modell. RF både som myndighet och folkrörelse är heller ingen bra modell.

Ett sålt SS, avslutat monopol och spelicenser samt att idrotten hamnar där den ska vara, dvs under socialdepartementet istället för kulturen vore en bra väg framåt.

Nu får Meta Persdotter två årslöner för att hon ville ha en modern organisationsstruktur och Margareta Winberg får leta fram en ny Vd som accepterar ägarstyrning och instruktion som managementmodell. En modell som Jan Carlzon dömde ut som omodern i sin bok Riv pyramiderna redan 1985.

Rätt - och ändå så fel när RF talar om folkhälsan

Karin och Eric, dvs Riksidrottsförbundets ordförande och Vd publicerade den 10 juni en debattartikel om idrottens inverkan på folkhälsan. Det är intelligent av dem. Motion och träning sänker samhällets kostnader för vård, minskar tiden från frisk till död (den dyraste tiden för samhället som blir lång för människor utan god grundhälsa).

Syftet är självfallet att finna argument för ökade bidrag till idrotten.

Två klara skäl till att vi rör på oss

Det roliga är att folkhälsan i extremt liten utsträckning beror på RF och dess medlemsorganisationer.

Korpen skapar väl i samma utsträckning sjukskrivningar som folkhälsa och kvar är då bara golfen, ridningen och något förbund till som omfattar de över trettio.

Det är förändringen av synen på ålderdom och de kommersiella gymmen som är grunden för att vi rör oss mer, inte RF.

Ungdomarnas fettma ökar ju

För de grupper där RF får miljardbidrag, dvs ungdomarna, så är trenden den motsatta. Här ökar fetma och mängden medverkande ungdomar minskar.

När även jag börjar springa på gymmet fyra dagar i veckan och i övrigt börjar sköta om min kropp vid 53 års ålder så är det samma logiska analys bakom som hos alla andra medelålders som börjar träna.

Vi vill öka möjligheten till en frisk ålderdom och det kostar i tid och pengar nu. Drömmen att kunna älska, spela golf, dricka vin och må bra vid 78 är grunden till att jag håller efter vikten, förbättrar konditionen och skapar muskelmassan.

Elitidrott ingen folkhälsa

Så enkelt är det. På den här marknaden finns tusentals gym, halvsocialistiska Friskis, 500 golfklubbar, Skistar som ger oss möjligheten att vara vältränade och ha ett aktivt liv.

Lägg på kommunala motionsspår, plogade sjöar och allt det andra så kan vi motionera hur mycket vi vill när vi vill utan att RF på något sätt bidragit till att vi rör oss mer.

Den andra delen som RF hanterar är eliten och säga vad man vill om elitidrott men nyttigt för kroppen är det inte. Här är effekten för idrottarens plånbok god, värdet för Sverige som varumärke högt men inte fan är det folkhälsa.

Då ska vi hinna med allt

Vi har de senaste 20 åren ändrat synen på vår tid som pensionärer. Det är då när ekorrhjulet stannat vi skall göra allt det där som vi inte hunnit med.

Då krävs det en frisk, slank och vältränad kropp och därför är det fullt på gymmets löpband även en solig måndagskväll i juni. Det finns ingenting RF och deras medlemsförbund har gjort som ligger bakom den här förändringen.

Det jag saknar från Eric och Karin är en debattartikel där RF påvisar att man har ändrat trenderna bland ungdomar och där deras medlemsförbund visar att man klarar av breddidrotten även för de mellan 20 och 30. Den får vi nog tyvärr vänta länge på.

Dan Persson

En omöjlig arenamatematik i Stockholm

2013 är läget i huvudstan ungefär så här:

Swedbank Arena    50 000 besökare
Stockholm Arena    30 000 besökare
Globen                   14 000 besökare
Stadion                  16 000 besökare
Hovet                       9 000 besökare

44 miljoner stolar för 2 miljoner människor...

I runda slängar 120 000 besökare. Sist jag kollade var det 365 dagar på ett år. Det är 44 miljoner stolar som skall säljas i ett område med 2 miljoner människor. Före alla mindre arenor som tar en stor del av marknaden. Det är också 5 x 365=1800 eventdagar att fylla.

Det är 56 hockeymatcher i elitserien om AIK är kvar då. Det är fem landskamper i fotboll och tio i hockey. Det är 45 matcher i fotboll för tre lag (Brommapojkarna tillkommer på sin plan som inte är med i listan ovan).

