Samtidigt ska det självklart tas en rimlig hänsyn till verksamhets- och aktivitetsvolymen inom de olika specialidrottsförbunden. 

Idag finns anledning till oro om sammanhållningen i svensk idrott. Vad krävs då framåt? Jo, bland annat att flera organisationsledare på högre nivå inom svensk idrott har eller söker god kunskap om villkoren för olika idrotter, både av skiftande storlek och verksamhetsstruktur. 

Vidare att ledande idrottsövergripande organ, som till exempel Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, har ledamöter i styrelser och andra relevanta kommittéer, råd, arbetsgrupper m.m. som har en bredd av erfarenheter från olika idrottsrörelsen. Just det här är emellertid inte endast ett ansvar för årsmötesdeltagare och valberedningar utan det krävs även att specifika idrottsledare, till exempel ordföranden och styrelseledamöter, samt andra nyckelaktörer i specialidrottsförbunden, känner ett ansvar för svensk idrott i dess helhet genom att vara valbara till olika förtroendeuppdrag bortom sin idrotts specifika verksamhet. 

Äger sin verksamhet

Det är emellertid viktigt att kunna inta två perspektiv samtidigt. I folkrörelsen svensk idrott är det angeläget att de centrala organen, som Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska kommitté, inte klåfingrigt går in i de enskilda specialidrotternas verksamhet. Det är i grunden varje idrott som äger sin verksamhet. 

I en stor folkrörelse finns nämligen en central skillnad gentemot till exempel en myndighet. Idrotten är ingen top down-verksamhet där Riksidrottsstyrelsen eller andra centrala organ ger order. 

Vi är i grunden en fri och självständig folkrörelse som byggs genom det breda ideella engagemanget där föreningarna är själva hjärtat. 

Samtidigt är det viktigt att påpeka att detta inte hindrar att vi kan och ska lösa en hel del idrottsfrågor gemensamt. Det finns också en tradition i Sveriges Olympiska kommitté att det sker direkta beslut av bland annat tjänstemännen som påverkar specialidrottsförbundens verksamhet på olika sätt. 

Om vi ska ha en stark sammanhållen och fri idrottsrörelse även år 2032 så måste det finnas individer som är beredda att lägga ned tid och engagemang på våra gemensamma frågor. När du rör dig i miljöer i riksdagen, regeringskansliet men även i en del regioner och kommuner hör du rätt så snabbt idag att det finns röster bland beslutsfattarna, både politiker och högre tjänstemän, som ifrågasätter om svensk idrott verkligen är en enig folkrörelse…

Bred folkrörelse 

Idrottsrörelsen ska bedriva idrottsverksamhet och detta ska innefatta både bredd och elit. Motion, folkhälsa och mer tydligt prestationsbaserad verksamhet. Det är viktigt med både mindre glesbygdsföreningar och större föreningar med bland annat elitinriktning och kommersiellt tänk. 

Vår mångfacetterade folkrörelse är stark just för att den samlar en bred palett av verksamhet och människor. Och levererar mycket samhällsnytta. Det är dock idrottsideologiskt centralt att påpeka att samhällsnyttan är ett indirekt resultat av idrottsverksamheten och vår folkrörelse är inget beställningsorgan för kommuner, regioner och staten. 

Samtidigt är vi farligt ute om vi oförstående och nonchalant kommenterar beslutsfattares, till exempel högre politiker och tjänstemän, önskemål om övergripande effekter på t.ex. folkhälso- och integrationsområdet ur ett brett perspektiv. Vi kommer aldrig under de närmaste åren få ekonomiskt stöd utan motkrav från den offentliga makten. 

Brist på ungdomar  

En betydande utmaning för idrottsrörelsen, som bland annat aktuell forskning visat, är t.ex. att nå individer och grupper från svaga socioekonomiska miljöer. 

Svensk idrott är på många sätt fantastisk, men verksamhetens barn och ungdomar är till en betydande grad från starka socioekonomiska områden. Vår folkrörelse är en naturlig del av bostadsrätts-, radhus-, villasverige. 

Det är ett ansvar för oss ledare att hålla nere avgifter och att arbeta med inkluderande prova på-verksamheter för att sänka trösklarna till deltagande i föreningslivet.  

Lyfta landet Sverige

Det finns en stor potential för idrotten att framåt lyfta Sverige. Vi har idag betydande problem med kriminalitet i bland annat storstädernas förorter och pandemin har påverkat vårt land mycket negativt beträffande den fysiska och psykiska hälsan. 

Genom idrottsrörelsens starka kraft får människor möjlighet att växa och utvecklas. Verksamheten bygger broar mellan individer och grupper och kan bidra till att vi efter en utmanande tid med Coronaviruset återfår en bättre hälsa och självförtroende i vårt fina land. 

Detta kräver emellertid att det finns ledare och andra relevanta aktörer i de olika idrotterna som tillsammans arbetar prestigelöst för idrottens fromma.

Vikten av inkludering

Nationens största folkrörelse ska vara öppen för människor oavsett om du är född i Lycksele, New Delhi, Rinkeby, Santiago, Hagfors, Nairobi, Falkenberg, Beirut, Kalmar, Chicago eller Rosengård. Du ska känna dig välkommen om du tränar för att må bra och/eller söker dig till den sociala gemenskapen alternativt vill nå världstoppen.

Den svenska och nordiska idrottsmodellen har en del utmaningar. De närmaste tio åren blir mycket centrala för hur vi kommer att lyckas.