Styrelsen sade också nej till framtida lönetak i SHL, i syfte att undvika osunda löneökningar. Motionen om en begränsning av antalet utländska spelare fick också tummen ned.

Det är inte sannolikt att  årsmötet går emot styrelsens ställningstagande. 

Tyder på en spricka i lerden

Att motioner väckts, i för svensk ishockeys centrala frågor, påvisar en spricka i hur framtidens ishockey ska spelas och organiseras. 

 Bakom rubriker om publikrekord och historiskt höga TV-avtal brottas SHL och i synnerhet HA med lönsamhetsutmaningar, många visar röda siffror och det egna kapitalet är bristfälligt. HE, Hockeyettan, tvingas till och med erbjuda friplatser för fylla upp seriekvoten om 40 lag.

Här är de  slutsatser som inte bet på förbundets styrelse.

1) Den ekonomiska modellen för svensk ishockey är inte hållbar, och de ekonomiska förutsättningarna måste stärkas för att sporten ska kunna utvecklas på sportsliga grunder.

2) Nuvarande seriesystem och ligaorganisationer motverkar den dynamik som krävs för att den svenska idrottsmodellen ska fungera.

På årsmöte ska 239 röster fördelas av 22 distrikt, totalt 191 röster varav Stockholm har 19 och Småland 10 röster, de är de största förbunden och  baserar på antal licenser.

 Elitklubbarna, SHL och SDHL, har totalt 44 röster.

Styrelsens nej motiveras främst av att aktuella ligaorganisationer, som SHL, har gällande avtal med förbundet till 2030 och att förändringar inte är aktuella inom avtalsperioden.

 Vad gäller lönetak fastslår styrelsen att ett sådant vore i strid med den svenska modellen på arbetsmarknaden. Ja, i förbundets handlingar 2025 hänvisas till och med till Saltsjöbadsavtalet från 1938. Detta definierade för snart 100 år sedan spelreglerna inom svenskt arbetsliv, och fastslog parternas ansvar för lönebildning och arbetsvillkor.  

Det är närmast ett skämt att åberopa 1938 års avtal som grund för att stoppa ett osunt ekonomiskt risktagande hos elitlagen. En följd är dagens galopperande lönekarusell som bland annat kräver kommunala stöd, som för SHL-laget Leksand.

Mathias Tegner, ordförande i Stockholms-distriktet, vill inte föregripa årsmötets beslut men har tagit del av förbundets avslag.

-Vi hade så klart hoppats på en annan bedömning, men vi känner ett stöd hos stora delar av hockey-Sverige. Sedan får vi se vad årsmötet säger.

- Men att det finns utmaningar att arbeta mot, där är vi nog överens. Det finns många angreppspunkter på de områden som vi pekat ut, säger Mathias Tegner.

Vid årsmötet väntas ordföranden  Anders Larsson väljas om. Han har haft klubban sedan 2015 och några motkandidater har inte anmält intresse hos valberedningen.

Anders Larsson är heltidsarvoderad av förbundet med en månadslön som överstiger 120 000 kronor. Hockey-Sverige är nöjt med sin ordförande, vilket kan tyckas överraskande. Hans roll, då tidigare presschefen Anders Feltenmark sparkades brutalt i februari 2020, kastar fortfarande mörka skuggor över Anders Larsson, och hans styrelse.

När förbundet skämde ut sig

I nyligen utgivna boken ”Sanningen som de vill begrava” berättar författaren Andreas Slätt, i samarbete med Feltenmark, om en kuslig interiör, ja ett jävsförhållande mellan Arbetsgivaralliansen och den fackliga organisationen  Unionen, som hade att företräda Feltenmark.

Unionen, med 700 000 medlemmar och Sveriges största, borde bojkottas. Idrottens Affärer har vid upprepade tillfällen sökt representanter för Unionen. Varken ordföranden Peter Mellberg eller hans pressavdelning press@unionen.se vill besvara frågor om jäv eller varför förhandlingsprotokoll raderades.

Slutrapporten från VM i Avicci Arena i maj fanns inte tillgänglig vid årsmötet. Den kommer att presenteras vid ett annat tillfälle.

Kjell Nilsson