Återstår ca 1 700 eventdagar och ca 42 miljoner stolar som skall säljas.

Räntan sover aldrig

Stockholm Horse show, Stockholm Ice, Madonna, Bruce, Stones, U2 med flera kan fylla en del. Här konkurrerar man inte bara inbördes utan även med Göteborg och Malmö. Oavsett vad man gör kommer det att stå många tomma stolar och sakna värmen från en ända i Stockholm de kommande åren.

Kalkylerna baseras självfallet på en beläggning runt 30-35 procent, men det är mycket långt till de nivåerna också. Räntan sover aldrig. Det är med andra ord 500 eventdagar till och 12 miljoner biljetter som skall säljas för att vara nära break even.

På ovanstående i mitt tycke naiva byggande av två megaarenor tillkommer en kontorsmarknad som försiktigt uttryckt är skakig. Nya beteendemönster ändrar kontorsbehovet och det finns oceaner av tomma kontorslokaler i city.

Kontor är inte räddningen

Att finansiera Arenan med kontorshyror i kringliggande fastigheter är ingen given affär heller. Rykten påstår att Swedbank lämnar city och flyttar ut till Solna när Swedbank Arena är klar för att den vägen säkerställa att deras lån kan betalas tillbaka.

Som lök på laxen kommer ekonomin i de Stockholmska idrottsklubbarna. Genom att de aldrig fått äga och tjäna pengar på en Arena som Elfsborg, Färjestad, Linköping med flera så har de inte intäkter nog för att konkurrera. Ett stockholmslag i Champions League eller ett Stockholmslag i toppen på elitserien varje år är en nästan omöjlig tanke.

Någonstans känns det som pampar och politiker kommit fram till att prestigeprojekten inte behöver samma affärsmässiga kalkyler som för privat företagande. Att upplevelseindustrin har tillväxt är en positiv faktor men just nu räcker inte det.

Dan Persson

Landslagen konkurrerar med elitserie och allsvenska om samma pengar

Nationalism, nej tack.

Det är hockey-VM nu. Jag vet jag blev lika förvånade som ni. Varför förstöra ljumma sommarkvällar då allt fokus ligger på gräsmattan, golfbanan, rosévinet och grillen med något så fånigt som hockey-VM.

Samma värdegrunder

För oss alla som oroar sig för att mängden korkade svenskar är så många att Sverigedemokraterna skall komma in i Riksdagen bör vi betänka var grunderna för nationalism har uppstått och idrottens roll.

Den trista sanningen är att de drivkrafter som får ishockeyförbundet, fotbollförbundet med flera att tjäna pengar på sina landskamper till stor del är identiska med de drivkrafter som SD utnyttjar för att få fler väljare.

Ingen kul tanke men när man hör ”Hata AIK, Hata Göteborg” med flera slagord från i övrigt sansade människor undrar man över värdegrunden och ser tydligt kopplingen till SD.

Motstridig nationalism

På samma sätt som det är vedervärdigt när rasister tagit över nationalsymboler och vi inte får sjunga nationalsång och vifta med svenska flaggor så känns det lika vedervärdigt när vi skall hylla nationalstaten och våra landslag i ett samhälle där vi inte ens funderar över varför nationalismen finns där som en viktig byggsten för överklassen.

Är man nordkorean så finns det goda skäl att hylla landet och ledaren. Gör man inte det får man ingen mat och blir i värsta fall skjuten. Som svensk känns det inte lika självklart. Vi är del av EU, vi rör oss i världen, vi pratar engelska och andra språk och vi mår lika bra på Ramblas, Picadilly cirkus, Times Square som vi gör i Alingsås. Tror jag, jag har aldrig varit i Alingsås.

Jag är svensk, ingår i skattebasen och bor i det område där den svenska polisen har våldsmonopol. Jag är barnsligt förtjust i strömming, isterband, Biff Rydberg med mera om det kan ses som typiskt svenskt men det här med att i dagens globaliserade värld hålla på med nationalism är direkt motstridigt bättre välfärd, en räddad miljö och ett humanare samhälle.

Landslagen ändå viktiga

Av kvalitetsskäl så ser jag hellre Barcelona än svenska landslaget, hellre Elitserien än Tre Kronor och hur ett VM där Norge och Danmark vinner matcher skall kunna intressera någon är för mig en gåta.

