Året var 1981 när 21-åriga Annichen Kringstad från Säffle sprang in som segrare i orienterings-VM i Schweiz. Genomslaget var enormt och hon blev känd hos hela svenska folket. En hektisk tid följde och samma år fick hon ta emot såväl bragdguldet som Jerringpriset.

VM-guld i mängd

De kommande åren kammade Annichen hem inte mindre än två VM-guld till i den individuella klassen, samt tre VM-guld i stafett. Men 1985, blott fyra år efter genombrottet, meddelade Annichen att hon skulle sluta med orientering på landslagsnivå.

I dag när Annichen ser tillbaka på sin karriär känner hon både stolthet och tacksamhet.

- Det var ingen annan som hade tagit tre VM-guld i stafett och individuellt, så det är otroligt kul att jag åstadkom det, med tanke på all tid och kraft jag lade ner. Det gör mig också tacksam eftersom så många satsar, men det är få förunnat stå högst upp på prispallen, säger hon.

Prestations-orienterad...

Annichen förklarar framgången med att hon är otroligt prestationsorienterad som person. På varje träning och tillfälle skulle hon vara bäst, hon pressade sig alltid så hårt hon kunde. De höga prestationskraven var en fördel för henne, men det hade också sin baksida.

- Mitt stora fokus på prestationen var egentligen bara en kompensation till min dåliga självkänsla. Jag var beroende av att få bekräftelse av det yttre, där idrotten blir väldigt konkret tack vare tydliga resultat.

- Det kan begränsa ens förmåga, vilket jag tycker syns på till exempel OS. Där är det vanligt att många framgångsrika idrottare underpresterar, bara för att man vill för mycket.

Pluggade till marknadsekonom

För Annichen själv hann det aldrig gå så långt. Hon slutade på toppen, mycket på grund av att pressen från henne själv blev för stor. I stället sadlade hon om till marknadsekonom efter studier på IHM i Stockholm.

Tack vare att Svenska Orienteringsförbundet och Svenska Mejeriernas riksförbund hade ett sponsorsamarbete, kom hon i kontakt med lantbrukskooperationen. I större delen av sin civila karriär har hon arbetat med marknadsföring och kommunikation åt böndernas företag och organisationer, samt inom idrotten. Det var också då hon insåg att prestationskraven inte hade något med orienteringen att göra.

- Det är ju jag som person som varit väldigt prestationsinriktad och ställer krav på mig själv, oavsett vad jag sysslat med, säger hon.

Likhet mellan idrott och näringsliv

Annichen påpekar att hon har idrotten att tacka för den banan hon halkade in på, som i sin tur har givit henne flera spännande uppdrag. Många av de egenskaper som krävdes för att bli bäst i orienteringen har hon också kunnat använda i sitt arbete.

- Som idrottare har man ofta en procedur med en tydlig målsättning och planering samt att man ändrar på det som inte fungerar. Samma struktur finns inom näringslivet också.

Annichen Kringstad har haft flera olika jobb sedan hon slutade med idrott. Som här, en bild från 2001, Annichen är projektledare för Skolmatens Vänner och deltar på en presskonferens. Foto: Ulf Palm, Scanpix

- Egenskaper som att vilja lära sig och bli bättre, våga testa nya sätt för att se om det blir bättre samt uppföljning av resultat finns båda inom näringslivet och idrotten, säger Annichen som i dag driver eget som konsult inom kommunikation.

Fick lära sig att jobba i team

Den största skillnaden för Annichen mellan idrotten och näringslivet är samarbetet. Orientering är en självständig och individuell idrott, där hon spenderade mycket tid med sig själv och kunde påverka allting. När hon har jobbat i en större organisation och ofta tillsammans med andra gäller det att jobba med delaktighet och förankring, samt tillsammans komma fram till lösningar.

- Det har varit den absolut största skillnaden för mig. Lagidrottare har nog med sig det i ryggmärgen, men för mig från en individuell idrott blev det en erfarenhet att ta med mig, säger Annichen.

Mer än 30 år har förflutit sedan Annichen sprang hem sitt första VM-guld. Mycket har hänt inom orienteringen sedan hennes tid, inte minst har prispengar tillkommit.

Men sporten har en lång bit kvar till andra idrotter i ekonomiskt avseende och av de framgångsrika svenska orienterarna som är aktiva idag är det få som kan kalla sig proffs.

- Det är både på gott och ont. Naturligtvis är det kul för den enskilde idrottaren att få lite lön för mödan, samtidigt som det finns en stark kultur inom orienteringen att studera eller jobba vid sidan av. På kortsikt påverkar det naturligtvis resultaten, men på långsikt är det värdefullt eftersom det blir lättare att ta sig vidare efter sin karriär, säger hon.

Vill göra orientering till folksport

Fram till september arbetade Annichen Kringstad på Svenska Orienteringsförbundets marknadsavdelning. Där har fokus legat på att göra orientering till en bredare idrott, få fler att delta vid tävlingar och att det ska finnas ett bredare utbud av arrangemang.

Hittills tycks arbetet ha gett resultat. Efter att i flera år haft en negativ trend, börjar antalet anmälda till tävlingar bli fler och fler. Flera tidningar spår också att orientering blir nästa stora trendsport.

- Intresset ökar och det beror nog mycket på att många ser utmaningen i idrotten. Jag hoppas att det ska komma en tävling som Vasaloppet eller Lidingöloppet, att man kan locka motionärer att delta, säger hon.

Kontroversiell

Men för att den drömmen ska bli sann krävs förändring ovanifrån. Annichen är känd för sina kontroversiella uttalanden och det var delvis meningsskiljaktigheter som fick henne att kliva av uppdraget på förbundet.

Därför värjer hon sig inte heller nu att poängtera utmaningarna för att locka fler till sporten.

- Motionärerna konsumerar idrott på ett helt annat sätt. De vill att arrangemanget ska vara lättillgängligt och gå fort.

- Där måste klubbarna och förbundet kunna erbjuda evenemang som passar den moderna idrottskonsumenten. Ett steg i rätt riktning är utvecklingen av O-ringen, där det inte längre krävs att man deltar alla fem dagar, säger hon.

Satsa på vinter-OS

I framtiden tror Annichen att orienteringen kommer bli mer global och, förhoppningsvis, bredare. 2016 kommer Sverige arrangera orienterings-VM och en framgång där skulle kanske få fler att få upp ögonen för idrotten. Hon hoppas också att man har börjat knacka på dörren hos OS och kräva att man ska få vara med.

- Men då tror jag på vinter-OS och skidorientering i första hand. Det är lättare att få vara med i vinter-OS, påpekar hon.

Kommer då Sverige få se någon ny i Annichen Kringstad de närmaste åren? Sverige har mycket framgångsrika stjärnor som Helena Jansson och Annika Billstam och en kommande stjärna i Tove Alexandersson som 2013 tar klivet upp på seniornivå.

Samtidigt framhåller att det krävs betydligt mer idag än på hennes tid för att ligga på topp. Själv började hon inte med orientering förrän hon var 11 år och en ordentlig satsning gjorde hon inte förrän hon var 16.

- Men det är också det unika med orientering. Det är aldrig försent att börja, man kan börja relativt sent och fortfarande bli framgångsrik. Här kan man tävla mot sig själv på ett helt annat sätt och vill man inte tävla, går det bra det med, säger Annichen.

Freja Andersson