Karin Grahn har analyserat de läromedel som används för att utbilda ungdomstränare i fotboll, friidrott, gymnastik, handboll, innebandy och simning.
- Jag tror att det finns en bra medvetenhet om jämställdhet och att man försöker arbeta aktivt med det inom idrotten. Men det betyder inte att läromedlen alltid säger samma sak, säger Karin Grahn som gjort både en kvalitativ och en kvantitativ analys av läromedlen.

Manlig kropp utgångspunkt

Där slår ofta kollektiva föreställningar om genus, det sociala könet, i idrotten igenom. Att männen är de huvudsakliga idrottarna visas av att män är oftare på bild och bland annat av att pojkar nämns mer som generella idrottare medan flickor ses som könsspecifika idrottare.
- Dessutom är det den manliga kroppen som tas som utgångspunkt för hur idrottare generellt ska bedriva sin träning.
Karin Grahn har en bakgrund som utbildad idrottspedagog och har även jobbat som idrottstränare och ledare. Genom att visa hur mycket och på vilket sätt flickor och pojkar framställs i läromedlen ger hennes avhandling nya perspektiv på hur genus skapas inom idrotten.

Idrottstyp avgör

- Jag insåg när jag började läsa om genusfrågor hur mycket jag egentligen redan arbetat med det under min tid som konståkningstränare, säger hon.
Vilket genomslag den manliga normen får i läromedlen beror bland annat på vilken typ av idrott som texten handlar om - lagidrott eller individuell idrott - ålder och nivåanpassning och om läromedlet behandlar idrotten i stort eller är specialiserat på ett visst ämnesområde, som metodik eller träningslära.
Flickorna beskrivs som att de utvecklas till kvinnor som kanske idrottar under tiden, medan pojkar beskrivs som att de utvecklas till idrottare.

Bilden domineras av att det är flickor som är de problematiska inom idrotten, vilket kan få konsekvenser för hur man ser på idrottande flickor i den praktiska verksamheten.