Nu är landslagen viktiga för dels förbunden, de utgör de primära intäkterna utöver statsbidragen, och dels för media. Aftonbladet sport är inte granskande journalister längre, de är marknadsföringsorganisationer för landslagen. Allt i syfte att sälja fler tidningar, vilket alltid är ett gott syfte.

Det här moderna partnerskapet är med och skapar nationalism. De lever på samma känslor som SD behöver för att komma in i Riksdagen. Det är ena skälet till varför jag reagerar negativt.

Har sitt berättigande

Landslagen tar också bort intäktsmöjligheter för den upplevelseindustri som heter Allsvenskan och Elitserien. SvFF ger oss en sämre allsvenska. Så enkelt är det. Landslagen är i och för ty bra för de lite sämre arbetarna eller hur spelarna nu skall definieras, som den här vägen kan finna nya arbetsgivare och förbunden gör en hel del bra för bredd och ungdomsidrotten men landslagen konkurrerar om samma pengar med elitserie och allsvenska och skadar den verksamheten.

Nu är det inte så att Lars-Åke Lagrell, Christer Englund med flera är Sverigedemokrater, det påstår jag inte överhuvudtaget för det vore en både falsk och hemsk anklagelse. Jag konstaterar bara att det är lite trist att den nationalism som krävs för att kränga produkten landslag är byggd på samma känslor som Sverigedemokraterna behöver för att komma in i Riksdagen.

Sen kommer jag att njuta av sommaren och egen golf innan idrotten startar igen i höst med Elitserien i hockey och de stora ligorna i fotboll. Fram till dess finns det inget kvalitativt att njuta av.

Dan Persson

AIK och Grekland har mycket gemensamt

Nu är informationen knapphändig och ofullständig så följande text är i stort sett spekulativ, det är det mesta ni läser i finanstidningar också. Gårdagens rapport ger heller inga underlag för långsiktiga analyser.

Vad tyder den snäva räntan på?

Någon av er kan de senaste veckorna ha noterat en och annan tidningsartikel som hävdar att Grekland kan gå i konkurs. Ni kan också ha noterat att media pekar på de hiskeligt höga räntor som Grekland tvingas betala för sina lån på grund av konkursrisken. Räntor på 8-9 procent.

För AIK Fotboll AB så har en grupp närstående lånat ut 7,7 miljoner kronor på kort sikt. Till en ränta av 1,5 procent per månad enligt de uppgifter som finns i media. 1,5 procent per månad är en årsränta på 18 procent, dvs mer än dubbelt så mycket som konkursmässiga Grekland betalat.

Det finns två skäl till en årsränta på 18 procent. Det ena rationella är en extremt hög risk, dvs det är sannolikt att låntagaren inte kommer att kunna betala tillbaka enligt överenskommelse utan långivaren får sina pengar låsta. Det andra är girighet.

Tyder på verkligt stora problem i AIK

Långivarens goda vilja kan dock inte ifrågasättas. Det är osannolikt att de använder sina styrelsepositioner för att sko sig. Då återstår alternativ ett. Den insyn som långivarna har och räntan på 18 procent är ett fullständigt och slutgiltigt bevis på att AIK befinner sig i ett ekonomiskt moras.

Q1 rapporten visar nu vinst, lånet ovan är återbetalt och läget torde därför kunna ses som bättre. Det kan lika gärna vara en illusion.

Det korta lånet från människor med god insyn till extrem ränta indikerar att läget är mycket besvärligt. Väsentligt sämre än rapporterna.

Fansen gör så samma fel som fackföreningarna

Utöver den besvärliga ekonomin påstår människor i min närhet som tillhör de minoritetsgrupper som längtar efter prostatainflammation, dvs går på fotboll i vårens kyla, att AIK, Svenska mästare 2009 i år inte har en fungerande produkt. Tabelläget indikerar att de har rätt.

Med 4 000 färre åskådare per match hittills, primärt beroende på minusgrader och väder så gör tabell-läget att snittsiffrorna för säsongen riskerar att bli sämre än budgeterat.

Likheten med Grekland där befolkningen demonstrerar och skapar kravaller blir total när de s.k. fansen redan mött upp på träningar för att medelst förtäckta hot hålla så kallade kvartssamtal. Ungefär lika konstruktivt som när grekiska fackföreningar hotar med generalstrejk.

