Minskade intäkter för allsvenska klubbar
Under 2017 minskade intäkterna för de allsvenska klubbarna för reklam och sponsring med fyra miljoner kronor. Det visar en färsk rapport från revisionsföretaget EY, Ernst & Young.
Uppgiften att Malmö FF har högst intäkter i allsvenskan för reklam-och sponsring med 69,2 miljoner kronor kommer inte särskilt överraskande. Däremot förvånar tvåan. Det är IFK Göteborg som har några år av motgångar. Men Blåvitt kom under 2017 upp i 36,7 miljoner och överträffade alla utom just MFF ...
Stockholmsklubbarna ligger på den övre halvan. Fem av 15 klubbar ökade sina reklam-och sponsorintäkter: Halmstad, Hammarby, Jönköpings Södra, Malmö FF och Östersund.
Det här visar en färsk rapport från revisionsföretaget EY, Ernst & Young.
AFC Eskilstuna är inte med i analysen eftersom klubben saknar en reviderad och undertecknad årsredovisning, enligt EY.
Östersund har ännu inte kunnat dra nytta av sin sportsliga framgång gentemot sponsorerna. Förra året landade klubbens intäkter för reklam- och sponsring på 17 miljoner kronor. Däremot tjänade ÖFK 52 miljoner kronor på sitt Europacupspel.
Sponsorintäkter 2017 (2016) Mkr
Klubb | 2017 | 2018 |
---|---|---|
Malmö FF | 69,2 | 65,3 |
IFK Göteborg | 36,7 | 38,8 |
IF Elfsborg | 33,9 | 34,8 |
Hammarby IF | 30,7 | 29,8 |
AIK | 28,2 | 31,2 |
Djurgården | 25,4 | 29,8 |
Örebro SK | 24,8 | 26,3 |
BK Häcken | 22,5 | 23,4 |
Kalmar FF | 20,8 | 21,2 |
Halmstad BK | 17,5 | 12,7 |
Jönköping Södra | 17,5 | 16,0 |
Östersunds FK | 17,0 | 15,5 |
IFK Norrköping | 16,6 | 16,9 |
GIF Sundsvall | 15,2 | 16,8 |
IK Sirius FK | 13,5 | 13,4 |
Sponsorintäkter per vunnen poäng 2017 (Tkr)
För att mäta vilken utväxling sponsorerna får av sina investerade pengar i klubbarna har EY jämfört totala sponsorintäkter med antal vunna poäng under säsongen.
Klubb | 2017 | 2016 |
---|---|---|
Malmö FF | 1081 | 990 |
IFK Göteborg | 992 | 776 |
IF Elfsborg | 870 | 725 |
Hammarby IF | 809 | 765 |
Halmstads BK | 728 | 235 |
Örebro SK | 689 | 41 |
Kalmar FF | 650 | 481 |
Jönköpings Södra IF | 583 | 457 |
AIK | 495 | 520 |
Gif Sundsvall | 490 | 559 |
Djurgårdens IF | 479 | 692 |
BK Häcken | 433 | 586 |
IFK Norrköping | 345 | 282 |
Östersunds FK | 339 | 370 |
IK Sirius FK | 336 | 219 |
Ekonomiskt mår Allsvenskan bra, men det är en stor variation mellan klubbarna och denna klyfta har ökat under 2017. Fotbollens samhällsnytta har analyserats utifrån tre parametrar och störst bidrag ger hälsoeffekter och välmående med 377 miljoner kronor, vilket är ett värde som överstiger Allsvenskans totala intäkter från sponsring, entréintäkter och tv-rättigheter.
– Fotboll skapar ett mer öppet, jämlikt och inkluderande samhälle. Vår rapport sätter både siffror och ord på hur fotbollen har bidragit till samhället under 2017. Vi har dock bara skrapat på ytan genom att enbart titta på tre parametrar av samhällsnyttan. Vi hoppas att Svensk Elitfotboll fortsätter att aktivt arbeta med att bidra till samhället, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.
I rapporten analyseras bland annat klubbarnas resultat, egna kapital och soliditet för 2017. Under 2017 gör hela Allsvenskan ett positivt resultat om 90 miljoner kronor sett till total omsättning, vilket är en minskning med 23 procent jämfört med 2016. Det är sju av klubbarna som gör ett negativt resultat sett till total omsättning och det är en försämring med året innan då enbart två klubbar redovisade ett negativt resultat. Högst resultat 2017 redovisar AIK med 58 miljoner kronor. Allsvenskans totala egna kapital uppgår per 2017 till 870 miljoner kronor och har därmed ökat med 50 miljoner kronor från 2016. Det är ett resultat av att klubbarna i Allsvenskan når fler framgångar i Europa samtidigt som spelarna blir mer attraktiva och försäljningsintäkterna ökar.
Rika och fattiga klubbar
Sveriges överlägset rikaste klubb är likt förgående år Malmö FF med ett eget kapital på 457 miljoner kronor, vilket är mer än alla andra allsvenska klubbar tillsammans.
Hela listan över klubbekonomin framgår ur diagrammet nedan.
Förutom att analysera de klubbinterna ekonomiska förutsättningarna görs även ett försök att beräkna fotbollsklubbarnas ekonomiska samhällsnytta. Analysen av Svensk Elitfotbolls samhällsnytta utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Speciellt fokus har lagt på mål 3: Hälsa och välbefinnande samt ytterligare två parametrar; inkludering genom sysselsättning och ideella insatser. För att komma fram till Allsvenskans och Superettans bidrag inom varje parameter har EY ställt ett antal frågor till klubbarna, om t.ex. antalet barn och ungdomar i träning, hur effektiva klubbarnas arbetsförmedlingsinsatser varit och omfattningen på nyttjandet av ideella ledare i ungdomsverksamheten samt antalet ideella funktionärer vid lagens hemmamatcher.
Skriv kommentar