”Kommunen som avancerade i tabellen”

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det var en kall och blåsig måndagsmorgon i november. Den nytillträdde fritidschefen i den lilla kommunen trotsade emellertid regn och rusk med lätta steg. Den föregående kvällen hade nämligen damlaget i den lokala fotbollsklubben avslutat en strålande säsong med avancemang till damallsvenskan! Tänk vad roligt!
Vad blev det av damlagets framgång, frågar sig Johan R Norberg i sin krönika som beskriver en sitation i vilken kommun som helst. Foto: Scanpix

Nu väntade nya utmaningar mot storlag som Tyresö, Umeå och Ldb! 

Strax innanför kommunhusets portar hittade han fritidsförvaltningens ekonom. Karln var både blöt och butter. Varför denna dysterhet, tänkte fritidschefen. Har han ätit citroner till frukost?

Läst förbundets anläggningskrav

”Nämen hej, Göran. Hur står det till?”, sade fritidschefen. ”Du ser inte ut som ditt vanliga, glada jag.”

”Nej, jag har ägnat morgonen åt att läsa Fotbollförbundets anläggningskrav för klubbar i damallsvenskan.”

”Och …?” svarade fritidschefen osäkert.

”Vi har massor att göra. Omklädningsrummen måste renoveras. Kravet är minst fem duschar, tre toaletter och massagebänk för båda lagen. Vi måste också ha 800 sittplatser under tak, bättre utrymme för media och ny planbelysning på 800 lux.

Stor risk att de också går upp

”Hoppsan”, sa fritidschefen. ”Det låter dyrt.”

”Ett par miljoner. Minst. Kanske uppemot fyra. Det är belysningen som kostar mest.”

Ekonomen tog ett djupt andetag och fortsatte:

”Dessutom är det stor risk att Lindby IF avancerar upp till elitserien i handboll redan nästa helg.

De brukar bara ha några hundra personer

”Vaddå risk? Det vore ju fantastiskt”, svarade fritidschefen entusiastiskt.

”Tycker du, ja. Men enligt förbundets bestämmelser måste vår handbollsplan i sådana fall förses med sittplatsläktare på båda sidor med plats för sammanlagt 1500 personer. I värsta fall måste vi ha minst 2000 platser eftersom det även finns någon sorts kompletterande bestämmelse för nybyggnationer.”

”Men vad är det du säger? I vår lilla kommun? Men vi brukar väl inte ha mer än några hundra besökare per handbollsmatch?”

Gav med sig till slut

Det blev en lång vinter fylld av hårda förhandlingar med den politiska majoriteten. Argast var kommunstyrelsens ordförande som läxade upp fritidschefen med ett långt ideologiskt resonemang om att politik ska bygga på värderingar och visioner snarare än anläggningskrav och tabellplaceringar. Ja, och det där om att bredd var viktigare än elit.

Men till slut hade hon gett med sig. Kommunen skulle naturligtvis stötta både fotbollen och handbollen nu när de egna klubbarna varit så framgångsrika.

Slutet gott, allting gott, tänkte fritidschefen när nybyggnationerna äntligen lotsats i hamn. Ja, eller nästan allt, rättade han sig. Vissa omprioriteringar hade ju behövt göras. Någon skejtpark kunde det inte längre bli tal om. Inte heller fanns det medel till att rusta upp de gamla bryggorna vid havsbadet. Men nya elljus till halvmilen vid motionsgården – det skulle han nog lyckas få fram.

Just då knackade förvaltningens ekonom på hans dörr.

”Nya problem, chefen. Jag pratade nyss med ishockeyklubbens ordförande. Värsta likviditetskrisen. A-lagets framtid står på spel.”

Där rök elljuset, tänkte fritidschefen. Och svalde en citron.

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Kent Kruuse (inte verifierad)

tis, 2013-03-05 11:16

1. Känner igen situationen.

Känner igen situationen. Någon (Sveriges Kommuner och Landsting?) måste markera mot förbundens hutlösa krav

Dick Bengtson (inte verifierad)

ons, 2013-03-06 13:59

2. Ödmjukhet saknas

Stämmer bra överens med många kommuners vardag. Det vore lite mer ödmjukt om förbunden kunde bidra själva till investeringarna. Kanske en anläggningsfond dit delar av TV- och sponsorpengar slussas. http://www.dickbengtson.blogspot.se/2013/02/om-idrottshallar-och-pengar....

Olle Ekengren (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 10:17

3. Finansiering av anläggningar

"Den svenska levnadsstandarden är numera så hög att ytterst få har råd med den", sa redan tecknaren Salon Gahlin. Det behövs ett nytänkande i fråga om statens stöd till idrotten. Anläggningarna är det stora problemet, löpande utgifter för själva sporten kan klubbarna i princip klara själva. Alltså bör en viss del av pengarna till LOK-bidrag och Idrotslyftet omföras till anläggningsstöd. Men vi kan inte ha alla möjliga sporter, typ backhoppning och rodelbanor. Idrott och politik är att välja.

lasse b (inte verifierad)

sön, 2013-03-10 21:40

4. intressant, tvivels utan ...

just därför som idrottsliga inriktningar utan krav på specialanläggningar erhåller ett större samhällsvärde; LOK-stödet och idrottslyftet skall inte omfördelas till anläggningar; specialidrottsförbunden för fotboll och hockey skall ställa realistiska anläggningskrav; nytillkomna föreningar som lyckats nå elitstatus kan, med fördel, kräva att få ekonomiska resurser i enlighet med arenakraven !

Olle Ekengren (inte verifierad)

tors, 2013-03-14 11:11

5. Långtidsplanering

Förutsättningar: 1) Det sammanlagda statliga stödet per år till LOK och anläggningar etc. höjs inte. 2) Specialidrotternas krav på byggnormer kommer att höjas, bl.a. pga. internationella krav. I varje fall finns det ingen chans att pruta på kraven enligt nuvarande normer. 3) Kommunerna orkar inte med att bygga hallar och arenor åt alla som kräver att få anläggningar till sin specialsport. 4) Prioriteringen av projekt som saknar finansiering ska skötas av RF och SOK som har att ta ställning till intressekonflikten mellan bredd och elit. Slutsats: Antingen får vi slopa vissa projekt eller också överlåta åt privata ägare att bygga anläggningar. En förening som flyttas upp i seriesystemet måste veta från vem man ska kräva ”ekonomiska resurser i enlighet med arenakraven”. Det som behövs är således någon form av långtidsplanering.

Olle Ekengren (inte verifierad)

sön, 2013-03-17 12:30

6. Öka transparensen

Vid RF-stämman i Uppsala 2011 antogs på förslag av Riksidrottsstyrelsen följande mål för 2015. ”Resurserna Alla kommuner ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer, lokaler, anläggningar och utrymmen för idrottsliga aktiviteter. Detta ska på alla nivåer ske årligen. Det offentliga stödet samt stödet från andra intressenter ska ha ökat. Idrottsrörelsen är den största verksamheten inom civilsamhället. Våra medlemmars verksamhet ska växa. En av förutsättning för detta är att det offentliga stödet växer.” En orealistisk målsättning enligt parollen Allt genast! RF/SOK måste lära sig att prioritera och rationalisera. Till stämman 2013 har ett förbund lämnat in en motion med krav på större öppenhet i budget och redovisning, vilket torde vara ett första steg på vägen mot ökad realism.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.