Stahre till - Grekland

AIK är ett viktigt lag för Allsvenskan. Deras förmåga att dra publik både borta och hemma gör dem viktiga för totalomsättningen även om deras huligankramande skapar risker. För de allsvenska lagen är det viktigt att AIK finns kvar, d.v.s. får ordning på sin ekonomi. Ungefär som Greklands ekonomi är viktigt för Euron och då ekonomin i hela Euro-blocket.

Att Stahre flyttade till just Grekland får ses som lite roligt i sammanhanget. Att han inte ersätts utan att AIK väljer att spara pengar genom att lösa tränarfrågan med befintlig lönemassa får ses som ett tecken.

Det finns två ekonomiska sanningar som går att lita på. Ett företag med god ekonomi är i bättre skick än vad siffrorna visar och ett företag med dålig ekonomi är i sämre skick än vad siffrorna visar.

Spelet gör bara saken värre

AIK tillhör sannolikt inte den förstnämnda gruppen. Likheterna med Grekland fortsätter. AIK:s spel blir tyvärr en orsak till att AIK:s problem förvärras precis som grekernas strejker sänker Greklands möjligheter.

Nu kommer vän av ordning självfallet påstå att jag är ute och cyklar i den här jämförelsen med motiveringen att någon grekisk värme och grekisk sol har vi inte sett skymten av den här fotbollssäsongen. Här tvingas jag ge mig.

Grekland skall ha genomfört sitt stålbad till 2013. AIK borde kunna leverera snabbare, men då krävs det att det sportsliga också börjar fungera. Annars kan spiralen nedåt bli svår att vända.

Dan Persson

PS:  om någon undrar vilket lag jag håller på så är svaret Arsenal. Men det krävs CL för att jag skall tycka fotboll är kul. DS

Dagens allsvenska är körd, så här ska det se ut

28 miljoner sämre än budget. Det är utfallet för Allsvenskan när bara några få omgångar har spelats. Allt fokus har dessutom varit riktat på ishockeyfinalen.

Slutsatsen är ganska enkel att göra. De ekonomiska krav som elitfotboll skapar är inte förenligt med de sportsliga traditionerna.

Dagens modell är körd

Vill vi ha en Allsvenska som kvalitativ, attraktiv produkt där klubbarna kan tjäna pengar och där nivån är så hög att de svenska deltagarna kan plats i ett landslag så fungerar inte dagens modell.

Max tio lag som möter varandra fyra gånger i en sluten liga är enda vägen mot en allsvenska med den ekonomi som krävs för att skapa kvalitet och publik.

Gävle skall spela ishockey. Listerlandet skall utveckla turism och fiska, Åtvidaberg skall vara kvalitativt boende för de som pendlar in till Saab och universitet i Linköping. Bromma är en fantastisk förort för bankanställda där fokus bör ligga på veckans inköp av Odd Molly’s Bohemian Chic kläder för damerna och räntebanan för herrarna. Vad man böra göra istället för fotboll i Trelleborg kommer jag faktiskt inte på. Golfbanan är helt ok och därutöver är väl Trelleborg bara ett färjeläge.

Enkelt, det är upplevelseindustrin

Ett allsvenskt lag som skall ha en teoretisk att klara kvalet till CL förutsätter en regional förankring, ett regionalt upptagningsområde och en regional BNP. Så enkelt är det när idrotten är upplevelseindustri.

Vi får på en gång bort de 120 sämsta spelarna från lönelistorna och bara den kvalitetshöjningen vore en ren fröjd. Vi har kvar lag som har varumärke och lokal förankring på orter där det finns ekonomi nog för ett allsvenskt lag. Vi får fler spelare som blir varumärken genom att de är färre och bättre.

Då finns också förutsättning för moderna arenor där fotbollsmatchen kan bli det lokala mingel där alla är. Det finns samtidigt en grund för att utveckla koncepten.

Ohly tror att utveckling är anpassning

Sen är det bara att bli av med huliganerna så fotbollen kan bli det den borde vara även i Sverige.

16 lag må vara tillfredställande för Lars Ohly och andra som tror att utveckling är anpassning till de sämsta men det är ingen framkomlig väg för att utveckla en produkt som säljer.

Ps: Djurgårdsklackens beteende i Globen i måndags har fått en förklaring. Ovan nämnde Ohly stod i klacken. Misstanken att den konfetti som hamnade på isen var sönderrivna budgetunderlag för den rödgröna röran har inte gått att belägga. Ds.

