Kommunernas skyldigheter

Vesna Jovic, Vd för SKL bemöter RF:s ordförande Björn Eriksson som vill att vi skall lagstifta om idrottsytor vid nybyggnation av bostäder. Enligt Vesna är det onödigt. Det tycker inte jag. Återkommer till varför.
Foto: Hasse Holmberg, SCANPIX SWEDEN

Först bör vi då beskriva hur idrottsstödet ser ut i Sverige. De flesta tror att idrottsstödet till största delen är statligt och det är bara på nationell nivå vi hittar idrottspolitiska ansvariga i partierna.

Fokusera på SKL

Staten ger knappa två miljarder per år av ett totalt stöd på ca 6,7, dvs kommuner och Landsting ger mer än dubbelt så mycket. Kommunerna bidrar dessutom med enligt Vesna Jovic 3,6 miljarder i nybyggnation och renovering per år samt 5,5 miljarder i drift och underhåll. Jag har inte validerat de här siffrorna, men det finns ingen som helst anledning att ifrågasätta dem.

Idrotten har många skäl att fokusera sina politiska kontakter på SKL och på kommunerna. Det är där kunnandet och förståelsen om Idrottens samhällsnytta finns, Där finns kunskapen om hur mycket kostnadseffektivare idrotten är relativt kulturen och andra delar av civilsamhället som religiösa och politiska organisationer.

Under de snart åtta år jag skrivit på den här sidan har vi också fått en höjd kvalitetsnivå på synen på kommunens roll för idrotten, dvs vad man ger och vad man får. Vi är inte där på statlig nivå och jag tror inte vi kommer dit heller.

Kulturen får fem gånger så mycket

Senast i Almedalen var ett av partiernas idrottspolitiska taleshen ute och påpekade hur viktigt det var att hen och hens kollegor granskade hur idrottsrörelsen använde sitt statsstöd.

Med den åsikten har man aldrig hört talas om Einstein och relativitetsteorin. Partierna får lika mycket stöd som idrotten och har tappat 90% av sina medlemmar på dryga 20 år (samtidigt som man ökat stödet). Kulturen får fem gånger så mycket stöd som idrotten för en verksamhet som i omfattning är mindre än hälften och här kan subventionen av en direktörs operabesök vara större än det totala stödet till en sexårings fotboll, innebandy och hockeyträning för ett helt år.

Det finns en myndighet som heter kulturanalys, men de har enligt egen utsago aldrig någonsin granskat effektiviteten i kulturstödet.

De får utan att leverera

Religiösa organisationer, ungdomsorganisationer inom i stort sett allt som finns med flera som nykterhetsorganisationer får sammantaget också större stöd än idrotten trots mindre leverans. Antalet miljoner till organisation som stödjer hedersförtryck, något direkt motstridigt Idrottens värdegrund orkar jag inte prata om, jag blir förtvivlat ledsen.

Men kommunerna och SKL skall ha cred för att de både satsar och att de kan och förstår.

Däremot har RF och Björn Eriksson rätt i att PBL bör omfatta tvingande yta för idrott, träning och rekreation vid nybyggnation trots att kommunen självfallet alltid kan ta med sådana när man planlägger.

Det primära skälet är att Kulturen alltid kommer att få kommunerna att satsa på nya kulturbyggnader. Man är en stark lobbyaktör att man oftast får som man vill medan idrotten är så svag på det området att det inte ens går att jämföra.

Kostnadspressen på Kommunerna

Nästa goda skäl är att trots att kommunerna varit duktiga (några undantag som Stockholm som släpar på sådan nivå att utslagningen från skolor blir högre) fram tills nu är att det finns mycket goda skäl att misstänka att kommunal ekonomi kommer att vara satt under mycket hård press de kommande 20 åren.

Utan tvingande paragrafer kan Biskop Brasks berömda förklaringsmodell bli något som genomgående används i kommuner för att förklara varför det inte ”bidde” någon fotbollsplan, trots att det ”bidde” ett kulturhus.

