Till skillnad från Sjövallen i Åsljunga, hemmaplan för ”Bagarn” Olsson (Björn Nordqvist) i Max Lundgrens böcker om Åshöjden är Skyllbergsvallen välklippt och fotbollsmål ser ut som fotbollsmål.

I Örkelljunga kommun har ansvariga politiker inte förstått att de har ett kulturarv att bevara, Sjövallen är i dag igenväxt åker och allmänning.

Arenans stora betydelse

I Sydnärke har Askersunds kommun och länsstyrelsen i Örebro län tagit fasta på vad en lokal idrottsplats har för betydelse för gemenskap, utveckling och samvaro.

I april förra året beviljades föreningen ett bidrag på 380 000 kronor till som det heter ”Vård av värdefull kulturmiljö: Läktare och entréportal vid Skyllbergsvallen”.

-Vi är stolta över vår idrottsplats, och uppskattar att myndigheter ser värdet av en anläggning som underhålls och som kan fylla sin funktion som mötesplats för samhällets invånare även i framtiden, säger Ivan Svensson.

Han är ordförande i föreningen och vd. på Skyllbergs Bruk, den dominerande arbetsgivaren i Skyllberg, och på vars marker idrottsplatsen är belägen. Bruket har anor sedan 1346 och räknas bland Sveriges äldsta företag. Stommen är tillverkning och bearbetning av stålprodukter.

Invigdes 1939

Den nya mötesplatsen kunde invigas 30 juni 1939, och den grön-gula läktaren två år senare. Senare byggdes en klubbstuga, ”den gröna paviljongen” och 1989-90 var dags för renovering av läktaren, även då med bidrag av länsstyrelsen.

Skyllbergs IK bildades 13 februari 1936 efter sammanslagning av flera klubbar i närområdet. I dag har föreningen cirka 300 medlemmar varav 200 spelare i olika åldrar, herrar och damer.

En plankommitté har ansvar för skötsel, klippning och underhåll av byggnader.

-Allt arbete sker på ideell basis, det är inte unikt för oss. Det är så det ser ut på landsbygden. Vi får bidrag, det så kallade LOK-stödet, för ungdomsarbete. Det är också allt, berättar Ivan Svensson.

Sedan 2003 finns Skyllbergsvallen på Riksidrottsförbundets 100 lista över svenska idrottshistoriska platser, nummer 94 och en av fem utvalda platser i Örebro län.

Fotboll är i dag enda programpunkt. Tidigare fanns sektioner för friidrott, skidor, bordtennis, gymnastik och cykel. Ja, till och med simning. I den närbelägna sjön byggdes  en gång ett hopptorn, invigt 1929 av 1920-talets stora idol i vattnet, mästarsimmaren Arne Borg.

Åter till den inledande raden: ” Som ett vykort genom tiden från svensk fotboll 1930.”

  Beskrivningen är Lars Nylins, 65 år, författare och musikjournalist. Han är också samlare av idrottsarenor och tillhör släktet ”groundhopping”, ett fenomen bland fotbollsfans Han vill inte kalla sig för ”groundhopper” men har trots allt besökt cirka 250 arenor/idrottsplatser

I en artikel i Dagens Nyheter från 2000 säger han dessa tänkvärda ord

En av få kvarvarande

-En fotbollsarena är oändligt mycket mer än en plats där det bara spelas fotboll. Den gröna mattan, glädjen och sorgen – allt är lika mycket del av upplevelsen som matchen i sig. Spelare och tränare må komma och gå, men för supportern består alltid arenan.

För en arenasamlare är det tragiskt när arenor, som Sjövallen i Åsljunga, försvinner och överges.

-I mina ögon är det kulturminnesmärken, värda att bevaras. Till minne för allt arbete som förknippas med framväxten av idrottsplats. För att inte tala om all glädje, men också förtvivlan när laget, det älskade, sviker, säger Lars Nylin.

Han har också ”listat” sin fem favoriter – med Skyllbergsvallen och liknelsen med ett vykort på en hedrande femte plats. 

Listan i övrigt:

1 Stadio Giuseppe Meazza/San Siro i Milano.

Som ett UFO på slätten, men ändå intim som en svensk ishall.  I en klass för sig.

2 San Mamés Bilbao

Kallas för La Catedral, mer behöver inte sägas.

3 Westfalen Stadium, Dortmund, här finns Europas största klack på ”Südtribune.

4 de Meer Amsterdam, hemmaarena för Ajax till 1966. Nu riven och saknad.

Kjell Nilsson