Björklöven i konkurs, en nyttig händelse

Det anrika ishockeylaget Björklöven har ansökt om konkurs då rekonstruktionen misslyckades. Det är bolaget Björklöven där elitlaget låg som har ansökt om konkurs. Den ideella föreningen som sköter junioridrott finns kvar.

Det är vare sig den första eller sista konkursen inom idrotten och en konkurs är egentligen ingenting negativt. Det är marknadsekonomins förnämliga sätt att rensa ur de långsammaste djuren ur flocken för att ge de snabbare djuren bättre förutsättning.

Orealistiska intäkter

Mängden företag som gått i konkurs är säkert mer än tio procent av mängden företag som startats. Det är också något positivt enligt devisen ”Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge”. Det är grunden till ett entreprenörssamhälle och ses i USA som en positiv erfarenhet.

Vad är då orsaken till en konkurs frågar sig vän av ordning. Det enkla svaret är dålig ledning. Felaktiga beslut leder till att man inte kan betala sina räkningar. Så enkelt är det. I Björklövens fall har man budgeterat med för orealistiska intäkter för att få budgeten att gå ihop.

I näringslivet kan girighet, bedrägeri såväl som omvärldshändelser man inte kunnat förutspå (jämför risken för att SAS går omkull om flyget stängs för länge på grund av vulkanen) vara tillkommande orsaker.

Inte girighet, däremot naivitet

I Föreningssverige finns det också en tillkommande vanlig orsak även om svaret alltid är dålig ledning. Det är naiviteten. Man drivs inte av girighet då föreningen saknar möjlighet att berika sina ägare men man drivs av emotionella skäl som att vilja gå upp i Elitserien och det mest naiva, tron att en förening inte har samma skyldigheter som ett företag när det gäller skatter, personal, leverantörer och så vidare.

Det som då bör tilläggas är att en konkurs i en idrottsförening också är ett bevis på fusk fullt jämförbart med doping, knappar i värjan, grisfösare och annat fusk som förekommit. Någon har förbättrat sina möjligheter att vinna genom att ta på sig kostnader man inte har täckning för.

Fair Play handlar inte bara om att som Wilander vägra gå med på att motståndarens boll var ute. Fair play i dagens idrottsvärld handlar väldigt mycket om att inte ekonomidopa sig, d.v.s. skaffa sig fördelar som den skötsamma föreningen inte gör som dessutom leder till att andra får betala för att man själv inte kan.

Det här är också doping

Idrotten är en affär, en industri och en stor skattebetalare snarare än bidragsmottagare men sportslighet handlar om att alla följer samma regelverk, betalar samma skatter och inte gör av med pengar man inte har för att vinna en serie.

Det krävs ökad kompetens på ekonomiområdet i föreningarna såväl som en värdegrund där ekonomidoping är lika mycket fusk som anabola.

Låt nu bara inte ryktena vara sanna att det finns fog för en elak konkursförvaltare att göra styrelsen personligt ansvarig som för Västerås hockey för tiotalet år sedan.

Hur lyckas man i fotbollsaffärer? Fråga Benfica.  Sedan 2010 har portugiserna sålt en startelva för 3,25 miljarder kronor. En summa som är en våt dröm för en svensk klubb.

Kalmar FF var i ekonomisk kris. Nu tar kommunen över Guldfågeln Arena. Kommunen betalar 244,5 miljoner kronor för arenan och tar det fulla ekonomiska ansvaret för den.

Tre damer, tre herrar. Så ser det ut i den nya styrelsen I Svenska bandyförbundet. Det är första gången lika många kvinnor som herrar finns i styrelsen.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Trots att Sverige har nästan lika många kvinnliga idrottsutövare som manliga går åtta av tio sponsorkronor till män. Det måste vi ändra på, anser Niklas Birgetz, vd i Sponsrings & Eventföreningen som dock ser ljuset i tunneln.

Idrotten riskerar bli förlorare när reglerna för spelmarknaden förslås göras om. Det konstaterar RF, Riksidrottsförbundet efter att Spellicensutredningen presenterats på fredagen.

Efter månader av spekulationer kom bekräftelsen efter tio på fredagsmorgonen. Djurgårdares drömvärvning är verklighet. Kim Källström är tillbaka.