Tillbaka till ”Tur och retur”, Mats Sundin borde ha blottat sitt inre tydligare. Visst vann han mycket som spelare, det redovisas också föredömligt, men Mats fick aldrig nå det ultimata målet, att lyfta hockeyns heliga graal, Stanley Cup – pokalen i skyn.

Det är tomma blickar i omklädningsrum efter ännu ett uttåg i play off.

Mats Sundin lyckas aldrig ge ett svar, jag tycker inte ens han försöker.

Toronto fick svensk profil

Maple Leafs grundades 1917 och till hör den exklusiva skaran av ”Original Six” -lag med totalt 13 pokaler den senaste erövrad 1967. Det är snart 50 år sedan. Under 16 säsonger gav Börje Salming (1951-2022) allt för sitt älskade Toronto, och nu Mats Sundin under 13 säsonger varav 10 som lagkapten.

Varför är hockeyguden så avogt inställd till ett av hockeyvärldens mest omskrivna lag? Ekonomiska resurser har sannerligen inte saknats under årens lopp. Gamla Maple Leaf Garden där legendaren Harold Ballard huserade är numer ersatt med Scotiabank Arena, alltid utsåld till brädden 18 800 åskådare.

Jag saknar i Mats berättelse hans funderingar och tankar kring just detta. Varför har tillfälligheter, offsideavblåsningar och bortdömda mål alltid missgynnat laget i blått och vitt. Här har legendariska tränare och spelare passerat revy – utan att få lägga nävarna på Lord Stanleys pokal från 1927.

Mats Sundin var 1989 förste europé att väljas först i NHL:s draft, en slags årlig spelarauktion, en historisk händelse.  Han valdes av Quebec,  och sommaren 1990 bröts kontraktet med Djurgården. Först efter förhandlingar på ett hotell  i London , och efter 3,5 Quebec-miljoner in på Djurgårdens konto, stillnade klubbens vrede

Klubben fick betalt!

Det var för övrigt första gången ett NHL-lag betalade till en svensk klubb vid en övergång. Även detta kunde Mats berört djupare, ishockeyns toppspelare är handelsvaror.

 I juni 1994 var Mats på sin årliga fiskeresa till byn Kainuläsjärvi, där mamma Gunilla växt, upp när en helikopter överraskande landade. En medföljande journalist meddelade att Mats bytts bort till Toronto som lämnat ifrån sig Wendel Clark. En kanadensare, och supporterfavorit, mot en svensk!

21 år senare, i december 2015, var Mats tillsammans med Börje Salming, inbjudna på lunch på Kanadas ambassad i Stockholm. 2015 år Nobelpristagare i  fysik, Arthur McDonald, var värd. Han visade sig tillhöra ”Leafs Nation”, hans kärlek till laget lyste igenom i hans civila karriärs största ögonblick

Här fångar Mats var det innebär att tillhöra ett lag som älskas över allt annat.

Ett sådant livsöde

”Svennis” uppväxt tangerar Mats Sundins, i stället för is under fötterna var det slitna grästuvor eller hårda sandplaner som gällde hemma i Torsby och på Björnevi IP. Jag tycker Bengt Bergs inledning är alldeles utmärkt. Han frågar bland annat när tar berättelsen om ett människoliv sin början?

Hur gick det egentligen till när en alldaglig Torsby-pojk blev ”Mr Eriksson” ute i världen?

 Hans berättelse lämnar inget entydigt svar, lyckliga omständigheter, en spelfilosofi, press och understöd, och ett gäng spelare hungriga på framgång, IFK Göteborg segrande lag i Cupvinnarcupen 1982, lade en ofattbar grund.

Jag läser om ”Svennis” liv med stor behållning, här är det fotboll som gäller och hans amorösa äventyr har ingen plats alls.  Hans spelare i karriärens alla lag är i fokus, en del odugliga och det svåra att få personligheter att passa ihop och bilda en enhet. Som svaret från kroaten Alen Boksic i Lazio, vid en uppmaning att inte vara så självisk.

"Där sprang jag förgäves"

-”Mister, när jag var ung spelade jag på vänsterkanten och sprang upp och ner längs linjen och fick aldrig bollen. Så när jag väl får den, i helvete att jag ger bort den!

I bokens avslutande del är Bernt Berg tillbaka och berättar om de storslagna hyllningar som mötte ”Svennis” hösten 2024. Det är berättat med stor inlevelse,  bland annat från Stora Valla i Degerfors där också ”Svennis” mentor under sin resa i fotbollens tjänst,  Tord Grip möter upp.

Den sista raden är fin: ”Fotbollen rullar alltid vidare, det känns trösterikt och nödvändigt i vår konfliktfyllda tid”.

Sven Göran Eriksson, född 5 februari 1948 avled den 26 augusti i år på sin gård Björkefors i Värmland.

Kjell Nilsson