Vidare är orsaken till kostnadspressen på kommunerna i första hand en icke fungerande integration vars totala kostnader riskerar välfärdssystem om vi inte blir minst 4 gånger så duktiga på att få utrikesfödda i jobb och utrikesfödda barn och ungdomar att klara skolan.

Här kan idrotten göra mer

Då idrotten är bäst på integration i Sverige, notera att jag skriver bäst och att det inte behöver betyda bra. Idrotten kan göra väsentligt mer, men bara om de får resurser från samhällets. Medelklassens barn har föräldrar som kan betala för barnens idrottande och gör det i en så snabbt växande omfattning att de idag skall ses som kunder. Utlandsfödda har inte den möjligheten.

Utan anläggningar så tappar vi den bäst fungerande integrationen och det vore synnerligen allvarligt.

Att SKL vill bevara rätten för sig själva och för kommunerna att bestämma på egen hand är grundprincip 1A för varje organisation. Den är lätt att förstå men därmed behöver den definitionsmässigt inte vara bra.

RF:s förslag banar också väg för fler avtal där kommunen har byggrätter som del i en deal där privata aktörer bekostar idrottsanläggningen. Här finns flera projekt på väg och flera aktörer som vill engagera sig. Modeller där privat aktör bygger (genomgående billigare än kommuner), föreningar driver anläggning (också billigare än kommuner) och kommuner betalar utifrån mängden barntimmar är att föredra då många kommuner börjar vara för belånade för att finansiera anläggningar. Jag tror mer på den här utvecklingen än på någon annan väg framåt för att säkra anläggningsvolymen utifrån det ekonomiska läget i kommunerna.

Men sammantaget, skall vi klara integrationen, skall de ungdomar som flyttar in i ofta förtätad nyproduktion ges samma möjligheter att idrotta och träna så skall RFs krav in i lagstiftningen.

Med förväntade ökade krav på idrottens samhällsnytta så krävs det platser att idrotta på.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Sista ordet är långt ifrån uttalat i turerna runt kommunens övertagande av Guldfågeln Arena i Kalmar. Nu har Gunnar Rydström, civilingenjör i fastighetsekonomi, lämnat in ett överklagade till Förvaltningsrätten.

Det blir det största arenaprojektet någonsin i Sverige. Politiker och tjänstemän i Göteborgs stad är nu överens om samma linje – att bevara positionen som landets främsta evenemangsstad. Och det får kosta. Dagens arenor rivs och ersätts av en jättearena för 16 000 åskådare, en mellanstor arena för 5 000 personer och tre hallar för breddidrotten.

2018 är valår och då passar Riksidrottsförbundet, RF, på att stärka samarbetet med Träffpunkt Idrott på Svenska Mässan 5-7 mars. RF:s satsning kommer att fokusera på frågor om anläggningar och folkhälsa – och generalsekreteraren Stefan Bergh hoppas på ännu fler rikspolitiker än senast.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Byggvaruhuskedjan BAUHAUS har förlängt sitt avtal till och med 2020 som titelsponsor för den svenska Diamond League/BAUHAUS-galan på Stadion. Den 10 juni kommer världsstjärnorna till Stockholm. Företaget har varit titelsponsor sedan 2015.

Motorn i den svenska hästnäringen riskerar att stanna. Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken säkrar en rättvis finansiering av trav- och galoppsporternas grundläggande infrastruktur som anläggningar och tävlingskostnader samt de breda satsningar inom hästsektorn som idag finansieras via ATG.

För alla fotbollsälskare blir sommaren mycket speciell. VM spelas i Ryssland och från den 14 juni och en månad framåt cirklar mycket av tillvaron runt matcherna och alla spekulationer. SVT och TV4 laddar på varsitt håll, de delar på sändningsrättigheterna och ska återge vardera 32 matcher.

Premier League, med alla spelaraffärer och silly Season fascinerar många, inte minst fans och journalister. Men nu nu kan det bli ändring och helt andra villkor.