medaljer

Idrotten står inför utmaningar

Handbollen gör succé i VM och i OS ska ytterligare åtta förbund visa sin internationella klass. Den svenska idrottsmodellen har under många år varit mycket framgångsrik. I synnerhet i förhållande till Sveriges folkmängd, men idag finns ett antal tydliga utmaningar. 

Länge har svensk idrott varit en sammanhållen fri folkrörelse där större, mellanstora och mindre idrotter haft en ömsesidig respekt för varandra och det har funnits ett solidariskt synsätt om varandras förutsättningar och behov. 

Samtidigt ska det självklart tas en rimlig hänsyn till verksamhets- och aktivitetsvolymen inom de olika specialidrottsförbunden. 

Idag finns anledning till oro om sammanhållningen i svensk idrott. Vad krävs då framåt? Jo, bland annat att flera organisationsledare på högre nivå inom svensk idrott har eller söker god kunskap om villkoren för olika idrotter, både av skiftande storlek och verksamhetsstruktur. 

Den svenska tjejrevolutionen

Sju guld – sex silver – ett brons.

Sett till det metalliska värdet Sveriges bästa vinter-OS genom tiderna.

Tack vare tjejrevolutionen. Initierad av utförsfenomenet Pernilla Wiberg i början av 90-talet, stadfäst på olympisk nivå nu i sydkoreanska PyeongChang.

Under 65 år hade endast fem kvinnor tilldelats Svenska Dagbladets bragdmedalj. Pernilla Wiberg blev den sjätte när hon belönades för VM-guld 1991. Hon var först med att säga att utbildning och familj fick vänta, hon skulle bli bäst i världen, hon skulle göra idrotten till sitt yrke, sin försörjning. Det fick ett symbolvärde, hon gav kvinnorna plats och status som professionella idrottare. Hon var den svenska idrottens svar på Ellen Key och Emmeline Pankhurst.