Snart idrottar lika många kvinnor som män i Sverige.

Ändå går sponsorpengarna i stor utsträckning till män.

Men det finns hopp

Företag som vill vara moderna och medvetna börjar förstå att jämställd sponsring är ett vinnande koncept.

Inget ont som inte har något gott med sig. Den mossiga fördelningen av sponsorpengar i Borås stad har haft negativ effekt på damidrotten, sant. Men det har samtidigt lett till det upprop som en rad företag på orten nu gått med i.

Så börjar förändring. Den förändring som är nödvändig om vår idrott, i Sverige 2018, ska kunna bli mer jämställd och rättvis.

Av antalet idrottare i vårt land i dag är 52 procent män och 48 procent kvinnor enligt Fairpay, som jobbar för en mer jämställd sponsring. Men 80 procent av sponsorintäkterna går till männen och bara 20 procent till kvinnorna. Så stor är slagsidan.

Pengar pratar

Förklaringen är självklar, mäns idrott lockar generellt mer publik, man säljer fler biljetter, ses av fler, får mer uppmärksamhet i media och får därmed ett högre marknadsvärde och blir mer intressanta för sponsorerna.

Pengar pratar och företag måste överleva, tjäna pengar.

Alla är inte storfräsare. Jag vill inte döma det lokala bageriet eller blomsterhandlaren som hellre lägger pengarna på ortens främsta herrlag, det som får mest rubriker, syns mest, diskuteras mest på den lokala puben.

Självfallet ligger det också något i att man måste förtjäna uppmärksamhet och sponsorpengar genom att bli bättre.

Problemet är bara att män alltid kommer att ha ett försprång. För att de är fysiskt starkare och på grund av den historiska bakgrunden där kvinnor länge fått kämpa, och ännu gör det, för att idrotta på rättvisa villkor. Och den som inte får resurser har svårt att utvecklas till sin fulla potential.

60 000 kronor mindre i månadslön

År 2015 var enligt Fairpay snittlönen för en spelare i herrallsvenskan 72 612 kronor i månaden och för en i damallsvenskan 10 788 kronor. Det innebär att många av damspelarna ännu måste jobba samtidigt och inte kan lägga all tid, kraft och fokus på att träna och bli bättre och därigenom locka mer publik och fler sponsorer.

Så ser det ut i alla idrotten, inte bara fotbollen: kvinnorna hamnar i en negativ spiral. Och det börjar tidigt, även på kommunal nivå är det ofta upprörande snedfördelning kring bra träningstider och planer, till pojkarnas fördel.

Det glädjande är att allt fler företag, tack vare både medvetet arbete på många håll och även genom tidsandan, inser värdet av jämställd sponsring. De klubbar och sponsorer som vågar tänka större inser att de får goodwill och positiv publicitet när de satsar på kvinnoidrott och tjejlag.

Men långsamt sker saker

Brommapojkarna, BP, är en av dessa klubbar, som fattat ett medvetet beslut att satsa mer, både ekonomiskt och i övrigt, på att bli en jämställd förening och man tar hjälp av Fairpay i arbetet.

Det initiativ som nu tagits av flera företag i Borås är ett annat glädjande exempel och runt om i Sverige ser vi samma sak, hos fler föreningar och företag som vill hänga med i sin tid. Utvecklingen går långsamt och mycket arbete återstår, som syns av siffrorna i början av den här texten. Idrotten är en fortfarande i mycket en värld där män och pojkar har företrädesrätt. Desto viktigare då att uppmärksamma de krafter som arbetar för förändring.

Framför allt handlar det för både klubbar och sponsorer om att göra något som inte bara känns bra i plånboken utan också i hjärtat. Det som all idrott i grund och botten alltid ska handla om.

Jennifer Wegerup