medaljer
En "norsk" prispall men i blågula färger
Skidskyttelandslaget, med 11 VM-medaljer i Oberhof, får huka sig. Efter tre VM-medaljer i damernas sprint har längdlandslaget antagit utmaningen.
I slovenska Plancia var Jonna Sundling, 28, år, outstanding och försvarade sitt VM-guld från Oberstdorf 2021. Hon som också blev olympisk mästarinna i Peking 2022!
Emma Ribom, silver och Maja Dahlqvist, fullbordade den svenska trippeln och bildade en historisk svensk VM prispall.
En utdragen förkylning tvingade Sundling till vila under säsongstarten hösten 2022, Hon var tillbaka i Världscupen först i januari i år, och osäkerheten var stor om hon hade kraften i benen för ännu ett guldlopp. Visst var det så, när norskan Kristine Stavås Skistad tappade all ork halvvägs in i finalen var scenen Jonna Sundlings.
Jonna stannade i landslaget
Hon är född i Umeå men har valt att tävla för Piteå Elit.
Idrotten står inför utmaningar
Handbollen gör succé i VM och i OS ska ytterligare åtta förbund visa sin internationella klass. Den svenska idrottsmodellen har under många år varit mycket framgångsrik. I synnerhet i förhållande till Sveriges folkmängd, men idag finns ett antal tydliga utmaningar.
Länge har svensk idrott varit en sammanhållen fri folkrörelse där större, mellanstora och mindre idrotter haft en ömsesidig respekt för varandra och det har funnits ett solidariskt synsätt om varandras förutsättningar och behov.
Samtidigt ska det självklart tas en rimlig hänsyn till verksamhets- och aktivitetsvolymen inom de olika specialidrottsförbunden.
Idag finns anledning till oro om sammanhållningen i svensk idrott. Vad krävs då framåt? Jo, bland annat att flera organisationsledare på högre nivå inom svensk idrott har eller söker god kunskap om villkoren för olika idrotter, både av skiftande storlek och verksamhetsstruktur.
Den svenska tjejrevolutionen
Sju guld – sex silver – ett brons.
Sett till det metalliska värdet Sveriges bästa vinter-OS genom tiderna.
Tack vare tjejrevolutionen. Initierad av utförsfenomenet Pernilla Wiberg i början av 90-talet, stadfäst på olympisk nivå nu i sydkoreanska PyeongChang.
Under 65 år hade endast fem kvinnor tilldelats Svenska Dagbladets bragdmedalj. Pernilla Wiberg blev den sjätte när hon belönades för VM-guld 1991. Hon var först med att säga att utbildning och familj fick vänta, hon skulle bli bäst i världen, hon skulle göra idrotten till sitt yrke, sin försörjning. Det fick ett symbolvärde, hon gav kvinnorna plats och status som professionella idrottare. Hon var den svenska idrottens svar på Ellen Key och Emmeline Pankhurst.
